Frisk luft
MÅL: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
BEDÖMNING: För många luftföroreningar har halterna tidigare minskat, men nu observeras ett trendbrott och halterna ökar. Åtgärder för ett klimatsmart samhälle, inte minst internationella åtaganden som Göteborgsprotokollet om minskade utsläpp, bedöms ha en positiv inverkan för uppfyllandet av målet.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Frisk luft finns följande preciseringar:
- Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
- Bens(a)pyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.
- Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
- Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde.
- Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
- Partiklar (PM10) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
- Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde.
- Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september.
- Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).
- Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år.
Tillstånd och målbedömning för Frisk luft i Skåne län
Länsstyrelsen bedömer att målet Frisk luft inte kommer nås med befintliga styrmedel och åtgärder. Flera av preciseringarna överskrids och de senaste årens minskande kvävedioxidhalter har avstannat. Bedömningen av utvecklingen i miljön för Frisk luft har därför ändrats från positiv till neutral.
En utmaning med miljömålet Frisk luft kommer sig av hur vissa luftföroreningar reagerar med varandra. Halten av kvävedioxid i luft används ibland som ett generellt mått på luftkvalité, men detta ämne reagerar med och bryter ner ozon. Därför observeras de högsta halterna av marknära ozon i områden med låga kvävedioxidhalter.
Under hösten 2019 trädde det reviderade Göteborgsprotokollet under FN:s luftvårdskonvention i kraft. Detta innebär att deltagande länder åtar sig att minska sina utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak, flyktiga organiska föreningar och fina partiklar. Denna överenskommelse kan medföra att luftföroreningar som transporteras långa vägar och som lokala insatser inte kan åtgärda minskar.
Bensen, bens(a)pyren, butadien och formaldehyd
För butadien och formaldehyd har inga nya mätningar skett, men vid tidigare mätningar har halterna av dessa luftföroreningar legat långt under preciseringen både i tätorter och landsbygd. Huvudsaklig exponering kommer från källor inomhus så som vedeldning, byggmaterial och konsumtionsvaror.
Fakta om bensen och bens(a)pyren
Ämnen som enbart består av kol och väte kallas för kolväten. Bensen och bens(a)pyren är kolväten som har negativa hälsoeffekter, såsom cancer och skador på arvsmassan, hos människor även i mycket små halter. Ämnena bildas vid ofullständig förbränning. Vägtrafik och småskalig vedeldning, snöskotrar och fritidsbåtar utgör vanliga källor.
Halten av partiklar ökar
Under 2018 ökade årsmedelvärdet för halten av PM10 i luft i samtliga delar av länet vilket innebar ett överskridande av preciseringen för PM10 avseende årsmedelvärde på 15 mikrogram per kubikmeter (µg/m³) för de mätstationer som mäter i gaturum och urban bakgrund i Skåne. Då merparten av PM10 i Skåne härstammar från trafiken så finns förutsättningar att genom riktade insatser förbättra förutsättningarna att nå målet. För Helsingborg angavs specifikt ombyggnation i stadens centrala delar som orsak till årets ökade halter. Efter några år av minskande halter av PM2,5 i mätstationerna i Malmö och Burlöv så ökade även dessa under 2018 och preciseringen för årsmedelvärde på 10 µg/m³ PM2,5 överskreds för Dalaplan i Malmö (motsvarande mätningar genomförs inte i övriga tätorter i Skåne).
Fakta om partiklar i luft
I stadsluft mäts halten av partiklar som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer (µm) i diameter, även kallade PM2,5 respektive PM10. När dessa partiklar andas in kan de nå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och lång sikt. Korttidsexponering för relativt höga halter kan orsaka andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar samt förtida dödsfall. Långtidsexponering för redan låga halter av partiklar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa, såsom astma och försämrad lungutveckling. Partiklar uppstår såväl naturligt (havsvågor och ökendamm) som på grund av mänsklig aktivitet (vedeldning, industriprocesser och dubbdäcksslitage).
Marknära ozon problem både i stan och på landet
Mätningar av marknära ozon under 2018 visade att exponering av dessa föroreningar är ett utbrett problem i hela länet, oavsett om man befinner sig i stads- eller landsbygd. På samtliga mätstationer i länet förekom dagar med överskridanden av miljömålspreciseringen på 70 µg/m³. Högst halter observerades på platser i regional eller urban bakgrund. Förklaringen är förmodligen att dessa platser även har låga lufthalter av kvävedioxid och nedbrytningen av ozon är därmed långsam.
