Ett rikt odlingslandskap
MÅL: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

BEDÖMNING: Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel, och utvecklingen i miljön är negativ. Trots positiva insatser via exempelvis Landsbygdsprogrammet krävs ytterligare insatser på bland annat internationell nivå, insatser för landsbygdsutveckling och åtgärder för hela landskapet.

Det är viktigt att bromsa exploateringen av åkermark för att säkerställa livsmedelsproduktionen och hålla landskapet öppet. Åtgärder behövs också för att utveckla, bevara och skapa nya småbiotoper i odlingslandskapet.

Ett annat problem är att den nedläggning av lantbruk som sker i delar av Skåne, främst skogsbygd, resulterar i att marker slutar hävdas och växer igen vilket hotar den biologiska mångfalden. Miljöersättningarna inom landsbygdsprogrammet är idag i princip det enda instrumentet för att främja hävden av ängar och betesmarker. Men med enbart dessa ersättningar så kan inte minskningen hejdas. Det finns även ett stort behov av stöd till generationsväxling samt stöd till unga lantbrukare.

Omvärldens krav på produktion av billiga livsmedel har tvingat fram en rationalisering och likriktning inom jordbruket. Landskapet blir mer homogent med liten variation av småbiotoper och strukturer. Mycket av den biologiska mångfald som är knuten till odlingslandskapet försvinner och arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet. Skåne är det artrikaste landskapet i Sverige men har även flest hotade arter. Förlusten av biologisk mångfald är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som råder nu.

Åkermarkens egenskaper och processer

Ska vi klara av ett förändrat klimat där år med svår torka blir allt vanligare måste vi skapa miljöer som kan samla upp vatten under nederbördsrika perioder och lagra det till torrare. Ska vi säkra vattentillgången behöver arbetet fortsätta även kommande år, med större ekonomiska resurser och även utanför skyddade områden.

Länsstyrelsen har fått medel att använda under 2018 i skyddade områden för att hålla kvar vatten i landskapet. Pengarna kommer från regeringen som en satsning till följd av torkan sommaren 2017. Bland annat har man kunnat fortsätta restaurera översilningssystemet vid Vombs ängar samt restaurera och nyanlägga småvatten i jordbrukslandskapet (främst betesmarker).

Variationsrikt landskap och ekosystemtjänster

Förlusten av biologisk mångfald sker fort. Hur långt arbetet med att bromsa den negativa utvecklingen räcker beror på vilka medel vi får men det är svårt att förutse hur snabbt vi kan se förändringar i miljön. Alla verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden måste vara med och bidra för att minska andelen hotade arter. Genom att skapa ett variationsrikt landskap skapas förutsättningar för att de hotade arterna ska öka i antal, och dessutom ökar naturens förmåga till ekosystemtjänster.

Sedan 2015 finns nya krav i förgröningsstödet som innebär att många lantbrukare är skyldiga att göra insatser för att gynna biologisk mångfald. 2018 infördes en ny typ av gröda, blommande träda, vilket innebär att marken ska sås in med pollen- och nektarrika växter som är attraktiva för pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. 368 hektar blommande träda såddes 2018.

Länsstyrelsen Skåne har medel från Naturvårdsverket att använda till stängsling och röjning. Detta har bidragit till att Länsstyrelsen kunnat få mer mark under hävd och därmed ett rikare odlingslandskap. Man har även kunnat röja större arealer igenväxta betesmarker än man kunnat göra utan dessa pengar.

Under året har sju områden som berör odlingslandskapet blivit skyddade. Totalt har 41,7 hektar odlingslandskap skyddats. (Läs mer om skyddad natur.)

De ekonomiska medlen för att förvalta skyddad natur har ökat under 2018, vilket har lett till att Länsstyrelsen har kunnat öka takten på restaureringarna av bland annat betesmarker.

2018 har 62 marker sökt stödet för restaurering av betesmarker- och slåtterängar, jämfört med 45 marker 2017.

2018 infördes en ny typ av gröda, blommande träda, vilket innebär att marken ska sås in med pollen- och nektarrika växter som är attraktiva för pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar. 368 hektar blommande träda såddes 2018.
Under året har sju områden som berör odlingslandskapet blivit skyddade. Totalt har 41,7 hektar odlingslandskap skyddats.

