Effekter av onormalt väder

I Skåne har vädret varit mer normalt under det senaste året jämfört med 2017 och 2018. Trots det har återhämtningen efter 2018 års extrema torka med låga vattennivåer och flöden gått långsamt.

Dricksvatten saknar skydd

Skyddsområden saknas för flera av de viktigaste skånska ytvattentäkterna och bildandet av nya områden går trögt. Skyddsområdet för Bolmen i Kronobergs län, skåningarnas viktigaste dricksvattenförsörjning, har ännu inte fastställts. För perioden 2018-2021 har Skåne fått cirka 5 miljoner kronor/år till förstärkt vattenskyddsarbete, tillsyn och framtagande av en regional vattenförsörjningsplan.

Ekonomiska resurser behövs

Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras upp då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. Resursbehovet är fortsatt stort för att bygga upp kunskapen om värdefulla vatten och kulturmiljöer. Möjligheter till ekonomiska bidrag för anpassnings- och kompensationsåtgärder vid särskilt värdefulla vattenanknutna kulturmiljöer behöver skapas.

Vattendrag behöver skydd och frihet

Funktionella skyddszoner behöver kunna bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Dessa behöver behovs anpassas utifrån topografi och vattnets värden. Även svämområden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning, behöver kunna avsättas.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

• LIFE Connects är ett nytt vattenrestaureringsprojekt där miljöanpassning av vattenkraftverk och biotopvårdande åtgärder ska ge bättre vattenkvalitet, fria vandringsvägar och förbättrade livsmiljöer för hotade arter. Detta ska stärka bestånden av havsnejonöga, lax och ål samt flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Åtgärder ska genomföras i Skåne (Rönne å, Helge å och Verkeån), Blekinge och Kalmar län. Projektet ska bedrivas under perioden 2019-2025 och har en total budget på 100 miljoner kronor, där EU bidrar med 60 procent och Havs-och vattenmyndigheten med 20 procent. Aktörer förutom de berörda länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten är Klippans kommun, Sportfiskarna och Karlstad universitet.

• Skydd av sötvattensmiljöer är kraftigt eftersatt i Skåne. Reservatsbildningen i Klingstorpabäcken har prioriterats men går fortsatt trögt. Stora resurser har lagts på det planerade kommunala reservatet vid de tre kraftverken Forsmöllan, Klippans pappersbruk och Stackarpsdammen i Rönne å med hjälp av statsbidrag. I övrigt har vatten endast kommit med som en del vid bildandet av reservat som haft andra syften än att skydda vattnet. Förslag på blivande Natura 2000-områden i vatten där utter förekommer har inte beslutats av regeringen, trots att ytterligare ett år har gått.
• I Rössjöholmsån eftersöktes 2019 havsnejonöga genom att inventera lekgropar. Inga tecken på förekomst av havsnejonöga, såsom lekgropar eller larver, kunde ses. Flodnejonöga inventerades i tre vattendrag på den skånska ostkusten, dock utan fångst. Inventeringen utfördes inom ramen för åtgärdsprogrammet för hotade arter.
• Projektet Finjasjön – en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen? är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms kommun, med stöd av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för Stärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning. Projektet pågår till och med 2020. Syftet är att undersöka hur stor näringsbelastningen från externa och interna källor får vara för att Finjasjön ska uppnå god status, utreda de försämringar som observerats under senare år samt ta fram åtgärdsförslag för sjön och i tillrinningsområdet.
• Restaureringsarbetet i Skåne är fortsatt intensivt tack vare en generös tilldelning av pengar inom fiske- och vattenvård samt särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmyndighetens 1:11 anslag. Ett 20-tal restaureringsåtgärder, framför allt i form av borttagande av vandringshinder och biotopvård där block återförts och träd planterats, har genomförts i flera vattendrag. Under 2019 har Länsstyrelsen Skåne beviljat drygt 11 miljoner kronor i bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Stödet har bland annat gått till reduktionsfisken, bekämpning av sjögull, anläggande och underhåll av våtmarker och projektering av restaurering av Ståstorpsån. Våtmarkerna bidrar till att öka landskapets vattenhållande förmåga.
• Länsstyrelsen Skåne har arbetat med riktad tillsyn mot vattenkraftverk och dämmen som saknar tillstånd. Arbetet är en framgång för att få till förbättrade flödesförhållanden, fungerande vandringsvägar för fisk och andra organismer, tillgång till större areal lekplatser för vandrande fisk samt en ökad fiskproduktion. Flera kraftverksmiljöer har inventerats utifrån sina kulturmiljövärden. Skåne arbetar aktivt med avvägningar av natur- och kulturmiljövärden i samband med samråd och tillsyn samt inom ramen för restaureringsarbetet.

• Länsstyrelsen Skåne har under sommaren 2019 inventerat bevattningsuttag i särskilt värdefulla vatten beslutade av Naturvårdsverket. Enligt Länsstyrelsen Skånes bevattningspolicy får inte vatten tas ut utan tillstånd då vattenflödet understiger 30 procent av årsmedelvattenföringen. Kartläggningen används i den fortsatta tillsynen för att bedöma vilka krav som ska ställas. Behovet av en bättre kontroll aktualiserades vid fjolårets extrema vattenbrist, då det var nödvändigt att bibehålla tillräckligt med vatten i åarna för att klara den biologiska mångfalden. Totalt noterades 157 ytvattenpumpar, vilket troligen endast är en del av de vattenuttag som finns i dessa vatten.