Hav i balans samt levande kust och skärgård

MÅL: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.

BEDÖMNING: I havs- och kustmiljön kvarstår problemen med övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Det är nödvändigt att fisket miljöanpassas och områdesskydden blir fler och bättre. Även utsläppen och den fysiska påverkan behöver minska och fokuset på åtgärder och övervakning öka.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. Regeringen har fastställt elva preciseringar av miljökvalitetsmålet Hav i balans samt levande kust och skärgård:

  • God miljöstatus Kust- och havsvatten har god miljöstatus med avseende på fysikaliska, kemiska och biologiska förhållanden i enlighet med havsmiljöförordningen (2010:1341).
  • God ekologisk och kemisk status Kustvatten har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
  • Ekosystemtjänster Kusternas och havens viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
  • Grunda kustnära miljöer Grunda kustnära miljöer präglas av en rik biologisk mångfald och av en naturlig rekrytering av fisk samt erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till kust och hav har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer samt att naturligt förekommande fiskarter och andra havslevande arter fortlever i livskraftiga bestånd.
  • Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla kust- och havsvatten.
  • Främmade arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden och kulturarvet.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Bevarade natur- och kulturmiljövärden Havs-, kust- och skärgårdslandskapens natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Kulturlämningar under vatten Tillståndet är oförändrat för kulturhistoriska lämningar under vattnet.
  • Friluftsliv och buller Havs-, kust- och skärgårdslandskapens värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.

Tillstånd och målbedömning för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne

Miljömålet kommer inte att nås i tid med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Många åtgärder genomförs, men de räcker inte. Generellt ser de skånska kustvattenförekomsterna inte ut att nå god status enligt vattendirektivet. Näringsämneshalterna är ofta för höga och övergödningseffekterna förvärras av låga rovfiskbestånd.

Skånes hav behöver bättre skydd och fler mätningar

Relativt stora delar av Skånes hav har någon form av skydd, men det krävs fler och bättre skydd för att skapa representativa och sammanhängande skyddsnätverk med funktionella regleringar baserade på värden, potential och hot.

Det saknas ofta mätningar och gränsvärden för att göra säkra bedömningar inom miljömålet, samt av status till vatten- och havsmiljödirektiven. Även marina skyddsområden saknar uppföljningar som visar hur väl de fungerar.

Svårt läge för fisken och fisket

Fiskekvoternas storlek, fördelning och utnyttjande är extremt viktiga för miljömålet. Allt för få bestånd är välmående och har en hållbar förvaltning. EU och Sverige har länge överträtt Havsforskningsrådet (ICES) råd för bland annat torsk och ål. Nyligen visades det att varannan svensk kontrollerad trålare uppger fel mängder upptagen sill och skarpsill. För att miljömål och EU-direktiv ska nås, måste fiskförvaltningen styras utifrån välgrundade bedömningar av fångster och beståndens storlek, struktur, hälsa, samt deras roll i ekosystemen.

Östersjöns östra torskbestånd har i det närmaste kollapsat. Såväl torskbeståndet som dess viktigaste föda, sill och skarpsill, bör ges återhämtningstid genom tillräckligt långa fiskestopp i delar av Östersjön.

I östra Östersjön finns nu bara spillror kvar av det skånska fisket. Framför allt beror det på små fångster, omfattande sälskador, ökande parasitmängder och låga priser. Den minskade lönsamheten har utarmat fiskeflottan.

Det västra torskbeståndet i Östersjön hade sina lägsta observerade årsrekryteringar 2018 och 2019. Uppskattningen av den stora 2017-årskullen har också reviderats nedåt kraftigt i senare utvärderingar. ICES föreslår nya kvotminskningar för 2020.

Även torsken i Kattegatt når nya bottennivåer. Trots åtgärder med minskat fiske och zonregleringar från 2009, var både det lekande beståndet och rekryteringen under 2019 de minsta som någonsin observerats. ICES föreslår nollfiske under 2020.

Hanöbukten sticker fortfarande ut negativt med svagt fiske, men även fisket på Skånes sydkust är drabbat. Öresund är inte opåverkat men är fortsatt Skånes mest välmående havsområde.

Torsk, Sårbar Torsk är en marin fiskart som också trivs i bräckt vatten. Mer om torsk.
Torsk (Gadus morhua). Foto: Dennis Jacobsen/Most Photos
Kartan visar andelen hållbart nyttjade bestånd, icke hållbart nyttjade bestånd och andel bestånd där underlag saknas i svenska havsområden år 2018. I Bottenhavet och Bottenviken bedöms 63 respektive 33 procent av bestånden som hållbart nyttjade, i Östersjön 45 procent och 44 procent av bestånden i Västerhavet. Källa Havs- och vattenmyndigheten.

