Illustration av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Solstrålar som strålar ut från en sol i ena hörnet. Illustration av Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

BEDÖMNING: Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med 34 procent år 1990–2017, vilket främst beror på halverade utsläpp från energiförsörjning och industri. Takten i åtgärdsarbetet behöver öka väsentligt för att bidra till att nå de nationella klimatmålen.

Länsstyrelserna har inte bedömt måluppfyllelse för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt eller Säker strålmiljö. Förutsättningarna för att nå dessa mål är i huvudsak beroende av internationella insatser. Bedömning av dessa mål görs därför samlat på nationell nivå.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan finns följande precisering:

  • Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

Etappmålen mot det långsiktiga målet inkluderar växthusgasutsläpp i den så kallade icke-handlande sektorn (växthusgaser som omfattas av EU:s ansvarsfördelning). Etappmålen är:

  • Utsläppen år 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990
  • Utsläppen år 2030 ska vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990
  • Utsläppen år 2040 ska vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990

Utsläpp av växthusgaser som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter är inte inkluderade i etappmålen. Målen omfattar inte utsläpp och upptag i markanvändningssektorn.

Tillstånd och målbedömning för Begränsad klimatpåverkan i Skåne län

På nationell nivå bedöms att målet inte kommer att nås till år 2050 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.

Ungefär tre fjärdedelar av Skånes klimatutsläpp kommer från fossil energianvändning. Utsläppen minskade med 34 procent år 1990–2017. Det beror främst på halverade utsläpp från Skånes energiförsörjning och industri, bland annat genom en ökad andel fjärrvärme och biobränslen.

Skåne är en transportintensiv region och utsläppen från transportsektorn har enbart minskat med 15 procent sedan 1990. År 2017 stod transporter och arbetsmaskiner för över 40 procent av utsläppen.

Fossila bränslen är rester från förhistoriska växter och djur som under lång tid har omvandlats till kol, olja och naturgas. Vid förbränning av fossila bränslen bildas koldioxid som förstärker atmosfärens växthuseffekt, vilket orsakar klimatförändringarna.

Svårt nå regionalt utsläppsmål för transporter

Statistik som är baserad på samtliga bilar registrerade i Skåne visar att körsträckan per person återigen ökat sedan 2013, efter en minskning mellan åren 2008-2013.

Att minska utsläppen med 70 procent till 2030, för att nå det regionala utsläppsmålet för transportsektorn, är en stor utmaning. Transportsnål planering och ökad andel gång, cykel- och kollektivtrafik är viktiga förutsättningar. Kraftfulla, långsiktiga styrmedel, huvudsakligen på nationell nivå, behövs. Plan- och bygglagen ger inte möjlighet att förhindra eller begränsa utbyggnad enbart utifrån negativ klimatpåverkan eller klimatmålen. Kommunerna ska ta hänsyn till klimatmålen, och för länsstyrelsen finns inga andra verktyg än rådgivning, för att påverka/förändra kommunens fysiska planering i de senare skedena, till skillnad från de frågor som berörs av inkallelsegrunder.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska vara minst 70 procent lägre än år 2010.

Klimatmål för Skåne till 2030: Andelen resor som görs med cykel eller gång ska vara minst 30 procent och andelen resor som görs med kollektivtrafik ska vara minst 28 procent av det totala antalet resor i Skåne.

Även om den absoluta körsträckan med bil per invånare har ökat, så visar Region Skånes undersökning av skåningarnas resvanor under 2013 och 2018 att andelen resor med kollektivtrafik har ökat från 15 till 20 procent, medan bilresorna minskat från 57 till 53 procent. Andelen resor med gång och cykel är oförändrade på 26 procent. Resvaneundersökningen är baserad på en enkät till ett urval av skåningar i åldrarna 15-84 år. Cirka 38 000 personer besvarade enkäten.

