Giftfri miljö
MÅL: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
BEDÖMNING: Infriandet av en Giftfri miljö kräver internationella och nationella överenskommelser samt innovationer, och det krävs ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela konsumtionskedjan. Trots viktiga åtgärder på lokal och regional nivå är det ändå oklart hur den kemiska statusen påverkar miljön.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Giftfri miljö finns följande preciseringar:
- Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.
- Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.
- Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön
- Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.
- Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.
Tillstånd och målbedömning för Giftfri miljö i Skåne län
Miljökvalitetsmålet kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Giftfri miljö är ett mål vars infriande kräver internationella överenskommelser och lång återhämtningstid. Befintligt underlag behöver sammanställas och kompletteras nationellt såväl som regionalt för att utvecklingen i miljön ska kunna bedömas.
De viktigaste åtgärderna för att nå målet är att reducera utsläpp från industrier, implementera integrerat växtskydd, öka antalet vattenskyddsområden med tillräckliga skyddsföreskrifter, minska slamspridningen, öka arealen ekologiskt odlad mark och efterbehandla fler förorenade områden.
Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen
Kunskapen om de kemiska ämnena har ökat men är fortfarande otillräcklig. Målet om att minska den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen är helt beroende av fortsatta miljötekniska innovationer och en ökad ambitionsnivå i samhället med avseende på ändrade konsumtionsvanor samt minskade utsläpp från industrin, småskalig eldning, fordon med dieseldrivna motorer och långväga transporter.
Diagramtext: Sedan 1995 har antalet allergimärkta konsumenttillgängliga produkter ökat från ca 310 till mer än 2 800 år 2017. Andelen av de konsumenttillgängliga produkterna som är allergimärkta i förhållande till det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkterhar också ökat sett över hela perioden. År 2017 var 13,6 procent av det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkterna märkta som allergiframkallande. Källa: http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/allergiframkallande-kemiska-produkter/
Den stora ökningen från 2014 kan till en betydande del förklaras av riktade inspektionsinsatser samt övergången till den nya förordningen om klassificering och märkning (CLP), vilket har medfört att många produkter som redan tidigare borde varit märkta som allergiframkallande nu har blivit det.
En mängd långlivade organiska ämnen har fått en omfattande spridning i miljön och de kommer att finnas kvar i miljön under lång tid framöver eftersom de är så svårnedbrytbara. Halterna av dessa ämnen i modersmjölk och blod avspeglar människans exponering och kan användas som en indikator för att se om exponeringen ökar eller minskar. Diagrammet är baserat på data från kvinnor i Uppsalaregionen och representerar exponeringen i Sverige.
Halterna har räknats om till procent av halterna i mjölk respektive blod vid undersökningens start. Under de senaste 20 åren har halterna av hårt reglerade miljögifter, såsom PCB, dioxiner, bromerade flamskyddsmedel och PFOS och PFOA, minskat. Medan långkedjiga PFAS, som inte uppmärksammats i samma omfattning, ökat. Källa: http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/miljogifter-i-modersmjolk-och-blod/
Arbetet behöver intensifieras för minskad användning av särskilt farliga ämnen
Tack vare skarpare lagstiftning kan användningen av särskilt farliga ämnen förväntas minska framöver. Nya farliga ämnen kan i framtiden identifieras till följd av nytt dataunderlag som resulterar i nya bedömningar, men processen är långsam. Regionalt pågår mycket arbete beträffande utfasning av farliga ämnen samt hantering av kemiska produkter, men det arbetet behöver intensifieras inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet. Lagstiftningen behöver också skärpas ytterligare om utfasningsarbetet ska komma igång i tillräcklig utsträckning för att miljömålet ska kunna nås. Alternativet är att verksamhetsutövare själva tar initiativ till ytterligare utfasning i hög utsträckning. Farliga ämnen är vanligt förekommande i växtskyddsmedel, och tillämpning av integrerat växtskydd är en viktig del av att minska användningen av särskilda farliga ämnen.
Integrerat växtskydd handlar om en hållbar användning av kemiska växtskyddsmedel. Genom att kombinera olika typer av åtgärder bekämpar du ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter. Läs mer om integrerat växtskydd.
Växtskyddsmedel i vatten är en lämplig indikator för förekomsten av farliga ämnen i miljön. Baserat på mätningar i avrinningsområden i jordbruksmark visar ett toxicitetsindex trenden för de sammanlagda förekomsterna av växtskyddsmedelsrester i förhållande till riktvärden för substanserna (index för år 2002 är satt till 100). En närmare beskrivning av metoden finns på sverigesmiljomal.se
Diagrammet visar att risken för att vattenlevande organismer ska påverkas av växtskyddsmedel inte har minskat sedan 2002 i Skåne.
Saneringskostnader avgörande i arbetet med förorenade områden
För att nå målet för förorenade områden till 2050 behöver saneringstakten öka. I första hand ska den som förorenat marken stå för saneringskostnaden, men om ingen ansvarig finns kan statliga bidrag sökas via länsstyrelsen. Enligt nya miljödomar är verksamhetsutövarens ansvar mindre än i tidigare praxis och bidragsmedel kan därför komma att krävas i större omfattning än tidigare. Det statliga bidraget behöver därför öka. Även resurserna för det regionala och lokala tillsynsarbetet behöver stärkas för att öka antalet privatfinansierade saneringar.