Hållbart nyttjade fisk- och skaldjursbestånd 2018.

Kartan visar andelen hållbart nyttjade bestånd (grön), icke hållbart nyttjade bestånd (rött) och andel bestånd där underlag saknas (grått), i svenska havsområden. ”Int” visar bedömningar för de internationellt förvaltade bestånden och ”Nat” visar bedömningar för de nationellt förvaltade bestånden.

Baserat på de bestånd för vilka man har kunnat göra en bedömning (röd och grön sektor i kartan) bedöms 33 procent av bestånden i Bottenviken, 63 procent i Bottenhavet, 45 procent i Östersjön och 44 procent i Västerhavet som hållbart nyttjade.

Läs mer om bedömningarna i Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten på Havs- och vattenmyndighetens webbplats..

Det är mycket positivt att grå- och knubbsäl har nått livskraftiga bestånd. Det är dock viktigt att lösa de medföljande konflikterna med fisket, då yrkesfisket har få utövare och låg lönsamhet samt flera svaga fiskbestånd.

Gråsälen är den största av Sveriges tre sälarter. En fullvuxen hane kan i enstaka fall väga upp till 300 kg, honan är betydligt mindre och väger som mest cirka 200 kg. Mer om gråsäl.

Knubbsälen liknar gråsälen, men är tydligt mindre (max 100 kg) och har ett förhållandevis mindre huvud med en kortare konkav nosprofil, dvs. tydlig pannavsats. Mer om knubbsäl.

Kulturlämningar under vatten

Erfarenhet visar att kulturlämningar under vatten skadas löpande av trålning och spökgarn, men kunskapen om lämningar under vatten är generellt låg och ofta spridd mellan olika aktörer. Kunskapsbristen är allvarlig eftersom att det finns starka intressen bakom verksamheter som medför ingrepp i havsbotten, till exempel hamnutvidgningar, vindkraftsetableringar och sandtäkt för strandfodring. Stigande havsnivåer och stranderosion kan också komma att skada kultur- och fornlämningar.

Kulturmiljövärdena riskerar att urholkas

Stor efterfrågan på kustnära boenden innebär högt förändringstryck i kustsamhällen vars kärnor ofta har höga kulturhistoriska värden. Samtidigt saknar många kommuner aktuella strategier för att ta till vara och utveckla kulturhistoriska värden, enbart cirka en tredjedel har tillgång till egen antikvarisk kompetens. Bristerna kan leda till intressekonflikter som på sikt kan urholka kulturmiljövärdena.

Utfyllnader i havet drabbar havsmiljön hårt

Hamnutvidgning pågår i Ystad. Kablar och pipelines dras i skånska kustvatten. I Malmö planeras ny hamnutfyllnad och Ängelholm har ansökt om sandtäkt i Skälderviken. Vid varje ärende kan arealerna tyckas relativt små, men summan av den fysiskt påverkade havsmiljön, som i vissa fall permanent försvinner, ökar. Som exempel har Malmö historiskt vuxit cirka 19 km² ut i havet, det motsvarar cirka 2 600 fotbollsplaner av fantastiska havsmiljöer för ålgräs och uppväxande fisk. Länsstyrelsen anser att nya utfyllnader i havet bara ska ske om andra alternativ har prövats grundligt och om det kan motiveras av stora långsiktiga samhällsvinster.

Utvärdering av rovfiskar

I dagens läge, med krisande fiskbestånd och kraftigt påverkade havsmiljöer, bör det utvärderas i vilka situationer som det totala miljö- och samhällsekonomiska värdet av att behålla stora rovfiskar i havet, överstiger värdet att av de fiskas upp. När levande fisk är värd mer än fisket, bör fiskeminskningar användas som en miljöåtgärd, anser Länsstyrelsen Skåne.

Åtgärdsarbete för Hav i balans samt levande kust och skärgård i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Många åtgärder genomförs för havs- och kustmiljön, bland annat så ställs det krav på miljöfarliga verksamheter och fiske men också offentligt finansierade projekt och frivilliga insatser är en viktig del i åtgärdsarbetet.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Åtgärder på kommunal nivå

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar. Läs mer om LOVA.

Övriga åtgärder

Att lösa in ålfisket innebär att man drar in ålfiskarnas tillstånd och ger dem en ekonomisk kompensation för det.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen Skånes logotyp