Giftfri miljö
MÅL: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

BEDÖMNING: Infriandet av en Giftfri miljö kräver internationella och nationella överenskommelser samt innovationer, och det krävs ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela konsumtionskedjan. Trots bra exempel på lokal och regional nivå är det ändå oklart hur den kemiska statusen påverkar miljön.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Giftfri miljö finns preciseringar för följande sex områden:

 

  • Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen
  • Användningen av särskilt farliga ämnen
  • Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper
  • Förorenade områden
  • Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper
  • Information om farliga ämnen i material och produkter
Miljökvalitetsmålet kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Giftfri miljö är ett mål vars infriande kräver internationella överenskommelser och lång återhämtningstid. Befintligt underlag behöver sammanställas och kompletteras nationellt såväl som regionalt för att utvecklingen i miljön ska kunna bedömas.

De viktigaste åtgärderna för att nå målet är att reducera utsläpp från industrier, implementera integrerat växtskydd, öka antalet vattenskyddsområden med tillräckliga skyddsföreskrifter, minska slamspridningen, öka arealen ekologiskt odlad mark och efterbehandla fler förorenade områden.

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen

Kunskapen om de kemiska ämnena har ökat men är fortfarande otillräcklig. Målet om att minska den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen är helt beroende av fortsatta miljötekniska innovationer och en ökad ambitionsnivå i samhället med avseende på ändrade konsumtionsvanor samt minskade utsläpp från industrin, småskalig eldning, fordon med dieseldrivna motorer och långväga transporter.

Indikatorn ”Antal konsumenttillgängliga kemiska produkter som är märkta som allergiframkallande” visar att antalet  konsumenttillgängliga kemiska produkter som är märkta som allergiframkallande har ökat mellan åren 1995–2015. Du hittar mer statistik om miljögifter på Naturvårdsverkets webbplats.

Det saknas regionalt underlag för att bedöma preciseringen om oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper.

Precisering

Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.

Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.

Användningen av särskilt farliga ämnen

Användningen av särskilt farliga ämnen kan förväntas minska framöver tack vare skarpare lagstiftning. Nya farliga ämnen kan i framtiden identifieras till följd av nytt dataunderlag som resulterar i nya bedömningar, men processen är långsam. Regionalt pågår mycket arbete beträffande utfasning av farliga ämnen samt hantering av kemiska produkter, men det arbetet behöver intensifieras inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet. Lagstiftningen behöver också skärpas ytterligare om utfasningsarbetet ska komma igång i tillräcklig utsträckning för att miljömålet ska kunna nås. Alternativet är att verksamhetsutövare själva tar initiativ till ytterligare utfasning i hög utsträckning. Farliga ämnen är vanligt förekommande i växtskyddsmedel, och tillämpning av integrerat växtskydd är en viktig del av att minska användningen av särskilda farliga ämnen.

Indikatorn ”Toxicitetsindex för uppmätta halter av växtskyddsmedelsrester i ytvatten” visar hur risken för påverkan på vattenlevande organismer förändrats över åren, utifrån resultat från ett vattendrag i Skånes jordbruksområde.

.

Precisering

Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.

Integrerat växtskydd handlar om en hållbar användning av kemiska växtskyddsmedel. Genom att kombinera olika typer av åtgärder bekämpar du ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter. Läs mer om integrerat växtskydd.

Kunskap och information om miljö- och hälsofarliga ämnen

Det sker mycket beträffande information om miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis omfattande arbete med behörighetsutbildningar för hantering och användning av växtskyddsmedel och information om kemikalier i skolmiljöer med mera. Trots det är bedömningen att den generella kunskapen om miljö- och hälsofarliga ämnen fortfarande är alltför låg, sett till hela kemikaliekedjan från kemiska produkter till kemiska ämnen i varor. Det saknas också än så länge regionalt underlag för att bedöma dessa preciseringar i sin helhet.

Precisering

Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.

Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.

 

 

Kemikaliefrågan ligger i fokus i Skåne och det genomförs ett flertal projekt och punktinsatser för att reducera risker från kemikalier. Här redovisas några av dem.

