Hav i balans samt levande kust och skärgård

MÅL: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

BEDÖMNING: Problem kvarstår med övergödning, bottendöd, svaga fiskbestånd, bottentrålning, bifångst, miljögifter och exploatering som påverkar havet. Mer kunskap, hållbart fiske, fler skyddade områden och bevakning av miljögifter och skräp behövs. Nationella och internationella åtgärder krävs.

Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det saknas också tillräckliga underlag för att bedöma utvecklingen i miljön. Stora insatser krävs på land och i vatten för att Skånes havsområden ska nå god status.

Övergödning är fortfarande det mest kända problemet i Skånes kustvatten, men bristande kunskap finns om flera andra påverkansfaktorer. Ny kunskap är viktig, men kända åtgärder måste användas mer än idag. Landskapet måste bli blötare (källa: Länsstyrelsen) och fler ekologiskt representativa havsområden måste skyddas. Vatten- och havsmiljödirektivet riktlinjer måste genomsyra tillsyn och prövning för att god status ska nås.

Det är svårt att se hur målet kan uppfyllas samtidigt som miljöer förstörs genom bottentrålning, när fiske riktas mot, eller ger bifångst av, hotade arter (källa: SCB) och när vatten- och havsmiljödirektivens åtgärdsprogram är den enda strategin för områden som ej har god status i dagsläget.

Lång väg tillbaka för fiskbestånden

Östersjöns otillfredsställande tillstånd tycks vara förstärkt i inre Hanöbukten (källa: Havs- och vattenmyndigheten) där fångsterna är exceptionellt låga. I februari 2018 avrapporterade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) sitt regeringsuppdrag om Hanöbukten. Där konstaterar HaV att undersökningarna åren 2015-2017 inte visar några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskens hälsotillstånd i västra Hanöbukten (källa: HaV). Däremot fastslogs att både torsken och skrubbskäddan hade sämre kondition i västra Hanöbukten än på jämförbara platser i Östersjön (källa: HaV). Det konstaterades också att kräftdjuret vitmärla hade mer skador på sina embryon på provtagningsstationerna i Hanöbukten jämfört med på referensstationerna i egentliga Östersjön. De bakomliggande orsakerna till dessa effekter på fisk och vitmärla kan dock fortfarande inte förklaras.

Havsmiljön gynnas av många bra åtgärder, men det räcker inte. Landningsskyldighet (källa: HaV) är positivt på många sätt, men då bifångster räknas in i kvoterna finns risk att fiske med passiva redskap begränsas för att trålfiske ska kunna fortsätta.

Torsken har det fortsatt svårt både i västra (källa: ICES) och östra (källa: ICES) Östersjön, med låg lekbiomassa eller ökad andel små individer. Kvoten i östra Östersjön har de senaste åren inte utnyttjats fullt ut. I Kattegatt har trenden varit positiv (källa: ICES), men rekryteringen 2016 var den lägsta sedan 1997. I Öresund fångas stor del av torsken inom fritidsfisket. Länsstyrelsen arbetar med kommunerna och Leaderområdet ”Nordvästra Skåne med Öresund” för att bevara och utveckla levande kustsamhällen med ett ekonomiskt och ekologiskt hållbart fiske.

Länsstyrelsen har beviljat stöd ur Europeiska Havs- och fiskerifonden till yrkesfiskare för anskaffning av selektiva fiskeredskap och bidrar i inom ramen för projekt ”Sälar & Fiske” i arbetet med att utveckla sälsäkra redskap.

Det är ett stort slöseri att många fiskbestånd ligger långt under sin potential. Återhämtning krävs för att nå maximalt hållbar avkastning. Framtida förvaltning måste bygga på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

Skydd är högsta prioritet

Många grunda havsmiljöer saknar tillräckligt skydd. Stora områden har fyllts igen och försvunnit och nya utfyllnader är ett hot. Skydd är högsta prioritet men när värdefulla miljöer påverkas, bör ekologisk kompensation krävas. Identifiering av hotade arter och habitat bör snabbt leda till samtal om hur dessa ska hanteras.

