Levande skogar

MÅL: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

BEDÖMNING: Skåne präglas av ett aktivt skogsbruk vilket på landskapsnivå har fragmentiserat flera hotade arters naturliga livsmiljöer. Nordskånsk skogsmark är tydligt påverkad av försurning. Uttag av bioenergi påverkar mark och vatten negativ och kompenserande askåterföring utförs i otillräcklig omfattning.

Skogsstyrelsen bedömer att trots ökade resurser är det svårt att nå etappmålet till år 2020 och mer värdefulla skogar behöver få formellt skydd för att målet Levande skogar ska kunna nås. Vidare måste utvecklingsmarker avsättas och skyddas eftersom befintliga värdekärnor inte är tillräckliga.

Skydd och resurser otillräckliga

Under 2016 har 25,3 hektar produktiv skogsmark avsatts till biotopskydd, 1,3 hektar till naturvårdsavtal och 220 hektar ersatts för naturreservat.

Nya värdefulla skogar skyddas i Skåne men arbetet med skyddet är inte tillräckligt och resurserna till arbetet med hotade arter, skötsel och restaurering räcker inte trots ökade anslag. För att den biologiska mångfalden i länet ska bevaras krävs att takten i arbetet ökar och att bristerna i skogsbrukets miljöhänsyn avhjälps. Skogsstyrelsen kommer att få ökade medel för ersättning till markägare tack vare ändrad fördelningsmodell samt troligen höjda anslag 2018 men det krävs även resurser till personal. Resurserna till bildande av naturreservat har ökat tillfälligt, men reservatsbildning tar tid, stora arealer ska skyddas - och då behövs även långsiktiga medel och resurser.

Indikatorerna gammal skog, äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas positivt, men den faktiska mängden är fortfarande liten och det saknas därmed förutsättningar för många arter att utveckla en livskraftig population i länet. Brist på strukturer och ålder gör att få skyddade skogar idag har gynnsam bevarandestatus.

Friluftsliv

I Skåne är skydd av tätortsnära natur prioriterat (Skåne är ett av de tre storstadslänen som har i regeringsuppdrag att skydda tätortsnära natur). Inom programmet Värna, Vårda, Visa arbetar man för bättre nyttjande av skyddade områden. Det är positivt att det finns en samordnare för friluftslivet på Länsstyrelsen.

Skador på fornlämningar

Läget avseende forn- och kulturlämningar i skogen är oförändrat, med hög grad av skador på fornlämningar och otillräckliga resurser för information till aktörer inom skogsbruket samt för tillsyn och uppföljning inom ramen för länsstyrelsens beslutsfattande. Den nya fornlämningsdefinitionen innebär att uppgifter om skyddsstatus i fornlämningsregistret inte är tillförlitliga, vilket leder till merarbete hos berörda myndigheter.

Skogsstyrelsens har haft konferens om alternativa markberedningsmetoder för ädellövskog för skogsägare samt informerat om behovet av hänsyn till fornlämningar i skogsbruket.

 

Grön infrastruktur och hotade arter

Arbetet med att ta fram en regional handlingsplan för att nå en fungerade grön infrastruktur för ekosystemtjänster och biologisk mångfald i länet påbörjades 2016. Handlingsplanen går på remiss under våren 2018 och ska beslutas i september 2018.

Det finns över 770 rödlistade arter knutna till ädellövskog i Skåne enligt rödlistan 2015 (källa: Artdatabanken). Av dessa har flera sin huvudsakliga utbredning i Skåne. Några av dem omfattas av beslutade åtgärdsprogram.

Inom ramen för Lokala Naturvårdssatsningen (LONA), har stöd till flera lokala naturvårdsprojekt knutna till skydd och skötsel av skog eller friluftsliv i kommunerna getts. Mångbruks- och skötselplaner för kommunskogar i Kävlinge samt Ystads sandskog har skrivits. Därutöver har anordningar för friluftsliv i Kronoskogen, Tomelilla kommun samt reservatsbildningar i tätortsnära Pålsjö skog i Helsingborg samt Prästamarken i Åstorp blivit klara. (Källa: LONA.)

