Illustration av miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. Ett lodjur i bakgrunden och en växt i förgrunden.
Ett rikt växt- och djurliv
Bedömning för miljömålet: NEJ. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.
MÅL: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

BEDÖMNING: Värdefulla habitat minskar, många arter är hotade och främmande arter sprids. Tillståndet för den biologiska mångfalden är inte hållbart och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Större hänsyn när resurser nyttjas, ökat skydd och skötsel av naturmiljöer och anpassade styrmedel behövs.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ett rikt växt- och djurliv finns preciseringar för följande åtta områden:

 

  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.
  • Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar.
  • Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.
  • Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
  • Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.

Tillstånd och målbedömning för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte kommer nås till år 2020. Tillståndet för den biologiska mångfalden i Skåne är inte gynnsamt och brukandet av landskapet tär på resurserna. Det råder brist på grönblå infrastrukturer som möjliggör för arter att sprida sig i landskapet. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte och årets tilldelning för skötsel och skydd var extremt låg. Styrmedel som tillåter naturvården att arbeta strategiskt i landskapet krävs.

Skyddstakten av livsmiljöer bör öka

Viktiga livsmiljöer är fragmenterade i landskapet och den grönblå infrastrukturen fungerar inte tillfredsställande. Främmande arter sprider sig i landskapet. Naturvårdsarbetet bör riktas till värdetrakter för att få störst effekt. Odlingslandskapets arter och naturtyper har sämst status, skyddet är eftersatt och skötseln förlitar sig på miljöersättningarna. Skydd av skånsk ädellövskog är kostsam och underlagen försämras genom utebliven nyckelbiotopsinventering. Skogsstyrelsens ändrade rutiner vid avverkning försvårar för naturvården. Den torra sommaren 2018 har haft långtgående effekter i många skånska vattendrag och uttorkning av landskapet fortsätter. Lagar som reglerar dikningsföretag måste förändras för att öka skyddstakten och underlätta restaureringsarbetet i våtmarker och vattenmiljöer. Styrmedel behövs för att kunna avsätta funktionella och långsiktiga skyddszoner längs vattendrag och sjöar.

Värdetrakt: ett landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Värdetrakter har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet.
Grön infrastruktur är ett samlande begrepp för en struktur som består av ett nätverk med små och stora gröna områden av olika karaktär och funktion. De gröna områdena kan vara av mycket olika karaktär, skog, ängs- och hagmarker, stränder och sjöar. Ibland kallas sjöar, hav, vattendrag och grundvatten för den blå infrastrukturen men behandlas oftast under grönstrukturen.

Ekonomiska medel behöver tillföras

Habitat har restaurerats och sköts genom LIFE-projekten, medan det löpande åtgärdsarbetet avstannade till följd av budgetneddragningar 2019. Det krävs att reglerna i Landsbygdsprogrammet justeras för att gynna utpekade naturtyper och arter. Jordbruksstöden till de finaste naturbetesmarkerna behöver höjas kraftigt för ett långsiktigt bevarande, fokus på produktion behöver minska och skötsel av värdefulla kulturmiljöer måste inkluderas igen.

För anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker och röjning av skyddsvärda träd är medel från LandsbygdsprogrammetLokala åtgärder för bättre havs- och vattenmiljö (LOVA) och Åtgärdsprogrammet för hotade arter och naturtyper viktiga och bör öka. Villkor om kompensationsåtgärder har ökat i beslutsprocesserna.

Resurser till skydd och förvaltning av viktiga livsmiljöer, hantering av främmande invasiva arter och arbetet med grön infrastruktur behöver återställas och öka. Nya styrmedel och anslag till skydd, skötsel och återskapande behövs. Alla verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden negativt måste öka sin generella hänsyn.

Invasiva främmande arter (IAS) fortsätter att sprida sig i Skåne. Det finns just nu 66 arter på EU-förteckningen över invasiva främmande arter, vilka inte får introduceras i landet, spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Det är också förbjudet att sälja, byta och importera dessa arter. Tjugo av de EU-listade arterna finns eller har förekommit i Sverige.
Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation. Läs mer om Landsbygdsprogrammet.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt. Läs mer om invasiva arter.

Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster

Kunskapen om ekosystemtjänster har ökat, och Länsstyrelsen Skåne arbetar med att lyfta ekosystemtjänsterna i regionala beslut. Samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna bör göras med eftertanke. Målet är att bibehålla och restaurera resilienta ekosystem med stabila populationer som har god genetisk variation.

Åtgärdsarbete för ett rikt växt- och djurliv i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

  • Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med markägare, myndigheter, kommuner och föreningsliv hösten 2018 antagit en handlingsplan för grön infrastruktur med 75 åtgärder som ska främja en förbättrad grön infrastruktur i landskapet.
  • Länsstyrelsen Skåne har under 2019 inlett ett infrastruktursamarbete med Trafikverket, Svenska kraftnät och E.ON för att fokusera naturvårdande åtgärder till samma områden inom de olika verksamheterna.
Framsida av rapporten Handlingsplan grön infrastruktur och länk till rapporten.
  • Sedan förra bedömningen har totalt 13 nya områdesskydd med fokus på utpekade värdetrakter bildats, åtta av Länsstyrelsen Skåne och fem av Skånes kommuner. Endast 4,2 procent av den totala landytan och 11,5 procent av de marina miljöerna är skyddade i Skåne. Drygt 80 procent av de områden som pekats ut i programmet Tätortsnära natur i länet är skyddade som naturreservat.
  • Tre nya marina Natura 2000-områden har beslutats för tumlare och förslag på 35 terrestra områden ligger hos regeringen och väntar på beslut sedan 2015.
  • Länsstyrelsen Skåne restaurerar buskrika betes- och våtmarker inom LIFE-projekten Bush LIFE och Semiaquatic LIFE. Sand LIFE slutredovisades hösten 2018 med drygt 750 hektar restaurerade sandmarker i södra Sverige och en positiv trend för fältpiplärkan. Medel från EU:s LIFE-fond har beviljats för vattendragsrestaurering inom LIFE Connect. Två LIFE-ansökningar, en för främmande arter och en för lövträdsmiljöer, har även lämnats in till EU.
  • Budgeten till Länsstyrelsen Skåne för skötsel och restaurering av skyddade områden var lägre under 2019 och delar beviljades först efter sommaren, vilket kraftigt bromsade upp verksamheten.
  • Inom Länsstyrelsen Skånes arbete med åtgärdsprogram för hotade arter har bland annat sex rikkärr skötts och cirka 60 särskilt skyddsvärda träd röjts fram. Ett nordiskt samarbetsprojekt, finansierat av Nordiska Ministerrådet, genomförs under 2019 för att samordna information och åtgärder för att hejda spridningen av svampsjukdomen Batrachochytrium dendrobatidis som infekterar groddjur.
  • Länsstyrelsen Skåne har bekämpat invasiva främmande arter såsom sykomorlönn, sidenört och skunkkalla.
  • Länsstyrelsen Skåne samarbetar med Fredriksdals museer och trädgårdar på Helsingborgs kommun, Botaniska trädgården vid Lunds universitet och Lunds botaniska förening om ex situ-bevarande av hotade växter i Skåne genom kontrollerad insamling, odling och utsättningar. Exempelvis har lyckor odlats upp i naturreservatet Maglehem då de har såtts in med gamla rågsorter och hotade åkerogräs.
  • Länsstyrelsen Skåne har uppdaterat den regionala skogsstrategin med ny kunskap och ädellövskogstrakter har setts över i samarbete med Skogsstyrelsen.
  • Länsstyrelsen Skåne har genom inventeringar i skogs- och marina miljöer ökat kunskapen inför kommande skyddsarbete.
  • På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och regeringen har Länsstyrelsen Skåne lämnat förslag på nya skyddade marina områden enligt de internationella samarbetena Helcom och Ospar.
  • Länsstyrelsen Skåne har remitterat förslag på marint naturreservat Skånska Kattegatt, som kan bli det näst största marina naturreservatet i utsjömiljö i Sverige.
  • Restaurering av vattendrag i Skåne är fortsatt intensivt med bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten. Under det gångna året har cirka 20 biotopvårdande insatser och ett tiotal vandringsfrämjande åtgärder genomförts i skånska vattendrag.
  • 2019 antogs en ny lagstiftning kring vattenkraft och vattenverksamhet, med mål att alla vattenkraftverk och dammar ska ha moderna miljövillkor och ingå i den nationella plan som ska se till att de omprövas senast 2038.
  • Sedan hösten 2018 har länsstyrelsen genom projektet Vild och bortskämd uppmuntrat markägare till foderskapande åtgärder som även gynnar pollinatörer.
  • Länsstyrelsen Skåne har i beslut ställt fler krav på kompensationsåtgärder vilket är positivt för naturmiljön då ingreppen i naturen lindras.
  • Länsstyrelsen Skåne ger stöd till markägare för vård av cirka 250 fornlämningsmiljöer och kulturlandskap.
  • Länsstyrelsen Skåne antog 2019 en handlingsplan för Skånes friluftsliv 2018–2021. Det tätortsnära naturreservatet Torups bokskog har bildats med fokus på rekreation, friluftsliv och naturvärden.
Text: Endast 4,2 procent av den totala landytan och 11,5 procent av de marina miljöerna i Skåne är skyddade (oktober 2019). Illustration: Fiskar och växtlighet.
Text: 20+10. Under det gångna året har cirka 20 biotopvårdande insatser och ett tiotal vandringsfrämjande åtgärder genomförts i skånska vattendrag. Illustration: Slingrande vattendrag med flytbladsvegetation samt kaveldun vid sidan.

Åtgärder på kommunal nivå

  • Fem kommunala naturreservat har bildats i Skåne 2019.
  • Under 2019 har LOVA (lokala vattenvårdsprojekt) förstärkts och totalt har 10,2 miljoner kronor beviljats till våtmarksprojekt, främst för anläggning, men även till projektering och restaurering.
  • Under 2019 slutfördes 32 LONA-projekt (lokala naturvårdssatsningar) i Skånes kommuner. Under året beviljades även 20 nya LONA-projekt, motsvarande 8,8 miljoner (varav 6 miljoner till 4 våtmarksprojekt inom den sk våtmarkssatsningen). De nya projekten pågår upp till fyra år. Exempel på LONA-projekt som genomförts är Örkelljunga, Osby och Svalövs kommuners arbete med att begränsa spridning och bekämpa den främmande arten sjögull.
  • Kristianstads kommun har arbetat med 11 hektar ambulerande trädesbruk på Åhus grönytor, och 12 kilometer vägkant har fått anpassad slåtter för att gynna blomning och insektslivet. Cirka 32 hektar våtmarker har anlagts med finansiering från Landsbygdsprogrammet (LBP) och LOVA.
  • Helsingborgs stad har under året invigt sin 100:e våtmark, och kommunen arbetar offensivt med de invasiva främmande arterna parkslide, jätteloka och vresros.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar. Läs mer om LOVA.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Länsstyrelsen Skånes logotyp