Ett rikt växt- och djurliv

MÅL: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

BEDÖMNING: Värdefulla habitat minskar, många arter är hotade och främmande arter fortsätter att spridas. Tillståndet för den biologiska mångfalden är inte hållbart och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Större hänsyn när resurser nyttjas, ökat skydd och skötsel av naturmiljöer och anpassade styrmedel behövs.

Målet är inte möjligt att nå till 2020. Tillståndet för den biologiska mångfalden i Skåne är inte gynnsamt och brukandet av landskapet tär på de biologiska resurserna.

Markanvändning har fortfarande större påverkan på biologisk mångfald än klimatförändringen. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte. Det råder brist på en grönblå infrastruktur som möjliggör för arter att sprida sig i landskapet. Resurser till skydd och förvaltning av viktiga livsmiljöer samt hantering av främmande invasiva arter behöver öka och alla verksamheter som påverkar biologisk mångfald negativt (myndigheter, jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna) måste ta sitt ansvar. Styrmedel som tillåter naturvården att arbeta strategiskt i landskapet krävs.

Exploatering och konkurrens om marken

Exploateringstrycket i det skånska landskapet är högt med hård konkurrens om marken. Många arters livsmiljöer är fragmenterade och spridningsmöjligheterna begränsade. Negativ påverkan från markanvändning tillsammans med klimatförändringar och främmande invasiva arter minskar naturens möjligheter att leverera viktiga ekosystemtjänster.

Gynnsam bevarandestatus för arter och genetisk variation inom arter

Gynnsam bevarandestatus uppnås endast för 14 procent av naturtyperna i kontinental region (källa: Artdatabanken); sämst status har landets gräsmarker. Skåne är det län som har flest rödlistade arter (källa: Artdatabanken), med högst antal i odlingslandskapet och skogen. Kunskapen om genetisk variation är obefintlig. Arbete för att bevara hotade skånska kärlväxter och deras genetiska variation pågår.

Sveriges rödlista har tagits fram av ArtDatabanken tillsammans med över hundra av landets främsta artexperter. Rödlistan är en objektiv redovisning av tillståndet för Sveriges flora och fauna och följer den Internationella naturvårdsunionens kriteriesystem för att kategorisera arter efter deras utdöenderisker.

Skydd, skötsel och återskapande av livsmiljöer

Viktiga livsmiljöer är fragmenterade i landskapet och den grönblå infrastrukturen fungerar inte tillfredsställande. Naturvårdsarbetet behöver riktas till värdetrakter för att få störst effekt för den biologiska mångfalden. I odlingslandskapet är skyddet eftersatt och skötseln lutar sig på miljöersättningarna. Skydd av skånsk ädellövskog är kostsam. Lagar som reglerar dikningsföretag behöver förändras för att öka skyddstakten och underlätta restaureringsarbetet i våtmarker och vattenmiljöer. Styrmedel behövs för att kunna avsätta funktionella och långsiktiga skyddszoner, såsom svämplan, längs vattendrag och sjöar. Fiskets påverkan ska analyseras och vid behov regleras. Villkor om kompensationsåtgärder behöver öka i beslutsprocesser.

Skötsel och restaurering av habitat behöver öka. Reglerna i nya Landsbygdsprogrammet skulle behöva justeras ytterligare för att gynna utpekade naturtyper och arter: jordbruksstöden till de finaste naturbetesmarkerna skulle behöva höjas kraftigt för ett långsiktigt bevarande, fokus på produktion behöver minska, och skötsel av värdefulla kulturmiljöer behöver inkluderas igen. För anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från Landsbygdsprogrammet, Lokala Naturvårdssatsningen (LONA), Lokala Vattenvårdsprojekt (LOVA) och Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) (källa: Länsstyrelsen) viktiga och bör öka.

Utöver nya styrmedel och anslag till skydd, skötsel och återskapande behöver verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden öka sin generella hänsyn.

Mycket bra händer, men takten behöver öka

Anslagen för skydd av natur, skötsel/restaurering och arbete med hotade arter (ÅGP) (källa: Naturvårdsverket) ökade 2017 och summan för markåtkomst var rekordhög. Sandmarker, buskrika betesmarker och våtmarker restaureras inom EU-projekten Sand Life, Bush Life och SemiAquatic Life. Kommuner arbetar med ansvarsarter och restaurering av habitat i landskapet med stöd av Lokala Naturvårdssatsningar (LONA). Antalet anlagda våtmarker ökar med stöd från Landsbygdsprogrammet (LBP), Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och kommuner. Arbetet med regional handlingsplan för grön infrastruktur i länet fortsätter och underlag för att peka ut värdetrakter tas fram. Arbete pågår för att inkludera ekosystemtjänster i regionala beslut och i kommunal planering.

