Illustration av miljömålet God bebyggd miljö. Hus och pilar som symboliserar kretslopp.
God bebyggd miljö
Bedömning för miljömålet: NEJ. Miljökvalitetsmålet är inte uppnått och kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar uppåt. Utvecklingen i miljön är positiv.
MÅL: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.

BEDÖMNING: Skåne är ett landskap med många unika kvaliteter. Utmaningen är att göra goda avvägningar i den fysiska planeringen så att värdena i den byggda miljön samt i landskapet bibehålls, den goda åkermarken bevaras och samhället i stort ställs om för att möta ett förändrat klimat.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet God bebyggd miljö finns preciseringar för följande tio områden:

  • Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.
  • Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.
  • Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
  • Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.
  • Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
  • Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.
  • God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
  • Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
  • Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.
  • Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. 

Tillstånd och målbedömning för God bebyggd miljö

Medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Dock är bedömningen att målet inte är möjligt att nå till 2020 utifrån idag beslutade styrmedel och åtgärder. Skånes kommuner med flera samhällsbyggnadsaktörer behöver utveckla samordningen och öka samverkan. Ytterligare personella och monetära resurser måste tillföras. Det krävs även livsstilsförändringar hos den enskilde medborgaren.

Skånes tätorter och bebyggelsestruktur behöver förstärkning

Skåne har en unik flerkärnig ortsstruktur med en hög tätortstäthet, åtta regionala kärnor och 250 mindre tätorter, vilket skapar ett annat resmönster än i andra storstadsregioner. Befintliga orter behöver stärkas och bindas samman för att kunna säkerställa en långsiktigt god hushållning med mark och vatten.

Skånes kommuner arbetar aktivt med fysisk planering. Kommunens översiktsplaner spelar en viktig roll i att pröva lokaliseringen och behovet av olika markanvändningar. Flertalet av Skånes kommuner arbetar med att utveckla befintliga tätorter och stärka befintliga bebyggelsestrukturer genom att värna om ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.

 

Text: Skåne har en unik flerkärnig ortsstruktur med en hög tätortstäthet, åtta regionala kärnor och 250 mindre tätorter, vilket skapar ett annat resmönster än i andra storstadsregioner. Illustration: Höghus, träd, buss.

Transporter: trängsel, genomfartstrafik och utsläpp

Skåne har en omfattande genomfartstrafik och trafiken förväntas öka kraftigt. Trafikverkets kapacitetsutredning för transportsystemet i Sverige visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne, främst för tågtrafiken. Fossilbränsleberoendet i länet är högt. Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning, trots en redan relativt stor minskning i förhållande till Sverige som helhet. Resvaneundersökningar visar att kvinnor använder kollektiva färdmedel i högre utsträckning än män.

Skåne har förhållandevis höga halter av luftföroreningar jämfört med andra delar av landet, det beror på transporter från kontinenten och intensiv trafik, särskilt i de sydvästra delarna. Kommunerna har en aktiv samverkansgrupp för kontroll av miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Arbetet ska leda till en förbättring av utomhusluften, vilket också påverkar inomhusluften.

 

Text: Resvaneundersökningar visar att kvinnor använder kollektiva färdmedel i högre utsträckning än män. Illustration: En rad med stiliserade kvinnor/personer i klänning. Ett tåg sett framifrån. En buss sedd från sidan.

Vägtrafikbuller är ett betydande problem

Den vanligaste störningen i Skåne som helhet är störning från vägtrafikbuller och var fjärde skåning upplever sig störd av vägtrafikbuller minst en gång per vecka. Störningarna leder bland annat till att 6,2 % inte kan sova med öppet fönster. I Miljöhälsoundersökningen 2015 angav 3,5 % av skåningarna att de minst en gång per vecka har svårt att somna eller blir väckta, 6,5 % har svårt att ha fönster öppet på dagtid och 4 % har svårt att vistas på sin balkong eller uteplats på grund av trafikbuller från väg, tåg eller flyg.

Flertalet kommuner arbetar aktivt med att successivt åtgärda bullersituationen inomhus.