 

Viktigt arbete inom skogsbruket - frivilliga insatser betydelsefulla

Det krävs naturvårdande skötsel i många av länets skogar. Under 2016 har det åter funnits möjlighet för markägare att söka ekonomiskt stöd för skötsel av områden med natur- och kulturmiljövärden inom Landsbygdsprogrammet och Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (NOKÅS). Under 2016 har Nokås-åtgärder omfattande 81,1 hektar blivit klara. Motsvarande siffra för stödet för ädellövskogsbruk är 1846 hektar. Inom EU-projektet Bush Life och inom Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) sker restaurering av bland annat trädmiljöer i landskapet.

Eftersom det är viktigt att markägare/ombud ska kunna förstå sin ansökan i ett större sammanhang har krav på uppföljningsbara villkor i samtliga Nokås/ Natur- och kulturmiljövårdsåtgärder/ Ädellövskogsbruk-beslut samt också en hänvisning till miljömålet Levande skogar införts.

I ädellövskogsbruket sker i dag nästan ingen uppföljning av miljöhänsyn i samband med skogsbruksåtgärder. Under 2016 påbörjade Skogsstyrelsen ett nytt projekt som syftar till att kartlägga ädellövskogens utbredning, funktion och status. Skogsstyrelsen fortsätter sitt arbete med dialog kring hänsyn vid avverkning till skogsbruket på genomförda avverkningar.

Askåterföring måste styras till de mest försurningskänsliga områdena. Skogsägare i de områdena måste på sikt få tillgång till spridningsbar aska, vilken idag inte är tillgänglig i tillräckliga volymer i Skåne.

På grund av kraftigt viltbete planteras inte tall på marker där det är det lämpligaste trädslaget. Älgbetesinventeringen 2016 i Skåne visar att 12 procent av tallen har färska skador. Lokalt i länet är skadorna efter kronvilt så kraftiga att det hotar återväxt av ädellövskog. På många håll är betet av dovhjort så intensivt att det skadar lundfloran.

Fortsatt arbete med information och återkoppling till aktörer inom skogsbruket är ett viktigt redskap. Främst är det de som arbetar med planering och avverkning som behöver få återkoppling. En ökad kunskap och förståelse kring innebörden av sektorsansvaret i skogssektorn behövs och skogsbruket behöver i större utsträckning ta sitt sektorsansvar.

Många skogsägare avsätter utan ersättning en del av sin fastighet för att bevara dess miljövärden. Under 2017 och 2018 kommer Skogsstyrelsen att inventera dessa frivilliga avsättningar.

Under 2016 har Södra börjat använda blå skogsbruksplaner för att beskriva och planera miljöhänsynen till vattenmiljöer i skogen.

Arbetet med målbilder för god miljöhänsyn har på ett bra sätt implementerats i skogsbruket. En stor del av skogsbruksaktörerna har för avsikt att följa målbilderna i sin operativa verksamhet. Dessa, och många andra, insatser är mycket betydelsefulla för att miljömålet ska nås.

Kvinnligt deltagande varierade utifrån typer av kurser/utbildningar men har ökat till 20–25 procent i snitt.

Främmande arter och genotyper

Spridningen av alm- och askskottsjuka har medfört att förekomsten av alm och ask minskar i landskapet, liksom en rad arter knutna till dessa trädslag. Lokalt har detta inneburit att arealen ädellövskog minskar. Växtskadegörarande svampen Phytophthora är inte ovanlig och förekommer på flera lövträdsarter (källa: bland annat phytophthora.se och Skogssällskapet). I många skogsmiljöer sprider sig invasiva arter som lokalt hotar den biologiska mångfalden. Exempel på sådana arter är jättebalsamin och jätteloka. Arbetet med främmande arter har inte prioriterats i länet.

Prioriteringar i länet

Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen avser att även fortsättningsvis prioritera skydd av ädellöv- och klibbalskog enligt den regionala skogsstrategin.

Det är viktigt är att arbeta ännu mer intensivt med skötselåtgärder för att främja biologisk mångfald i och utanför skyddade områden samt att fortsätta tydliggöra målbilderna för att öka kunskapen om biologisk mångfald, värna om den och hejda skadorna i skogsbruket.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se