Under 2017 skyddades det grunda havsområdet Lundåkrabukten, dels som naturreservat, dels som djurskyddsområde. Ett reservatsförslag för skånska Kattegatt har varit ute på tidigt samråd. Området omfattar djupa mjukbottnar där naturvärdena bland annat består av hotade OSPAR-habitat. I Trelleborgs kommun har det marina reservatet Fredshög-Stavstens udde inrättats.

OSPAR-konventionen omfattar den marina miljön i Nordostatlanten. Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Irland, Island, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Spanien, Schweiz, Storbritannien och Sverige är anslutna. OSPAR har upprättat en lista över känsliga eller minskande naturmiljöer (habitat) inom området.

I förvaltning av områden bör existerande värden, åtgärdsbehov och framtida potential vägas samman. Med bakgrund i ett regeringsuppdrag har det tagits fram ett förslag till reglering av fisket i skyddade områden för att bättre kunna skydda naturvärdena. När det gäller kunskapsinhämtning har det inletts habitatinventeringar av bottnar i fyra havsområden samt en flyginventering av sjöfågel i södra Kattegatt.

Skåne har några av de viktigaste områdena för tumlare vilket lett till att regeringen beslutat om att inrätta två nya Natura 2000-områden för tumlare i Skåne.

Vid inventering 2017 sågs mycket höga tätheter av korallen Mindre piprensare (Virgularia mirabilis) i sydöstra Kattegatt.
Foto: Skärmdump från video av PAG Miljöundersökningar

Konkreta åtgärder: skrovdukar och öppna vandringsvägar

Stora miljövinster kan göras genom miljöanpassning av vattenkraft och att öppna vandringsvägar för fisk. Forskning har visat att det finns ett stort värde i att bevara rovfisken för att motverka övergödningsproblem i kustvatten. Rovfisken håller nere bestånden av småfisk så att algätande smådjur kan beta snabbväxande trådalger (källa: Forskning.se).

Arbete pågår i de flesta skånska vattendrag för att åtgärda vandringshinder. Under 2017 har ett tiotal hinder rivits ut och därmed förbättrat fiskarnas vandringsmöjlighet till och från havet.

Lokala vattenvårdsbidrag (LOVA) har medfinansierat investering i skrovdukar till en fritidshamn samt blästring av båtskrov. Åtgärderna leder till minskad användning av giftiga båtbottenfärger.

Sandsugningen i danska delen av Öresund har stor negativ påverkan på den lokala bottenmiljön. Effekterna i ett större geografiskt perspektiv är dåligt utredda. Länsstyrelsen genomförde tillsammans med danska Miljöstyrelsen en undersökning av sandgrundet Disken (mitt i Öresund) under hösten 2017, vilken kommer ge kunskap om hur området utvecklats efter att sandsugning upphört.

Många hot mot kulturvärden

Stor efterfrågan på kustnära bostäder innebär hårt förändringstryck i kustsamhällena, vars kärnor ofta har höga kulturhistoriska värden. I kombination med gamla underlag och bristande antikvarisk kompetens kan detta leda till konflikter mellan kulturmiljövärden och andra intressen och risken finns att kulturhistoriska värden förloras.

Många kommuner saknar aktuella strategier för kulturhistoriska värden knutna till kusten och endast en tredjedel av kommunerna har egen antikvarisk kompetens.

Kunskapen om kulturlämningar under vatten behöver sammanställas och utvecklas. Regeringens proposition Sveriges sjöterritorium och maritima zoner trädde i kraft den 1 mars 2018. Det innebär att den nya angränsande zonen bland annat omfattas av 2 kapitlet kulturmiljölagen avseende skydd av maritima kulturlämningar, vilket tillför Länsstyrelsen nya uppgifter och ytterligare understryker vikten av kunskapsuppbyggnad inom detta område.

Erfarenheter visar att lämningar under vatten skadas löpande av trålning och spökgarn. Ett förslag till utpekande av ett havsområde som riksintresse för kulturmiljövård har färdigställts.

Stigande havsnivåer kan komma att skada fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se