Levande skogar
MÅL: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
BEDÖMNING: Miljöhänsynen vid skogsavverkningar i Skåne behöver förbättras. Målbilder för god miljöhänsyn och certifiering gynnar detta men det bör följas av alla skogsbrukets aktörer. Det krävs robust och långsiktig finansiering till ny skyddad skog och skötsel i den redan skyddade.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Levande skogar finns följande preciseringar:
- Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
- Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.
Tillstånd och målbedömning för Levande skogar i Skåne län
Målet för Levande skogar kommer inte att nås inom utsatt tid. Trots att miljöarbetet både i och för skogen utvecklas positivt, är det inte tillräckligt och utvecklingen av tillståndet i miljön är neutral. Inbromsningen av skötselanslag till skyddade områden påverkar både miljömålet och förtroendet hos markägare negativt.
Skogsstyrelsen bedömer det vara svårt att nå etappmålet till år 2020, trots ökade resurser. Fler värdefulla skogar behöver få formellt skydd för att målet Levande skogar ska kunna nås.
Kvävenedfall och försurning i sydvästra Sverige
Uttag av bioenergi påverkar mark och vatten negativt. Hela sydvästra Sverige har belastats av kvävenedfall och försurning så det finns ett generellt behov av vitalisering/näringskompensation i området. Skogsägare i dessa områden måste på sikt få tillgång till spridningsbar aska, vilken idag inte är tillgänglig i tillräckliga volymer i Skåne.
Viktigt med information till skogsbruksaktörer
Arbetet med information och återkoppling kring skogsbruksåtgärder till aktörer inom skogsbruket är fortsatt ett viktigt redskap men behöver utökas. Idag är det mycket fokus på de försörjande tjänsterna (t.ex. timmer, svampar, dricksvatten) men det skulle behövas mer fokus att se till skogens alla ekosystemtjänster, så väl försörjande, reglerande, stödjande och kulturella.
Medelstillgången påverkar negativt
Ryckigheten/osäkerhet på medelstillgång och resurser i en lång reservatsprocess är problematisk både för markägare och myndigheter. För att klara generationsmålet behöver stora areal skyddas – varför långsiktiga medel och resurser behövs. Det gäller till i högsta grad även medel till skötsel av skyddade område. Vidare skulle tillgång till bytesmark via Sveaskog (ESAB) till markägare underlätta arbete vid reservatsbildningen.
Under 2019 har inga nya bidrag till Den lokala naturvårdssatsningen (LONA) beviljats på grund av medelsbrist. Den ovan beskrivna ryckigheten i medelstilldelning påverkar det långsiktiga engagemanget för naturvårdande åtgärder.
ESAB-projektet är ett markbytesprojekt. ESAB står för ”Ersättningsmark i Sverige AB” och består av skogsmark från Sveaskog som överförts till staten för att använda som ersättningsmark för skydd av natur.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ger möjlighet för kommuner, och i förlängningen föreningar och privatpersoner, att få statligt bidrag på 50 procent, för att genomföra projekt till nytta för naturvård, friluftsliv och folkhälsa. Med LONA-medel kan åtgärder för bland annat friluftsliv, biologisk mångfald och skydd av tätortsnära natur genomföras. Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Läs mer om LONA.
Viltbete hotar återväxt av ädellövskog och skadar lundfloran
På grund av kraftigt viltbete med påföljande skador planteras inte tall på marker med lämpligast trädslag, detta kan leda till negativ utveckling för den biologiska mångfalden och en påtaglig förändring av landskapet. Lokalt i länet är skadorna efter kronvilt och dovhjort så kraftiga att det hotar återväxt av ädellövskog. På många håll är betet av hjortdjur så intensivt att det skadar lundfloran, men också föryngring av planterad gran.
Genom projektet Vild & Bortskämd arbetar man för att öka mängden åtgärder för naturligt växande foder och för att på så sätt uppnå en situation där storleken på klövviltstammen och tillgången till naturligt foder i landskapet är i balans så att djurens välbefinnande gynnas, samtidigt som skadenivåerna på skogs- och jordbruk hålls på en låg nivå.
Ädellövskog Ädla lövträd är alm, ask, bok, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn.
Få skyddade skogar har gynnsam bevarandestatus
Äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas positivt, men den faktiska mängden är fortfarande liten och det saknas därmed ännu förutsättningar för många arter att utveckla en livskraftig population i länet. Brist på strukturer och ålder gör att få skyddade skogar idag har gynnsam bevarandestatus. Fortsatt behövs ökad kunskap och förståelse kring innebörden av sektorsansvaret i skogsbruket.
Utbildning är betydelsefullt för att miljömålen ska nås
Arbetet med målbilder för god miljöhänsyn har på ett bra sätt implementerats i skogsbruket även om det varierar mellan företag. Numer är en kortare målbildutbildning obligatorisk för entreprenörer som arbetar i certifierat skogsbruk. Dessa, och många andra, insatser är mycket betydelsefulla för att miljömålet ska nås.
Kunskap minskar på grund av stoppad nyckelbiotopsinventering
Den stoppade nyckelbiotopsinventeringen medför att kunskapen om var värdena finns minskar, vilket innebär att det blir svårt att planera långsiktigt ur ett landskapsperspektiv.
Svårare att bevaka hotade arter
I Artportalen lagras information om observationer av Sveriges växter, djur och svampar och utgör ett viktigt kunskapsunderlag för bland annat naturvårdsinsatser och skydd av hotade arter. Skogsstyrelsen har från och med 2019 fått begränsad behörighet till Artportalen, vilket innebär att möjligheten att bevaka hotade arter samt att göra anpassningar i avverkningsplaneringen eller förbjuda avverkning kopplat till hotade arter vid skogsbruksåtgärder har minskat.
Tillgången på hård död ved och grova träd har stor betydelse för mångfalden av mossor, lavar, vedsvampar och insekter i skogen. De vedlevande insekterna har i sin tur stor betydelse för fågellivet. Många arter har specifika krav på den döda vedens egenskaper. Lövträdsinslag i skogen ökar förutsättningarna för ett stort antal arter som är beroende av gamla lövträd för sin överlevnad. Många insekter är beroende av död ved från lövträd och insekterna utgör föda för en rad fågelarter. Tillgången på död ved och grova träd har stor betydelse för mångfalden av mossor, lavar, svampar och insekter i skogen. Flera sällsynta arter lever nästan uteslutande i de äldre skogsmiljöerna. Många hotade arter är beroende av skoglig kontinuitet.
En nyckelbiotop är ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad. Läs mer om nyckelbiotoper.
Riksdagens budgetbeslut i december 2018 innebär att Skogsstyrelsen inte hade finansiering för landsomfattande inventering av nyckelbiotoper under 2019. Uppdraget kunde därför inte genomföras som planerat. Lär mer om Skogsstyrelsens arbete och uppdrag gällande nyckelbiotoper.
Åtgärdsprogram som rör skog och trädmiljöer
Det finns elva åtgärdsprogram (ÅGP) framtagna som rör skog och trädmiljöer i Skåne. Cirka 16 arter berörs i Skåne, men på grund av medelsbrist går detta arbete för långsamt.
Förekomsten av alm och ask minskar i landskapet
Spridningen av alm- och askskottsjuka har medfört att förekomsten av alm och ask minskar i landskapet, liksom en rad arter knutna till dessa trädslag. Lokalt har detta inneburit att arealen ädellövskog minskar. Phytophthora är inte ovanlig och förekommer på flera lövträdsarter. I många skogsmiljöer sprider sig invasiva arter som lokalt hotar den biologiska mångfalden. Arbetet med främmande arter måste prioriteras tydligare och riktade medel behövs.
Alm, Akut hotad: Almen hotas av almsjuka som orsakas av svampen Ophiostoma novo-ulmi. Svampen sprids av almsplintborren som sprider svampens sporer när den gnager på levande grenar. Artfakta om Alm.
Ask, Starkt hotad: Asken är kraftigt drabbad av askskottsjukan, och även om vissa askar har en förstärkt motståndskraft så är inga resistenta träd kända. Detta medför en risk för en mycket snabb utslagning av större delen av det svenska askbeståndet. Artfakta om Ask.
Åtgärdsarbete för Levande skogar i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
- Under 2018 har totalt 384 hektar produktiv skogsmark skyddats. Detta ska jämföras med 241 hektar 2017.
- Skogsstyrelsen fick 2018 ett särskilt regeringsuppdrag kring skötsel i skyddade områden. Detta innebär att för alla de skyddade områden Skogsstyrelsen ansvarar för har skötselbehovet inventerats och dokumenterats. Skötselbehovet är stort, men skötselinsatserna minskade under 2019 i förhållande till tillgänglig budget. Länsstyrelsen Skåne fick en kraftig neddragning av medel till skötsel av skyddade områden under 2019 vilket inneburit att bara de nödvändigaste säkerhetsåtgärderna, samt åtgärder med låg kostnad som omföring av granskog till lövskog, har genomförts.
- Arbetet mot främmande invasiva arter har påbörjats. Skogsstyrelsens arbetsmarknadslag gör manuella bekämpningsinsatser. Länsstyrelsen Skåne har under 2019 fortsatt att avsätta en deltidstjänst för samordning, ledning, planering och utbildning av arbetsmarknadslagen för effektiv bekämpning av invasiva arter.
- I Skåne är skydd av tätortsnära natur prioriterat. Skåne är en av länsstyrelserna i de tre storstadslänen som har i regeringsuppdrag att skydda tätortsnära natur. Under 2019 har Naturreservatet Torups bokskog bildats. Det är ett tätortsnära reservat med syfte på rekreation, friluftsliv och naturvärden. Inom programmet Värna, Vårda, Visa arbetar länsstyrelsen kontinuerligt för bättre nyttjande av skyddade områden.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter. De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt. Läs mer om invasiva arter.