För lite information och för låg kunskap om miljö- och hälsofarliga ämnen
Det sker mycket beträffande information om miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis omfattande arbete med behörighetsutbildningar för hantering och användning av växtskyddsmedel och information om kemikalier i skolmiljöer med mera. Tidigare har det även gjorts insatser gällande konsumenters rättigheter att ta del av information om farliga ämnen i varor som inhandlas. Trots det är bedömningen att den generella kunskapen om miljö- och hälsofarliga ämnen fortfarande är alltför låg, sett till hela kemikaliekedjan från kemiska produkter till kemiska ämnen i varor. Likaså är fortfarande bedömningen att informationsflödet är alltför lågt, inte minst då kunskapsnivån hos de aktörer som borde kunna förmedla information om farliga ämnen i material och produkter är alltför låg. Det saknas också än så länge regionalt underlag för att bedöma denna precisering i sin helhet.
Åtgärdsarbete för Giftfri miljö i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Kemikaliefrågan ligger i fokus i Skåne och det genomförs ett flertal projekt och punktinsatser för att reducera risker från kemikalier.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
- Länsstyrelsens tillsyn över kemisk industri har under 2019 haft fokus på hantering av köldmedier, vilket påverkar miljömålet Giftfri miljö, men också miljömålet Begränsad klimatpåverkan. De tillsynsområden som varit i fokus tidigare år har (framför allt gällande säker förvaring och hantering av kemikalier samt om utfasning av farliga kemiska ämnen) under året varit föremål för spridning till andra branscher samt till andra tillsynsmyndigheter i länet.
- Inom Miljösamverkan Skåne, en samverkansplattform som finansieras av Kommunförbundet Skåne samt av Länsstyrelsen Skåne och där Skånes kommuner bidrar med merparten av personalresurserna, har det under 2019 startats upp ett regionalt kemikalienätverk för miljöinspektörer och miljöstrateger inom kommuner och länsstyrelsen, för bättre samverkan och kunskapsspridning gällande kemikaliefrågor inom länet samt mellan de två arbetsområdena miljötillsyn och miljöstrategi.
- En annan projektarbetsgrupp inom Miljösamverkan Skåne har under 2019 genomfört ett tillsynsprojekt gällande integrerat växtskydd, med syfte att minimera övergödning och användningen av kemiska bekämpningsmedel. Detta projekt har också samverkat med ett nationellt tillsynsprojekt om växtskyddsmedel inom jordbruket som Jordbruksverket drivit under 2019 tillsammans med Naturvårdsverket samt med Sveriges kommuner och länsstyrelser.
- Skåne är ett jordbruksintensivt län och en väsentlig del av kemikalietrycket i länet ligger inom jordbruket. Cirka 1 300 personer utbildas varje år av länsstyrelsen i säker hantering och användning av växtskyddsmedel.
- Miljösamverkan Skåne har sedan tidigare tagit fram ett omfattande material för att stödja konsumenter i deras rätt att få veta om en vara innehåller kandidatämnen. Materialet har under 2019 spridits aktivt i samband med seminarier, workshops med mera.
- Region Skåne har inom ramen för sin Handlingsplan för kemikalier i Skåne 2017-2020 genomfört en enkätstudie riktad till skånska kommuners upphandlingsfunktioner, med syfte att sammanställa hur kemikaliefrågan i dagsläget hanteras i kommunal upphandling. Enkätresultatet ska ligga till grund för åtgärder under 2020. Ett förslag till åtgärd är att upprätta en regional plattform mellan näringsliv och upphandlare, specifikt för kemikaliefrågan inom upphandling.
Kandidatämnen: Ämnen som finns med på kandidatförteckningen.
Kandidatförteckningen är en lista med drygt 200 särskilt farliga ämnen. Den är en del av den europeiska kemikalielagstiftningen, Reach.
Åtgärder på kommunal nivå
- Ett flertal skånska kommuner har under 2019 arbetat med kemikaliesmarta förskolor och skolor, främst utifrån det material som under tidigare år sammanställts inom ett Miljösamverkan Skåne-projekt och samlats på den pedagogiskt upplagda webbplatsen Kemikaliesmart Skåne.
- Ett flertal skånska kommuner har under 2019 slutfört ett tillsynsprojekt gällande konstgräsplaner och fallskydd vid lek- och idrottsplatser, med syfte att reducera uppkomsten av mikroplaster. Tillsynen har utförts utifrån material från ett Miljösamverkan Skåne-projekt.
- Med stöd av statliga bidrag har Eslövs kommun under 2019 genomfört en sanering av kvicksilver- och DDT-föroreningar i mark och sediment i och intill Kävlingeån. Den omfattande saneringen genomförs i ett område efter en sedan länge nedlagd verksamhet som tillverkat kemiska bekämpningsmedel.
- Lunds kommun har under 2019 haft fokus inom tillsynen på att minimera utsläpp av kvicksilver från tandläkarkliniker.
- Trelleborgs kommun har under 2019 fokus inom tillsynen på kemikalier i elektriska och elektroniska produkter, specifikt gällande artikel 33 i Reach-förordningen.
- Trelleborgs kommun har beviljats 56 miljoner i bidrag för sanering av Trelleborgs gamla gasverksområde inför byggnation av bostäder.
Åtgärder inom näringslivet
- Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, en aktör som samlar bland annat Skånes näringsliv, har under 2019 genomfört en serie rundabordssamtal med fokus på industriernas arbete inom Agenda 2030.
- Sydsvenska Industri- och Handelskammaren har under 2019 också genomfört ett seminarium om cirkulär ekonomi riktat till näringslivet.
Övriga åtgärder
- Hållbar utveckling Skåne har under 2019 i samarbete med några skånska kommuner arbetat med ett projekt om cirkulär ekonomi (Cirkulära Skåne), vars syfte är att förhindra föroreningar från att nå yttre miljö.
