Svårt läge för fisken och fisket

Fiskekvoternas storlek, fördelning och utnyttjande är extremt viktiga för miljömålet. Allt för få bestånd är välmående och har en hållbar förvaltning. EU och Sverige har länge överträtt Havsforskningsrådet (ICES) råd för bland annat torsk och ål. Nyligen visades det att varannan svensk kontrollerad trålare uppger fel mängder upptagen sill och skarpsill. För att miljömål och EU-direktiv ska nås, måste fiskförvaltningen styras utifrån välgrundade bedömningar av fångster och beståndens storlek, struktur, hälsa, samt deras roll i ekosystemen.

Östersjöns östra torskbestånd har i det närmaste kollapsat. Såväl torskbeståndet som dess viktigaste föda, sill och skarpsill, bör ges återhämtningstid genom tillräckligt långa fiskestopp i delar av Östersjön.

I östra Östersjön finns nu bara spillror kvar av det skånska fisket. Framför allt beror det på små fångster, omfattande sälskador, ökande parasitmängder och låga priser. Den minskade lönsamheten har utarmat fiskeflottan.

Det västra torskbeståndet i Östersjön hade sina lägsta observerade årsrekryteringar 2018 och 2019. Uppskattningen av den stora 2017-årskullen har också reviderats nedåt kraftigt i senare utvärderingar. ICES föreslår nya kvotminskningar för 2020.

Även torsken i Kattegatt når nya bottennivåer. Trots åtgärder med minskat fiske och zonregleringar från 2009, var både det lekande beståndet och rekryteringen under 2019 de minsta som någonsin observerats. ICES föreslår nollfiske under 2020.

Hanöbukten sticker fortfarande ut negativt med svagt fiske, men även fisket på Skånes sydkust är drabbat. Öresund är inte opåverkat men är fortsatt Skånes mest välmående havsområde.

Det är mycket positivt att grå- och knubbsäl har nått livskraftiga bestånd. Det är dock viktigt att lösa de medföljande konflikterna med fisket, då yrkesfisket har få utövare och låg lönsamhet samt flera svaga fiskbestånd.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

• Tillsammans med länsstyrelserna i Blekinge och Kalmar har Länsstyrelsen Skåne föreslagit att svenskt foderfiske av sill och skarpsill, arter som är viktig föda för torsken, ska stoppas i de delar av Östersjön där fiskestopp införts för torskens återhämtning. Syftet är att ytterligare hjälpa torskens återhämtning.
• Remisstiden för Länsstyrelsen Skånes föreslagna stora marina naturreservat Skånska Kattegatt har gått ut. Länsstyrelsen arbetar därför nu för att beslutet om naturreservatet ska tas så snart som möjligt.
• Under 2019 har länsstyrelsen botteninventerat Natura 2000-området Sydvästskånes utsjövatten med yttäckande videometodik. Intressanta förhandsuppgifter vittnar om stora mängder blåmusslor samt bottnar med mycket sandmask på ovanligt stora djup. Med samma teknik inventerar Länsstyrelsen Skåne tillsammans med Helsingborgs kommun även ett område från Ven till den norra gränsen på Knähakens marina reservat. På så sätt följer vi upp hur reservatet mår och får ökad kunskap om bottensamhällena söder om reservatet.
• Länsstyrelsen Skåne har inlett arbetet med att kartlägga risker och handlingsmöjligheter kopplade till klimatförändringars effekter på kulturhistoriska lämningar och kulturlandskap. Fokus ligger på vattnets effekter genom exempelvis höjda havsnivåer och erosion.
• Flera vandrande fiskarter har viktiga ekologiska roller i havet. Under det gångna året har cirka 20 biotopvårdande insatser och knappt ett tiotal vandringsfrämjande åtgärder genomförts i skånska vattendrag, till största del finansierat Länsstyrelsen.
• Projektet LIFE Coast Adapt har påbörjat arbetet med att undersöka om plantering av ålgräs kan bidra till minskad erosion. Inom projektet ska även andra erosionsåtgärder genomföras, till exempel tillförsel av sand, skapande av revliknande miljöer för makroalger samt borttagande av olämpliga hårda strukturer. Skåne medverkar även i interreg-projektet Building With Nature, där liknande undersökningar av hur ålgräs kan fungera som naturligt erosionsskydd ingår.

Åtgärder på kommunal nivå

• Lokala vattenvårdsbidrag (LOVA) har under året medfinansierat bland annat båtborsttvättar och flera olika åtgärder för att minska utförseln av näringsämnen.
• I Lommabukten har två nya kommunala naturreservat, Flädierev och Strandhusens revlar, vunnit laga kraft. Speciellt viktiga miljövärden inom just dessa reservat är bland annat ålgräsängar, blottade sandrevlar, samt fisk- och sjöfågellivet
• I Landskrona har en större marinarkeologisk utredning genomförts för att kartlägga lämningarna av 1600-talsvraket Svärdet, inför arbeten med utbyggnad av hamninloppet.
• 2018 rapporterade Länsstyrelsen Skåne om försöket med transplantation av ålgräs från Ystads hamn. Uppföljning av försöket har visat att det har misslyckats. Alla plantor hade antingen slitits bort av strömmar eller övertäckts med sand. Detta visar svårigheten med ålgräsplantering i exponerade miljöer.

Övriga åtgärder

• EU-kommissionen stoppade 23 juli torskfisket i de södra delarna av Östersjön fram till 31 december 2019. Stoppet är ett viktigt första steg för att ge Östersjöns östra torskbestånd en chans till återhämtning.
• Även under 2019 beslutade Havs- och Vattenmyndigheten att tremånadersförbudet för ålfiske, ska förläggas till den period (november till januari) då fisket är begränsat och åtgärden får mycket liten effekt. Länsstyrelsen Skåne föreslog i sitt yttrande att allt svenskt ålfiske ska lösas in och att enbart ett mycket begränsat ålfiske som syftar till att visa upp kulturen och traditionerna ska tillåtas, samt att Sverige intensifierar arbetet för ett totalt ålfiskestopp i EU.
• Danmark har föreslagit att Öresunds norra del, från Öresundsbron till Gilleleje, ska skyddas som ett Marine Protected Area (MPA) under EU:s havsmiljödirektiv och att inga nya tillstånd ska ges för sandsugning i denna del av Öresund. Det är oklart vad MPA-utnämningen innebär i övrigt, men ett stopp för sandutvinning på danskt vatten i norra Öresund är positivt för havsmiljön även på den svenska sidan.