Eftersom ozon till stor del uppstår till följd av utsläpp långt borta och det inte går att åtgärda lokalt eller regionalt, så är internationella mål för minskade utsläpp av luftföroreningar en viktig förutsättning för att nå preciseringarna för marknära ozon.
Ozonindex
Preciseringen för ozonindex uppfylldes i länet för år 2018.
Fakta om marknära ozon
Nära marken bildas ozon genom reaktioner mellan solljus och luftföroreningar som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Ozon finns även naturligt i luften. Kväveoxider kommer främst från fordonstrafiken, produktion av energi och värme samt från vissa industriprocesser. Flyktiga organiska ämnen frigörs från växtlighet samt från till exempel lösningsmedel vid målning och ytbehandling, från spolarvätska, tändvätska eller vedeldning.
Exponering för ozon kan leda till effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker samt en påverkan på dödligheten. Skogen och växande gröda kan skadas av ozon redan vid de låga halter som normalt förekommer i opåverkad miljö. Ozon bidrar till växthuseffekten dels indirekt genom att minska skogens upptag av koldioxid med cirka 10 procent, dels direkt eftersom ozon i sig är en klimatgas.
Svårt att nå preciseringen för kvävedioxid
Efter några år av sjunkande kvävedioxidhalter i skånska tätorter har den positiva utvecklingen avstannat. Förutsättningarna att nå miljömålspreciseringen med kvävedioxidhalter på 20 µg/m³ som årsmedelvärde till år 2020 ser dåliga ut i både Malmö och Helsingborg.
Fakta om kväveoxider i luft
Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor. Kväveoxider är samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas då luftens syre och kväve reagerar vid höga temperaturer. Eftersom det krävs höga temperaturer för att bilda kväveoxider, sker de största utsläppen vid förbränningsprocesser. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter, men även energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart ger betydande bidrag av kväveoxider. Tillsammans med organiska föreningar och solljus medverkar kväveoxider till bildandet av marknära ozon. Nedfall av kväveföroreningar, både kväveoxider och ammoniak, leder till försurning och övergödning av mark och vatten.
Korrosion förstör kulturföremål
I länet finns en omfattande skadebild avseende nedbrytning av sand- och kalksten i fasader och i kulturföremål. Övervakning av nedbrytningstakt och dess relation till luftkvalité saknas, men det kan konstateras att en stor andel av statliga medel och bidrag för kulturmiljövård och kyrkoantikvarisk ersättning används för restaurering och konservering av sten. Resurserna är långt ifrån tillräckliga och nedbrytningen leder till stora förluster av kulturvärden.
Åtgärdsarbete för Frisk luft i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
- Länsstyrelsen Skåne har i samverkan med Energikontoret Skåne under 2018 påbörjat projektet Hållbara företagsresor. Baserat på resvaneundersökningar och handlingsplaner ska projektet stötta företag och organisationer i beteendeförändringar för hållbarare tjänsteresor och jobbpendling. Med minskning av klimatbelastande transporter följer även en renare luft.
- Länsstyrelsen Skåne har med finansiering av Energimyndigheten och medverkan av Helsingborgs stad, Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR) och Lunds universitet under 2018 påbörjat projektet Klimatsmarta masstransporter. Som följd av effektivare massförflyttningar i länet förväntas projektet leda till en renare luft och mindre klimatpåverkan.
Åtgärder på kommunal nivå
- Region Skåne har med Malmö stads medverkan under 2018 utfört en elektrifiering av busslinje 7. Åtgärden har samfinansierats med Energimyndigheten via elbusspremien och EU via Transeuropeiska transportnätet (TEN-T). Syftet är att bidra till ett förbättrat klimat och en förbättrad luft- och bullermiljö. Satsningen är en del av Storstadspaketet där även anläggande av cykelvägar i staden ingår. Den nya busslinjen förväntas bland annat resultera i en förbättrad luftkvalitet i en av Malmös mest trafikbelastade sträckor. Åtgärden är intressant då den exemplifierar både samspel mellan myndigheter, region och kommun samt synergieffekterna mellan klimatomställande åtgärder och en renare luft.
Skånes Luftvårdsförbund är en ideell förening som sedan bildandet år 1987 bedriver övervakning av luftkvaliteten i Skåne. Förbundets medlemmar representerar både privat och offentlig sektor i länet och består av representanter från industrin, kommunerna, Region Skåne, skogs- och lantbruksorganisationer med flera.