Jordbruk näst största utsläppssektorn

Hälften av landytan i Skåne är jordbruksmark och jordbruket utgör den största utsläppssektorn efter transporterna. År 2017 stod jordbruket för 21 procent av utsläppen, vilka framför allt kommer från djurhållning, gödselhantering och omvandling av kväve i jordbruksmarken. Utsläppen har minskat med 8 procent sedan 1990, så takten på åtgärdsarbetet måste öka.

Konsumtionsutsläppen ska halveras i Skåne

Konsumtion av produkter tillverkade utomlands är en stor utsläppskälla. Skåne har ett regionalt mål om att sänka de utsläppen till max 5 ton per person och år 2030, vilket är en halvering jämfört med år 2016. Det kräver en omställning till ett fossilfritt transport- och energisystem, en tjänstebaserad och cirkulär ekonomi, livsmedel med låg klimatpåverkan samt klimatsmarta inköp i offentlig sektor.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.

Både förnybar energi och effektivisering behövs

Skånes totala slutanvändning av energi var år 2017 runt 36,2 TWh, vilket är 10 procent lägre än 2005. Energianvändningen utgörs till 51 procent av förnybar energi (länk leder till excelfil) (elimport räknas som nordisk elmix). För att nå det regionala målet om 80 procent förnybar energi krävs omfattande energieffektivisering och satsningar på förnybara energislag.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Energianvändningen i Skåne ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent förnybar energi.

Vindkraftsökning har avstannat

Skånes förnybara elproduktion motsvarar cirka 20 procent av den totala elanvändningen i länet. Vindkraften står för mer än hälften av elproduktionen, men de senaste åren har utbyggnaden avstannat. År 2018 gav vindkraften 1,4 TWh, vilket var 0,3 TWh mindre än 2017 (på grund av mindre blåst). Om repowering och utbyggnad av havsbaserad vindkraft uteblir riskerar Skåne en lägre produktion av förnybar el år 2030 jämfört med idag. Vinden kan stå för hälften av Skånes totala elanvändning, men då krävs det att den får högre politisk prioritet samt att tillståndsprocesserna effektiviseras.

Stort intresse för solceller

Intresset för solceller är fortsatt stort och solelen ökar snabbt, om än från låga nivåer. År 2018 byggdes 1526 anläggningar och Skånes solelproduktion uppgick till 56 GWh.

Fortfarande betydande del fossil uppvärmning

Värmeförsörjningen i Skåne består idag främst av fjärr- och elvärme. Skånes fjärrvärmebolag har de senaste åren ökat andelen förnybara bränslen i värmeproduktionen, men fortfarande består en betydande del av energiråvaran av naturgas och restavfall av fossilt ursprung. Utmaningar är att fasa ut fossil plast ur avfallsförbränningen och att värna förnybar kraftvärmeproduktion, som tampas med vikande lönsamhet vid minskat värmeunderlag.

Långsiktiga styrmedel avgörande för biogasen

Trots stort intresse har biogasutvecklingen stagnerat i Skåne. Ett par energibolag i Skåne, med tillstånd för produktionsanläggningar, avvaktar stabilare ekonomiska förutsättningar. Biogasproduktionen är i stort behov av långsiktiga styrmedel. Länsstyrelsen Skåne och andra aktörer avvaktar resultatet från regeringens utredning om marknadsförutsättningar och långsiktiga styrmedel för svensk biogas.

Både naturgas och biogas består huvudsakligen av metan.

Naturgas är ett fossilt bränsle, precis som olja och kol. Biogas framställs genom rötning av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa.

Kapacitetsbrist och effektbrist

Energiomställning riskerar även att bromsas av Skånes kapacitetsbrist och lokala effektbrist. Utbyggnad av exempelvis laddinfrastuktur, järnvägsnät och elektrifierad stadstrafik ger ett växande elbehov. Såväl Region Skåne som flera kommuner uttrycker en oro för att projekt omöjliggörs av begränsningar i elnäten. Här krävs åtgärder som exempelvis effektivare tillståndsprocesser och tydligare integrering av elförsörjningsfrågor i samhällsplaneringen.