BushLIFE BushLIFE är ett projekt som skall restaurera många av de skånska träd- och buskrika gräsmarker som ingår i EU:s naturvårdsnätverk Natura2000. Igenvuxna marker ska öppnas upp och trängda träd skall friställas med syfte att uppnå en gynnsam bevarandestatus i dessa marker.

SemiaquaticLIFE Syftet med projektet SemiaquaticLIFE är att återställa och förbättra livsmiljöer för grod- och kräldjur samt vatteninsekter i Natura-2000-områden. Målet är att garantera livskraftiga bestånd av arter som finns upptagna i EU:s art- och habitatdirektiv. Ett annat mål är att öka medvetenheten och förståelsen för semiakvatiska djur och därmed behovet av restaureringsåtgärder. Projektet omfattar områden i Skåne, Danmark och norra Tyskland.

SandLIFE Tre länsstyrelser i södra Sverige har beviljats EU-medel för att restaurera det forna myllrande växt- och djurlivet i de sydsvenska sandmarkerna. Igenväxta sandiga områden i Skåne, Halland och på Öland ska öppnas för att bli tillgängligare för såväl sällsynta arter som för allmänheten.

Trots detta behöver takten öka ytterligare för att nå målen. Endast 4,0 procent av den totala landytan och 7,9 procent av den totala vattenytan i Skåne är skyddad (oktober 2017). Kvävenedfall och mark- och sjöförsurningar försämrar habitatens kvalitéer. Landsbygdsprogrammets bidrag för miljöersättning har försämrats. Arealerna hävdade ängs- och betesmarker minskar, andelen lövskog och död ved är fortfarande liten och kontinuiteten av gamla grova träd dålig. Vilda pollinatörer i landskapet påverkas negativt. En hög biologisk mångfald är en förutsättning för många ekosystemtjänster och bör värdesättas för detta.

Under 2017 påbörjades återinventering av Skånes ängs- och betesmarker och cirka 1 500 hektar har inventerats hittills. Bevarandestatusen för de flesta av markerna har inte förbättrats och för en del har den försämrats. Miljöersättningar stödjer skötsel av många hävdade marker, men få söker stöd för restaurering.

Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster

Kunskapen om ekosystemtjänster har successivt ökat, bland annat genom nationella och regionala uppdrag, och uppmärksammas i allt fler sammanhang. Länsstyrelsen arbetar med att lyfta ekosystemtjänsterna i de regionala besluten. Regional samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna har efterlysts som jämförelse med övriga ekonomiska samhällsintressen, men bör göras med eftertanke.

Invasiva arter fortsatt problem

Främmande arter fortsätter att sprida sig i Skåne. Under 2016 antog EU en lista med 37 arter (kompletterad med 11 nya arter under 2017) (källa: Naturvårdsverket) där handel är förbjuden och medlemsländerna skyldiga att vidta åtgärder. Bekämpning av vresros, jätteloka, parkslide och vattenkrassula har genomförts. Resurser och styrmedel för bekämpning av övriga främmande arter saknas och hoten kvarstår.

Fornlämningar och kulturmiljöer behöver vårdas

Cirka 250 fornlämningsmiljöer vårdas och cirka 100 vård- och underhållsplaner ska tas fram för länets kyrkogårdar. Kulturmiljöernas betydelse lyfts inom naturreservatsbildningen, men länet har endast ett kulturreservat. Skötsel av kulturmiljöer görs med stöd av Lokala Naturvårdssatsningen (LONA) samt genom kursverksamheter och av hembygdsrörelsen, men annars riskerar skötseln av kulturmiljöer att minska sedan stödet inom Landsbygdsprogrammet upphörde 2013.

Tätortsnära natur

Nästan 80 procent av de områden som pekats ut i programmet tätortsnära natur i länet är skyddade som naturreservat (källa: Länsstyrelsen). Hälften av de pågående LONA-projekten rör tätortsnära natur och en tredjedel friluftslivet. Under året invigdes den tätortsnära Prästabonnaskogen i Eslövs kommun, som nyttjas frekvent av närboende och ligger nära en tågstation.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se