Text: Hur påverkas skåningarna på grund av buller från vägtrafik, tåg eller flyg? (Andel personer som minst en gång per vecka upplever något av följande besvär på grund av trafikbuller.) 3,5 % har svårt att somna eller blir väckta, 4 % har svårt att vistas på balkong/uteplats, 6,5 % har svårt att ha fönster öppet dagtid. Illustration: Tåg framifrån, buss från sidan, flygplan snett från sidan.
Text: Har kommunen ett åtgärdsprogram för att begränsa antalet personer som utsätts för trafikbuller? Illustration: Karta över Skåne med kommungränserna markerade. Olika färg på kommunerna beroende på om de svarat Ja, Nej men arbete pågår, Nej, eller Ej relevant. Källa: Boverkets miljömålsenkät 2018.
Text: Har kommunen under de senaste två åren vidtaget skyddsåtgärder för att begränsa trafikbuller vid befintliga bostäder? Illustration: Karta över Skåne med kommungränserna markerade. Olika färg på kommunerna beroende på om de svarat Ja, Nej, Ej relevant, eller om svar saknas. Källa: Boverkets miljömålsenkät 2018.

Tillgänglig tätortsnära natur är en bristvara

Det råder brist på allemansrättslig mark och tillgängliga grönområden av god kvalitet inom framför allt de sydvästra delarna av länet. Enligt den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur som tagits fram för Skåne avseende perioden 2019-2022 behöver kommunernas översiktsplaner innehålla riktlinjer för hur man avser öka skyddet och tillgången på den tätortsnära naturen. Detta gäller generellt över hela länet men framför allt i Skånes tätbefolkade kommuner med stor konkurrens om marken.

 

Bidragsfinansiering för sanering av förorenad mark

Många av Skånes städer förtätas, det är innebär att mark som tidigare varit svår att exploatera, till exempel för att den ligger i ett utsatt läge eller att det finns markföroreningar ofta bebyggs. Sedan 2016 kan kommunerna söka ett särskilt bidrag för att finansiera sanering av förorenad mark inför byggande av bostäder. Under det gångna året har 56 miljoner kronor betalats ut till Trelleborgs kommun. Större hänsyn måste tas till hälso- och säkerhetsaspekter i den kommunala fysiska planeringen.

 

Bevarande av kulturvärden

I många kommuner saknas aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas, och endast cirka en tredjedel av kommunerna i Skåne har tillgång till egen antikvarisk kompetens. Detta ger dåliga förutsättningar för att bebyggelsens värden ska tas tillvara såväl i länets expansiva delar som i avfolkningsbygd på landet. Anslaget till kulturmiljövård är ett av styrmedlen för att uppnå mål om bevarande och vård av skyddade miljöer enligt Kulturmiljölagen (1988:950) och fördelas efter beslut av länsstyrelsen. Medlen används till information om kulturmiljövärden, tillgängliggörande av kulturmiljöerna, restaurering av kulturmiljöer, kunskapsstöd till kommuner.

Text: Har kommunen tillgång till antikvarisk kompetens? Illustration: Karta över Skåne med kommungränserna markerade. Olika färg på kommunerna beroende på om de svarat Ja, egen kompetens; Ja, genom avtal; eller Nej. Källa: Boverkets miljömålsenkät 2018.
Under 2018 betalades 25,3 miljoner kronor ut till kulturmiljövård, som i form av bland annat byggnadsvård, arkeologi, kunskapsunderlag och förmedling på olika sätt stödjer kulturmiljöaspekten av målet.

Kulturmiljöarbetet i länet försvåras av att exploateringstrycket är ojämnt fördelat. Städer och kustnära samhällen främst i länets västra delar utvecklas snabbt, vilket sätter stor press på befintliga kulturmiljöer. Samtidigt hotas värdefulla miljöer på landsbygden av brist på vård och underhåll till följd av att de inte längre har någon användning. Längs kusterna kan stigande havsnivåer på sikt komma att skada fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Energianvändning

Skånes produktion av förnybar energi i form av solenergi, vindkraft och biogas behöver öka avsevärt. Energianvändningen i bostäder och byggnader måste minska och energin användas mer effektivt. Markkonflikterna mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.

För Skåne finns inget mål för hur mycket förnybar energi som ska produceras, däremot finns det ett mål för att energianvändningen ska vara 80 procent förnybar. År 2017 var 51 procent av energianvändningen baserad på förnybara bränslen. Elproduktionen från sol vind och vatten har legat relativt konstant totalt sett de senaste 2 åren på cirka 1,5-1,8 TWh, där elproduktionen från solceller utgör 0,03 TWh. Såväl hushållens energianvändning som den totala energianvändningen har också varit oförändrad de senaste åren.