För att nå klimatmålen krävs omfattande åtgärder på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Anslaget till lokal och regional kapacitetsutveckling är avgörande för Länsstyrelsen Skånes möjligheter att bidra till genomförandet av den regionala klimat- och energistrategin. Att anslaget slopas år 2021 är mycket oroväckande för arbetet med att nå målet om begränsad klimatpåverkan.

Åtgärdsarbete för Begränsad klimatpåverkan i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

  • Klimatsamverkan Skåne: Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samverkar för ett effektivt klimatarbete i Skåne. Fokus i år på genomförande av Skånes klimat- och energistrategi från 2018.
  • Klimatklivet: I augusti 2019 inkom 54 ansökningar, varav flera rörde energikonverteringar. Då Klimatklivet varit stängt för ansökningar, och ansökningsperioden augusti 2019 aviserades sent, har det strategiskt förebyggande arbetet blivit lidande.
  • Elbilslandet Syd: Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Kommunförbundet Skåne, Miljöfordon Sverige, Sustainable Innovation och Malmö stad arbetar för att öka andelen transporter med elfordon och fossilfria fordon. Projektet har ordnat infoträffar om laddinfrastuktur och rekryterat till företagsnätverk. Beräkningar visar att företagen kan göra kostnadsbesparingar på 5 procent om de övergår till förnybart i fordonsflottan.
  • Repowering av Skånes vindkraft: Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne arbetar för att bidra till förbättrade förutsättningar för en utbyggnad av lokalt förankrad, långsiktig vindkraft. Projektet har diskuterat repowering med elva kommuner.
  • Regionala planer för förnybara drivmedel och laddinfrastruktur: Länsstyrelsen Skåne har kartlagt kommuners initiativ för en fossilfri fordonsflotta. Ett fåtal har handlingsplaner för laddinfrastruktur och det efterfrågas kunskapshöjande insatser, erfarenhetsutbyte samt stöd i strategiskt arbete.
  • Nästa regionala infrastrukturplan: Länsstyrelsen Skånes klimatstrateger har haft informella samtal med Region Skånes projektledare, bland annat om att Skånes klimat- och energistrategi bör vara styrande i processen.
  • Konsumtionsbaserade utsläpp: Länsstyrelsen Skåne har drivit på för att regional statistik för konsumtionsbaserade utsläpp ska tas fram. Troligtvis kommer Statistiska centralbyrån att påbörja detta mycket angelägna arbete.
Diagram: Slutförda åtgärder inom Klimatklivet beräknas minska utsläppen i Skåne med 170000 ton. Vilket motsvarar ca 20000 varv runt ekvatorn med en medelstor bensindriven personbil.
Slutförda åtgärder inom Klimatklivet beräknas minska utsläppen i Skåne med 170 tusen ton. Vilket motsvarar ca 20 tusen varv runt ekvatorn med en medelstor bensindriven personbil. Källa: Länsstyrelsen Skåne.

Åtgärder på kommunal nivå

Åtgärder inom näringslivet

  • Incitament för energieffektivisering: Syftet är att hjälpa små och medelstora företag (SMF), som berörs av kommunal miljötillsyn, att bli mer energieffektiva. Under året har 60 företagsbesök gjorts i Skåne.
  • Nätverk för energieffektivisering: Länsstyrelsen Skåne och Kommunförbundet Skåne driver fem nätverk för SMF inom industri, lantbruk och fastigheter med mål om 15 procent energieffektivisering år 2020. Hittills har de genomfört över 200 åtgärder och effektiviserat 2-6 procent.
  • Greppa Näringen: Länsstyrelsen Skåne, Jordbruksverket, Lantbrukarnas Riksförbund och rådgivningsorganisationer arbetar med rådgivning för lantbrukare. Ett av målen är minskade klimatutsläpp. Det senaste året har runt 400 enskilda rådgivningar och 50 gruppaktiviteter genomförts.
Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf