Myllrande våtmarker 
MÅL: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

BEDÖMNING: Många insatser görs i form av skydd, nyanläggningar, restaureringar och skötsel, men Skånes våtmarker fortsätter att påverkas negativt av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.

Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2020 och det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har så fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.

Skydd av våtmarker

Arbetet med att skydda våtmarksområden går framåt men för långsamt. För flera objekt försämras statusen under väntetiden. Skydd av våtmarker måste lyftas i regleringsbrevet för att Länsstyrelsen ska kunna prioritera detta. 1,5 hektar våtmark har skyddats som naturreservat sedan förra rapporteringen.

Det är Skånes ansvar att skydda 35 områden med en totalareal på 5058 hektar inom ramen för myrskyddsplanen. Av dessa är 18 lokaler helt skyddade och 2 lokaler delvis skyddade i dagsläget. För närvarande jobbar Länsstyrelsen aktivt med skydd av ytterligare cirka 100 hektar på Vyssle- och Västermyr, med Gyetorpskärret (46,6 hektar), Lyngsjön (10,7 hektar) och delar av Fjällmossen (110,8 hektar). Förslag på nya Natura 2000-områden ligger fortfarande hos regeringen och väntar på beslut sedan 2015. Tre av dessa områden innefattar våtmarker, totalt 33 hektar fuktäng, svämlövskog och rikkärr.

Myrskyddsplanen behöver revideras. En del myrar har stort behov av restaurering när det gäller hydrologi. Dikningsföretag och risk för översvämning av omgivande marker omöjliggör restaurering även när områdena blir naturreservat.

Det är Skånes ansvar att skydda 35 områden med en totalareal på 5058 hektar inom ramen för myrskyddsplanen. Av dessa är 18 lokaler helt skyddade och 2 lokaler delvis skyddade i dagsläget.

Anläggande av våtmarker och våtmarkssatsningen

Under 2018 har kommuner, vattenråd och privata initiativtagare anlagt 27 hektar våtmark, fördelat på 15 enskilda objekt, med bidrag från Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och Landsbygdsprogrammet.

Våtmarkssatsningen (se faktaruta) har hittills (8 okt 2018) inneburit att 21,7 miljoner kronor kunnat beviljas till skånska kommuner via Lokala naturvårdssatsningen (LONA). Flertalet projekt gäller nyanläggning av våtmarker eller förarbeten inför våtmarksanläggande. Uppskattningsvis kommer det resultera i cirka 40 hektar våtmark till följd av direkta åtgärder under de kommande fyra åren och ytterligare cirka 40 hektar våtmark till följd av de förarbeten som tas fram. Utöver anläggning av våtmarker och förarbeten innefattar projekten andra typer av åtgärder som kan stärka landskapets förmåga att hålla kvar vatten i syfte att klara av torka och översvämningar eller som kan bidra till en ökad grundvattenbildning. Exempel på sådana projekt är anläggande av svämplan och tvåstegsdiken, återskapande av meandrande vattendrag samt anläggande av reglerbar dränering hos lantbrukare.

Under 2018 har kommuner, vattenråd och privata initiativtagare anlagt 27 hektar våtmark, fördelat på 15 enskilda objekt, med bidrag från Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) och Landsbygdsprogrammet.
Länsstyrelsen har fått beviljat 5,3 miljoner från våtmarkssatsningen för åtgärder inom skyddade områden. Hittills har det grävts ett fåtal småvatten och ett antal utredningar är under framtagande. För många planerade åtgärder väntar vi fortfarande på dispenser eller tillstånd.

Våtmarkssatsningen har inneburit en avsevärt större budget för att stötta våtmarksarbetet i länet, vilket är mycket positivt. Då Skåne redan har ett väl etablerat arbete med anläggning av våtmarker både bland vattenråd och konsulter har aktörer snabbt kunnat komma in med ansökningar.

