Ingen övergödning

MÅL: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

BEDÖMNING: Övergödningssituationen är allvarlig i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och de enskilda avloppen många, samtidigt som den fysiska påverkan på våra vatten är utbredd. Många åtgärder har genomförts och utsläppen av övergödande ämnen minskar men åtgärdsbehovet är fortfarande mycket stort.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. Här är preciseringarna för miljömålet Ingen övergödning:

  • Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande  av underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.
  • Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.
  • Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
  • Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134).

Tillstånd och målbedömning för Ingen övergödning i Skåne

Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte heller att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Utsläppen ökar inte längre. Men trots att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar så ser vi inte samma trend i havet. Problemet är omfattande, det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel, både på nationell och internationell nivå.

Påverkan på havs- och landmiljö

Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i länet och majoriteten av Skånes vatten är kraftigt påverkade av övergödning. Totalt står jordbruket för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar med kväve och fosfor.

Åtgärder minskar läckage från jordbruk

Skåne är ett jordbruksintensivt län med störst andel jordbruksmark i landet. Många åtgärder genomförs för att minska näringsämnesläckage men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte går att odla mark helt utan utsläpp.

Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring, odling av fånggrödor, anläggning av våtmarker och andra vattenvårdande åtgärder bidragit till minskade näringsförluster. Tyvärr finns det idag betydligt mindre pengar än tidigare i nya Landsbygdsprogrammet till vattenvårdsåtgärder, trots att intresset för åtgärder fortfarande är stort.

Övergödning orsakas av allt för höga halter av kväve och fosfor i mark eller vatten. Övergödning får växtligheten att förändras successivt, och arter som är anpassade till näringsfattiga miljöer trängs undan. I hav och sjöar orsakar övergödningen bland annat igenväxning och algblomning. I värsta fall uppstår syrebrist på bottnarna, där växter och djur dör. Om det är giftbildande alger som orsakar blomningen kan hälsan hos både människor och djur hotas.
Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation. Läs mer om Landsbygdsprogrammet.

Mänsklig ingenjörskonst har försämrat naturens förmåga

Övergödningen är även starkt sammankopplad med den fysiska påverkan på våra vatten. Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når Östersjön. Åtgärder för att fördröja vattnets väg ut mot havet och för att skapa större vattenmagasin i landskapet är viktiga.

2018 års extremt torra väder har lett till ett ökat intresse för att anlägga bevattningsdammar. Om dräneringsvatten leds till bevattningsdammarna uppkommer en naturlig recirkulation av växtnäring, och om man genom bevattning kan höja skörden finns här en stor potential att minska växtnäringsförluster, inte minst under extrema torrår.

Trots att utsläpp av oorganiskt kväve till luft och nedfall via nederbörden har minskat de senaste 20 åren är belastningen på skogsmark fortfarande högre än vad skogen tål.

Effekter av åtgärder i jordbruket

Majoriteten av vattendragen, sjöarna och kustvattnen i Skåne uppnår inte god status med avseende på näringsämnen enligt EU:s Ramdirektiv för vatten.

För att öka kunskapen om sambandet mellan odling och växtnäringsförluster har Länsstyrelsen Skåne låtit göra en utvärdering från undersökningar som har gjorts i ett jordbruksdominerat område sedan år 1983. Utvärderingen visar att både halten och transporten av kväve minskat under framför allt de senaste tio åren. Det finns visst statistiskt stöd för att åtgärder och förändringar inom jordbruket, samt ökad anslutning till rådgivningsprojektet Greppa näringen, har bidragit till denna minskning.

Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.

Åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen talar om vad som krävs för att nå miljökvalitetsnormerna och vilka myndigheter som behöver göra vad, beskriver de kostnader och nyttor som åtgärderna innebär för samhället, och analyserar hur miljön påverkas av dem. Läs mer om åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen.

Näring stannar kvar länge i Östersjön

Den långa uppehållstiden för vattnet i Östersjön, upp till 30 år, gör att de näringsämnen som belastar havet stannar kvar under lång tid. Ett annat problem i Östersjön och även i många sjöar är att bottnarna läcker fosfor som lagrats under lång tid av utsläpp, så kallad interngödning. Goda bestånd av stora rovfiskar är viktiga för att balansera ekosystemen och motverka övergödningseffekter. Dessvärre har fiskeförvaltningen utarmat dessa bestånd i såväl västra Östersjön som östra Östersjön och därmed även deras viktiga ekosystemfunktioner.

Nitrat i grundvattnet

Även det skånska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. Kvalitetsproblemen i grundvatten hänger ihop med en stor näringsbelastning men även stor sårbarhet med delvis genomsläppliga jordar och otillfredsställande vattenskydd.

Enligt länsstyrelsens miljöövervakning av grundvatten är nitrathalten högre än två milligram/liter i cirka 40 procent av proven, vilket är problematiskt eftersom nitrat inte ska finnas i grundvattnet med hänsyn till människors hälsa och påverkan på grundvattenberoende ekosystem. Det krävs att de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet inom vattenförvaltningen motsvaras av stödformer för genomförande om avsikten är att de ska genomföras på frivillig basis.

Nitrathalterna är över 2 milligram per liter i 40 procent av grundvattenförekomsterna i SKåne.

Åtgärdsarbete för Ingen övergödning i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

  • Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten riktar sig till myndigheter och kommuner och anger vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Länsstyrelsen Skåne ställer krav vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter så att miljökvalitetsnormerna följs, prioriterar åtgärder och rådgivning inom lantbruket. Länsstyrelsen Skåne vägleder och stöttar också kommunerna inom olika områden, till exempel inom deras tillsynsarbete och översikts- och detaljplanering.
  • Länsstyrelsen Skåne har under 2019, med medel från extrasatsningen mot övergödning inom anslag 1:11, arbetat med pådrivande och uppsökande verksamhet för att öka åtgärdstakten mot övergödningen, vilket gjort att flera våtmarksprojekt har identifierats och projekterats. Några av dessa kommer även hinna anläggas innan årsskiftet. Inom satsningen görs också en utredning av tillståndspliktiga anläggningars påverkan på recipienter. För ett mer kostnadseffektivt arbete krävs att dylika satsningar aviseras i förväg så att länen hinner förbereda arbetet.
  • Totalt har 26 våtmarker på sammanlagt 63 hektar anlagts i Skåne sedan förra årets uppföljning. Finansieringen kommer främst från Landsbygdsprogrammet och LOVA-medel (Lokala vattenvårdsprojekt).
  • Skåne har landets största anslutning till Greppa Näringen. Aktiviteterna inom Greppa Näringen har i viss mån stagnerat under senare år, men utvecklingen har nu dessbättre vänt och det syns en ökad omfattning för både enskild rådgivning och gruppaktiviteter.
  • Länsstyrelsen Skåne initierade under 2019 strategiska samtal med 12 kommuner avseende kommunalt VA och små avlopp. Syftet är att kraven på åtgärder i större omfattning än tidigare ska utgå från behovet av skydd för miljön och att få till stånd en bättre samverkan mellan de kommunala VA-huvudmännen, miljöförvaltningarna och samhällsplaneringsförvaltningarna på kommunerna.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar. Läs mer om LOVA.

Åtgärder på kommunal nivå

  • I länet finns ett flertal aktiva vattenråd. Vattenråden arbetar avrinningsområdesvis vilket innebär att samarbete sker över kommungränserna och åtgärder görs där de bäst behövs inom avrinningsområdet. LOVA har förstärkts under 2019 och totalt har 18,3 miljoner kronor (av totalt 20,8 miljoner kronor) beviljats till olika projekt för att minska övergödningen. LOVA-medel har bland annat gått till:
    • Reduktionsfiske i Oppmannasjön och Råbelövssjön.
    • Åtgärder för god vattenstatus i Ståstorpsån.
    • Anläggande, projektering och restaurering av våtmarker i flera olika vattenråd.
    • Uppsökande verksamhet för att identifiera våtmarker som kan användas för bevattning i Sege å och i Tullstorpsån.
    • Ett kommunöverskridande projekt för kvalitetssäkring av små avlopp
    • Uppsökande verksamhet i Simrishamns kommun som innebär markägardialog om vattenåtgärder.
  • I budgetarbetet hösten 2018 ströks den tidigare införda våtmarkssatsningen inom LONA (Den lokala naturvårdsatsningen) som skulle löpa mellan 2018 och 2020. Pengarna återkom i vårändringsbudgeten, men avbrottet skapade förseningar i arbetet. Förtroendet för stödformen är också stukat. Under hösten 2018 har 2,6 miljoner kronor beviljats och under hösten 2019 kommer ytterligare 4,6 miljoner kronor beviljas i LONA-bidrag till skånska kommuner. Huvudsakligen gäller projekten nyanläggning av våtmarker, inklusive förarbeten, vilka väntas resultera i ytterligare cirka 20 hektar våtmark under de kommande fyra åren, men projekten innefattar också andra typer av åtgärder som kan stärka landskapets förmåga att hålla kvar vatten i syfte att klara av torka och översvämningar eller som kan bidra till en ökad grundvattenbildning. Exempel är anläggande av flödesreglering i befintliga dammar, tvåstegsdiken och kulvertuppbrytning, samt restaurering av äldre våtmarker.
  • I Skåne har åtgärdssamordnare utsetts i fyra pilotområden inom LEVA-satsningen (Lokalt engagemang för vatten). Ytterligare en åtgärdssamordnare i Halland bedriver verksamhet i Skåne. Projekten är ännu i början av sin verksamhet, men flera projekteringar och faktiska åtgärder mot övergödning förväntas inom de kommande åren.

Vattenråd: Aktörer inom ett eller flera avrinningsområden kan tillsammans bilda ett vattenråd, i vilket man diskuterar sig fram till ett gemensamt sätt att förvalta de lokala vattenresurserna. Vattenrådet ska sträva efter att ha en helhetssyn över frågor som rör grundvatten, ytvatten och kustvatten, men rådet ska även skräddarsys efter områdets lokala behov. Läs mer om vattenråd hos Länsstyrelsen Skåne och vattenmyndigheterna.

Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ger möjlighet för kommuner, och i förlängningen föreningar och privatpersoner, att få statligt bidrag på 50 procent, för att genomföra projekt till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa. Med LONA-medel kan åtgärder för bland annat friluftsliv, biologisk mångfald och skydd av tätortsnära natur genomföras. Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Läs mer om LONA.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen Skånes logotyp