Ett rikt odlingslandskap

MÅL: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

BEDÖMNING: Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel, och utvecklingen i miljön är negativ. Trots positiva insatser via bland annat Landsbygdsprogrammet krävs ytterligare insatser på bland annat internationell nivå, insatser för landsbygdsutveckling och åtgärder för hela landskapet.

Omvärldens krav på produktion av billiga livsmedel har tvingat fram en rationalisering och likriktning inom jordbruket. Landskapet blir mer homogent med liten eller ingen variation av småbiotoper och strukturer. En stor del av den biologiska mångfald som är knuten till odlingslandskapet försvinner, och arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet. Skåne är det artrikaste landskapet i Sverige men har även flest hotade arter. Förlusten av biologisk mångfald är för snabb för att kunna hejdas med aktuellt arbetssätt och aktuell arbetstakt.

Både exploatering och nedläggning hotar

Förutsättningarna för jordbruket förändras snabbt. I länet leder avstyckning av gårdar, förändrad foderhantering med mera till att allt fler av jordbrukets ekonomibyggnader på sikt riskerar att förfalla eller rivas. Tillgängliga bidragsmedel för kulturmiljövård är otillräckliga för att hantera kulturvärden knutna till denna bebyggelse.

Det är viktigt att bromsa exploateringen av åkermark för att säkerställa livsmedelsproduktionen och hålla landskapet öppet. Åtgärder behövs också för att utveckla, bevara och skapa nya småbiotoper i odlingslandskapet.

Ett annat problem är att den nedläggning av lantbruk som sker i delar av Skåne, främst skogsbygd, resulterar i att marker slutar hävdas och växer igen vilket hotar den biologiska mångfalden. Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är idag i princip det enda instrumentet för att främja hävden av ängar och betesmarker.

Hotade arter och naturmiljöer

Förlusten av biologisk mångfald sker fort. Hur långt arbetet med att bromsa den negativa utvecklingen når beror på vilka medel man får men det är svårt att förutse hur snabbt man kan se förändringar i miljön. Alla verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden måste vara med och bidra för att minska andelen hotade arter.

Av all skyddad landareal i Skåne 2017 utgör odlingslandskapet 29 procent. Under 2016 bildades två nya naturreservat i odlingslandskapet, Hunnabacken och Ållskog, samt naturreservatet Lillesjö som delvis berör odlingslandskapet. Under 2017 beslutades om två nya naturreservat, Nedraryd och Möllegården, samt ett utvidgat naturreservat, Västra Bosjöklosterhalvön, som helt eller delvis berör odlingslandskapet (källa: Länsstyrelsen). Anslaget till förvaltning av skyddad natur har varit större än på länge och därför har mer kunnat göras än tidigare år. Genom LIFE-projektet BushLIFE har arbetet kunnat fokuseras på buskrika betesmarker.

Viktigt arbete genomförs via Landsbygdsprogrammet

Inom ramen för arbetet med Landsbygdsprogrammet arbetar Länsstyrelsen på flera sätt för att uppmärksamma, sprida kunskap om och bidra till vård av natur och kulturvärden.

I år kom första numret av kurstidningen ”Smart landsbygd”. Den finansieras av Landsbygdsprogrammet och kompetensutvecklingen. Den delas ut till alla lantbrukare i Skåne samt företagare på den skånska landsbygden. I tidningen hittas alla upphandlade rådgivningar och kurser inom skånsk landsbygd men även inspirerande artiklar. Tanken med tidningen är att göra kurser och rådgivningar kända och öka antalet kursdeltagare. Målet är att hålla kursutbudet så brett som möjligt så att både natur- och kulturvärdena får utrymme.

Kompetensutveckling är ett viktigt medel inom landsbygdsutvecklingen. Genom att sprida kunskap skapas intresse. Ett problem som finns inom kompetensutveckling är att de medel som finns blir låsta i olika projekt. Det hade varit önskvärt med en större flexibilitet att kunna fördela medlen mellan de olika projekten. Det behövs ett helhetstänk där de olika kompetensområdena kan förstärka varandra.

Det har även genomförts 39 rådgivningar till skötsel av betesmarker i år och ytterligare 35 lantbrukare står på kö för en rådgivning. Intresset har ökat sedan tidigare år.

till stöd för femårig restaurering av betesmarker inom landsbygdsprogrammet vilket även det är en ökning mot tidigare år. Syftet med dessa restaureringar är att öka arealen betesmarker och slåtterängar och utveckla odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer.

Flera av företagsstöden ger extra prioritet till investeringar kopplade till betesbaserad produktion samt ekologisk produktion. Inom miljöinvesteringar prioriteras engångsröjningar av betesmarker och anläggning av våtmarker för ökad biologisk mångfald. Rovdjursavvisande stängsel prioriteras till betesmarker i syfte att minska rovdjursskador vid betesdrift i skogs- och mellanbygd.

Höga värden i hävdad mark

Under 2017 har Länsstyrelsen gjort ett flertal ängs- och betesmarksinventeringar. I Skåne har ungefär 400 objekt inventerats under sommaren vilket motsvarar ungefär 1500 hektar. Inventeringarna har både varit ominventeringar och nyinventeringar. Resultatet läggs in i databasen TUVA.

Ängs- och betesmarksinventeringen är ett viktigt underlag för att följa utvecklingen inom betesmarkerna. Det är därför viktigt att kontinuerligt fortsätta inventeringen och att kvaliteten är fortsatt hög. Underlaget används även vid arbetet med att ta fram åtagandeplaner för marker där lantbrukarna sökt stöd för särskild skötsel inom Landsbygdsprogrammet.

Kulturhistoriska värden knutna till odlingslandskapet

I Skåne finns stora kulturhistoriska värden knutna till odlingslandskapet. De förändringar av Landsbygdsprogrammet som genomförts har haft negativa effekter på möjligheten att bibehålla dessa värden. En utformning av framtida stöd som bättre bidrar till måluppfyllelse på kulturmiljöområdet är därför av stor betydelse.

Länsstyrelsen bidrar årligen genom arbete med forn- och landskapsvård till att kulturlandskap samt fornlämningar i odlingslandskapet sköts och tillgängliggörs. Årligen sköts cirka 250 miljöer med bidrag till kulturmiljövård. Medel fördelas även i övrigt till vård av kulturhistoriska landskap inom ramen för fördelningen av bidrag till kulturmiljövård. De bidrag som fördelas på detta sätt är dock små, och behoven överstiger vida tillgängliga resurser.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se