Kemikaliesmart Skåne, konstgräs och lekplatser

En projektarbetsgrupp inom Miljösamverkan Skåne, en samverkansplattform som finansieras av Kommunförbundet Skåne samt av Länsstyrelsen, har under ett par års tid arbetat med att ta fram enkelt åtkomlig information som riktar sig till pedagoger vid förskolor och skolor. Under 2018 har en ny webbplats, kemikaliesmartskane.se, publicerats där detta material finns upplagt på ett pedagogiskt sätt.

Inom samma samverkansplattform har en annan projektarbetsgrupp börjat ta fram material för inventering och tillsyn av konstgräsplaner och fallskydd vid lek- och idrottsplatser, med syfte att reducera uppkomsten av mikroplaster.

Skärmdump från kemikaliesmartskane.se

Systematisk utfasning, samverkan och kartläggning

Länsstyrelsens tillsyn över kemisk industri har under 2018 fokuserat särskilt på systematisk utfasning av farliga kemiska ämnen samt risker vid hantering och förvaring av kemiska produkter. Avsikten är att de tillsynschecklistor som tagits fram för detta ska kunna användas även inom andra branscher samt av kommunernas miljöinspektörer.

För att upprätthålla en god kontakt beträffande kemikaliefrågor mellan länets olika kommuner, samt mellan kommuner, länsstyrelse och andra aktörer, upprättas under 2018 två olika kemikalienätverk. Det ena nätverket fokuserar på samverkan inom tillsynsarbete och miljöstrategiskt arbete inom den offentliga sektorn (kommuner och länsstyrelse), medan det andra nätverket syftar till att kartlägga kemikalieanvändning i Skåne och är ett initiativ från Region Skåne. De två nätverken kommer att samverka med varandra för att ge bästa möjliga effekt på flera nivåer.

Sanering av förorenade områden

Inom förorenade områden har två långvariga saneringsinsatser avslutats under det senaste året. Klippans Läderfabrik i Klippan samt en kemtvätt i Kristianstad har varit föremål för sanering under ett flertal år, och båda har tillhört de allra mest prioriterade objekten bland förorenade områden i länet. Vid kemtvätten användes en ny termisk in situ-metod med lyckat resultat.

För att nå målet för förorenade områden till 2050 behöver saneringstakten öka. I första hand ska den som förorenat marken stå för saneringskostnaden, men om ingen ansvarig finns kan statliga bidrag sökas via länsstyrelsen. Enligt nya miljödomar är verksamhetsutövarens ansvar mindre än i tidigare praxis och bidragsmedel kan därför komma att krävas i större omfattning än tidigare. Det statliga bidraget behöver därför öka. Även resurserna för det regionala och lokala tillsynsarbetet behöver stärkas för att öka antalet privatfinansierade saneringar.

Indikatorn ”Förorenade områden” visar antal efterbehandlingsåtgärder som pågår eller är avslutade i Skåne.

Precisering

Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön

Föroreningar i avfall

Under tidigare år har ett tillsynsvägledningsmaterial kring spridning av föroreningar i samband med återvinning av avfall för anläggningsändamål tagits fram och sedan reviderats, och under 2018 hölls en seminariedag för kommuner och andra intresserade där materialet presenterades och diskuterades.

Kemikalier i jordbruk respektive tätorter

Skåne är ett jordbruksintensivt län och en väsentlig del av kemikalietrycket i länet ligger inom jordbruket. Cirka 1 300 personer utbildas varje år i säker hantering och användning av växtskyddsmedel, och under 2018 genomförs djupintervjuer med dem som genomgår behörighetsutbildningen för att kunna utveckla utbildningen till att ge ännu bättre effekt.

Utöver intensivt jordbruk har Skåne också många tätorter i förhållande till ytan, jämfört med resten av Sverige. Tätorter leder typiskt sett till spridning av föroreningar, och under hösten 2017 genomfördes en undersökning av föroreningshalter i dagvatten nedströms tio av Skånes tätorter. Detta är endast ett exempel på den övervakning av farliga ämnen som sker, och sådan övervakning är en viktig åtgärd för att ha rätt underlag inför andra typer av åtgärder.

Cirka 1 300 personer utbildas varje år i säker hantering och användning av växtskyddsmedel.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se