Projektet Sand life

Projektet Sand Life, som avslutades under 2018, syftade till att restaurera och återskapa de artrika sandmarkerna. Tall och vresros har tagits bort, naturvårdsbränningar har gjorts, betesmarker har åter tagits i drift och sandblottor har grävts. Detta har lett till att arealen mark som betas har förbättrats samt ökats. De pollinerande steklarna, bland annat bin, har inte ökat efter åtgärderna, men väl de steklar som prederar eller parasiterar på pollinerarna. Projektet har även lett till att fältpiplärkan har ökat i antal. Sedan 2013 har antalet revir med fältpiplärka ökat med 20 procent. En 9 km lång vandringsled, Blåvingeleden, har invigts. Den går genom ett sandmarkslandskap och visar områden som restaurerats från skog till öppen sandmark. En manual om hur man sköter sandmarker på bästa sätt har tagits fram. Svårigheten har varit att kombinera skapandet av sandblottor med reglerna för miljöstödet. 12 utemuseer har skapats. Mer information på Sand Lifes webbplats.

Växt- och husdjursgenetiska resurser

I många fall har våra lantraser konkurrerats ut av de moderna produktionsraserna. För att lantraserna ska kunna öka i antal måste det bli mer lönsamt att hålla dem än vad det är nu.

Många reservat betas av lantraser. Dessa är bättre lämpade än konventionella raser när syftet är att bevara den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. Men behovet av lantrasdjur för bete är större än tillgången.

Främmande arter och genotyper

Invasiva främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa. I Skåne finns flera invasiva arter. I dagsläget finns inte tillräckligt med styrmedel för att hålla undan dessa arter. Mer om invasiva arter på Länsstyrelsens webbplats.

I skyddade områden jobbar Länsstyrelsen aktivt med att bekämpa invasiva arter. Till exempel har stora resurser lagts på att bekämpa vresros på sandmarker.

Bevarade natur- och kulturmiljövärden

I Skåne finns stora kulturhistoriska värden knutna till odlingslandskapet. Det moderna rationella jordbruket har dock inneburit att dessa värden successivt utarmats. Även de traditionella bebyggelsemiljöerna förändras. Avstyckning av gårdar, förändrad foderhantering med mera leder till att allt fler av jordbrukets ekonomibyggnader på sikt riskerar att förfalla eller rivas. Tillgängliga bidragsmedel för kulturmiljövård är otillräckliga för att hantera kulturvärden knutna till denna bebyggelse. Landsbygdsprogrammets kompetensutvecklingsmedel kan dessutom inte användas för fastighetsägare som inte är aktiva jordbrukare.

Länsstyrelsen bidrar årligen till att kulturvärden i odlingslandskapet sköts och tillgängliggörs. Årligen sköts cirka 250 miljöer med hjälp av bidrag. Medel fördelas även i övrigt till vård av kulturhistoriska landskap och till bebyggelsemiljöer i anslutning till odlingslandskapet. De bidrag som fördelas på detta sätt är dock små, och behoven överstiger vida tillgängliga resurser. Insatser inom landsbygdsprogrammet stödjer indirekt bibehållandet av kulturvärden i landskapet, till exempel genom betesstöd som bidrar till att bevara äldre kulturlandskap och biologiskt kulturarv.

Utbildningar inom Landsbygdsprogrammet har gjorts inom områdena historiskt kalkbruk och murning, kulturlämningar, lieslåtter, beskärning av äldre fruktträd samt ympning av äldre fruktsorter. Rådgivningar har gjorts inom områdena ekonomibyggnader, hamling, kultur- och fornlämningar, alléer, stenmurar samt ängar och betesmarker.

Friluftsliv

Genom att skapa intresse och engagemang för odlingslandskapet hos allmänheten blir förutsättningarna för att skydda och bevara det större. Vissa insatser görs, men många fler behövs för att verkligen skapa engagemang och intresse hos allmänheten.

De flesta leder och anläggningar i Skånes skyddade natur har nu digitaliserats och finns tillgängliga på lansstyrelsen.se. Detta har lett till att besökare nu lättare kan hitta ut i odlingslandskapet.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se