Åtgärdsarbete för God bebyggd miljö i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

 

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

  • Under 2019 avslutades det treåriga projektet Uthålliga kommuner i Skåne 2020, som Länsstyrelsen Skåne driver i samverkan med Region Skåne och Energikontoret i Skåne inom ramen för Klimatsamverkan Skåne. Målet med projektet är att öka kunskapen bland länets kommuner och berörda aktörer om hur klimat- och energifrågor kan integreras i den fysiska planeringen, för att på sikt bidra till att Sverige uppnår de globala och nationella klimatmålen, regeringens ambition om en transportsnål samhällsstruktur samt visionen om noll nettoutsläpp till 2050. Den 22 oktober 2019 hölls ett slutseminarium med syfte att inspirera samtliga 33 kommuner i länet att hitta enkla och naturliga sätt att väga in klimat- och energifrågor i den fysiska planeringen.
  • Region Skåne, Trafikverket, Länsstyrelsen Skåne och kommunerna via de fyra hörnsamarbetena Skåne Nordost, Skåne Nordväst, Malmö-Lund-regionen och Sydöstra Skåne har under slutet av 2018 enats om positionspappret Stationsnära läge 2.0 – positionspapper och verktygslåda med gemensamma principer för att stärka utvecklingen i stationsnära lägen.
  • I april 2019 arrangerade Länsstyrelsen Skåne PLAN 33, som är en del av länsstyrelsens stat- och kommundialog. Temat för träffen var översiktsplanering med fokus på infrastruktur- och kollektivtrafikplanering och den riktade sig till kommunala tjänstepersoner som arbetar med plan- och bygglagen.
  • I maj 2019 arrangerade Länsstyrelsen Skåne tillsammans med Region Skåne, Sveriges lantbruksuniversitet, Högskolan Kristianstad, Hässleholms kommun, Kommunförbundet Skåne och Regionmuseet Kristianstad den Skånska landskapsdagen i samverkan med Helsingborgs kommun på temat Grönskans plats i tätortslandskapet. Dagen syftade bland annat till att ge inspiration om hur man genom att förena grönområden och tätort, kan gynna både naturvärden och invånare.
  • Länsstyrelsen Skåne har 2019 påbörjat ett arbete för att stödja kommunernas kulturmiljöarbete, bland annat genom förstärkt kompetens avseende kulturmiljö och plan- och bygglagen (PBL) samt möjlighet att söka bidrag till att ta fram kommunala kunskapsunderlag. Länsstyrelsen deltar även i aktiviteter kring Gestaltad livsmiljö och i det arbete som sker inom ramen för PBL Kompetens med att ta fram ett riktat utbildningsmaterial för kommunerna kring hanteringen av kulturvärden. Materialet ska implementeras 2020.
  • Regionalt har Länsstyrelsen Skåne tillsammans med Region Skåne tagit initiativ till nätverket Kulturmiljö Skåne, som samlar de stora museiinstitutionerna i länet som får statliga/regionala medel för verksamheten. Även Skånes Hembygdsförbund, som är en viktig aktör i regionen, ingår. Syftet är att samordna resurser och öka kulturmiljöarbetets genomslag.
Framsida till rapporten Stationsnära läge 2.0. Länk till stationsnära läge 2.0

Åtgärder på kommunal nivå

  • De flesta kommunala översiktsplanerna i Skåne är antagna eller har aktualitetsförklarats nyligen. Från den 1 oktober 2018 och ett år framåt har två översiktsplaner antagits i länet. I översiktsplaneringen görs ett viktigt arbete med avvägningen mellan olika markanvändningar och intressen. Flertalet av Skånes kommuner planerar för en hållbar bebyggelsestruktur genom att samla ny bebyggelse vid befintliga tätorter och i goda kollektivtrafiklägen. För att nå preciseringen är ett fortsatt aktivt arbete i denna riktning en förutsättning.
  • Nästan samtliga kommuner i länet uppger att de arbetar med att förebygga uppkomsten av avfall, främst genom insatser för att minska matsvinn och öka återanvändning av möbler och inventarier. Ett regionalt nätverk för förebyggande av avfall finns.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Länsstyrelsen Skånes logotyp