- Under 2019 fastställde länsstyrelsen Handlingsplan för Skånes friluftsliv 2018–2021. Handlingsplanen beskriver nuläget i länet, utvecklingsbehov och åtgärder och omfattar alla typer av natur inklusive skog. Allemansrätten är en förutsättning för friluftslivet och under sommaren 2019 har länsstyrelsen varje vecka informerat om allemansrättens olika aspekter via sociala medier.
- Länsstyrelsen Skåne har fastställt en regional handlingsplan för grön infrastruktur. I den är ädellövskog och ädelträd ett prioriterat insatsområde. Tillsammans med Skogsstyrelsen har likaså den regionala strategin för formellt skydd av skog reviderats och fastställts.
- Arbete med att ta fram en regional skånsk skogsstrategi inom ramen för nationella skogsprogrammet pågår. Arbetet leds av en styrgrupp bestående av åtta organisationer i skogssektorn. Skånsk skogsstrategi skickades på remiss 19 mars 2020.
- Skogliga stöd inom Landsbygdsprogrammet utgjorde under 2019 ett viktigt tillskott för finansiering av naturvårdande skötsel, både i formellt skyddad och i frivilligt avsatta skogar.
- Resultaten från den årliga uppföljningen av viltbetesskador Älgbetesinventeringen (Äbin) visar fortfarande hinder för att bromsa upp bortfallet av Skånes tallskog och dess biotoper.
Åtgärder på kommunal nivå
- I Ystads kommun har en projektledare anställts för att arbeta med invasiva arter.
- I Malmö, Lomma och Höganäs kommuner har kommunala naturreservat, där skog ingår, bildats under 2019.
Åtgärder inom näringslivet
- Det har åter funnits möjlighet för markägare att söka ekonomiskt stöd för skötsel av områden med natur- och kulturmiljövärden inom Landsbygdsprogrammet. Pengar har kunnat sökas för åtgärder inom Nyckelbiotoper, objekt med naturvärden eller bestånd med behov av skötsel för att gynna/skapa natur/kulturmiljövärden (t.ex. NS-bestånd). Pengar har också kunnat sökas för åtgärder inom NOKÅS (Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen). Under 2018 har NOKÅS-åtgärder omfattande 13 hektar blivit klara. Motsvarande siffra för stödet för ädellövskogsbruk är 1966 hektar. Inom Åtgärdsprogrammet för hotade arter (ÅGP), sker restaurering av särskilt skyddsvärda träd. Under 2018 har det årliga målet på att 300 skyddsvärda träd ska friställas uppfyllts.
- Många skogsägare avsätter utan ersättning en del av sin fastighet för att bevara dess miljövärden. Södra Skogsägarna meddelar att 7,7 procent av arealen i medlemmarnas skogsbruksplaner har beteckningen naturvårdande orört (NO) eller naturvårdande skötsel (NS). Men det saknas kunskap om de frivilliga avsättningarnas belägenhet och kvalitet för att kunna bedöma frivilliga avsättningars bidrag till måluppfyllelse. Det finns också ett påtagligt intresse från markägare att skog skyddas på deras mark. Det märks genom intresseanmälningar till skogsskyddsprogrammet Nya Komet, framför allt av mindre områden till Skogsstyrelsen.
NOKÅS = Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen. Nokås kan sökas för områden med Naturvårdsavtal inklusive vitryggsavtal, ekoparker och fastighetsavtal. Under 2016 har Nokås-åtgärder omfattande 81,1 hektar blivit klara. Motsvarande siffra för stödet för ädellövskogsbruk är 1846 hektar. Läs mer om NOKÅS.
Föreslå skydd av din skog Nu är det lättare för dig som skogsägare att ta initiativ till formellt skydd av dina skogsområden med höga naturvärden. Arbetssättet kallas Nya Komet. Du som skogsägare kan välja ut och föreslå skogsområden med höga naturvärden att bevara och få ersättning för det.
Övriga åtgärder
- Arbetet med målbilder för god miljöhänsyn har hos flera företag implementerats i skogsbruket och fortsätter göra så. En stor del av skogsbruksaktörerna har för avsikt att följa målbilderna i sin operativa verksamhet men Skogsstyrelsen ser påtagliga skillnader mellan virkesköpande företag. Flera väljer att fokusera på certifieringsreglerna.
- För att hitta nya metoder och möjlighet att överbrygga åldersglapp framför allt i våra skyddade bokskogar har en så kallad ”concept note” skickas in till EU för ett LIFE-Beech-projekt.
En ”concept note” är en föransökan där man skriver en kort förklaring av projekt och budget. En kommission bedömer alla concept notes och beslutar om projektet är tillräckligt intressant för att man ska vilja bedöma en hel ansökan. Om man får besked om att ens concept note har blivit godkänd så kan man börja jobba på sin ansökan.