Våtmarkssatsningen har varit extra välkommen då minskad budget och ändrade regler i Landsbygdsprogrammet kommer att innebära att färre våtmarker kan anläggas med hjälp av dessa medel. Skatteverket har också, sedan ett par år tillbaka, ändrat sina bedömningar för om det föreligger avdragsrätt för ingående moms vid våtmarksanläggning, vilket innebär att stöd beviljat direkt till privatpersoner eller företag numera måste betalas ut inklusive moms, och i slutändan kommer alltså stödet inom Landsbygdsprogrammet att räcka till färre projekt.

Våtmarkssatsningen uppmuntrar länsstyrelser, kommuner och lokala aktörer i Sverige till att anlägga nya och restaurera befintliga våtmarker. Syftet är att öka tillskottet till grundvattnet eller stärka landskapets egen förmåga att hålla kvar och balansera vattenflödena. Läs mer om våtmarkssatsningen.

Otillräckliga styrmedel och resurser

Då inte LONA-bidrag och, efter att Havs- och vattenmyndigheten har ändrat ståndpunkt, inte heller LOVA-stöd kan användas till markintrångsersättning är det trots våtmarkssatsningen fortfarande svårt att få till stånd större våtmarksprojekt. Vidare har frågan om automatiskt infallande strandskydd vid anlagda vatten aktualiserats och påverkar nu flera våtmarksprojekt.

Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom jord- och skogsbruket. Skyddszoner kring våtmarker behövs i större utsträckning både inom jord- och skogsbruket och rensning av befintliga diken framför allt inom dikningsföretag försvårar åtgärder för att skydda och restaurera våtmarker. Mer resurser behövs också för att långsiktigt sköta de hävdberoende våtmarkerna, framförallt rikkärren.

Kulturmiljöer

I det skånska kulturlandskapet finns starka kulturmiljövärden knutna till äldre bevattningssystem, så kallade ängavattningar. För att miljömålet ska kunna uppnås med avseende på kulturmiljövärden knutna till våtmarker krävs utvecklad kunskap och samordning i hanteringen av miljöer av denna typ.

Åtgärder för den biologiska mångfalden

Många skånska våtmarker är beroende av kontinuerlig hävd för att inte växa igen. Arbetet med slåtter i ett 30-tal rikkärr fortgår inom ramen för Åtgärdsprogram för skyddade arter (ÅGP). Åtgärder för att gynna vadarfåglar på våra strandängar (skyddsjakt på predatorer, dämning i skonor) fortlöper också. Inom det pågående projektet SemiaquaticLIFE har det inte gjorts några våtmarksåtgärder under det gångna året.

Skåne har ökande problem med invasiva arter vilka är ett stort potentiellt hot mot den inhemska floran och faunan. I våtmarker är det främst skunkkalla som är på stark frammarsch. Länsstyrelsen Skåne har gjort en instruktionsfilm om hur skunkkalla bekämpas och dragit igång bekämpning lokalt (Höör) med hjälp av naturnära jobbare som handleds av Skogsstyrelsen. Dessa arbetslag har hittills tagit bort skunkkalla längs ett vattendrag på en sträcka som är 900 meter lång och 30-50 meter bred. Arbetet kommer att behöva upprepas i flera år på samma plats eftersom skunkkallan har en fröbank som är grobar under en längre tid.

Borttagning av Skunkkalla

Vad är det som är gult, förbjudet att odla och kan bli 80 år gammalt?Jo, skunkkallan! Så här blir du av med den. www.naturvardsverket.se/skunkkalla

Publicerat av Naturvårdsverket Fredag 18 maj 2018

Satsningar på friluftslivet

För att tillgängliggöra friluftslivet i skånska naturreservat har Länsstyrelsen digitaliserat leder, rastplatser och andra anordningar så att de finns synliga i reservatskartan på vår nya webb samt förbättrat informationen med texter och bilder på alla naturreservat i länet, inklusive de som rör våtmarker. Länsstyrelsen har även tagit fram en handlingsplan för Skånes friluftsliv.

Med stöd av ordinarie LONA pågår även ett antal projekt som rör våtmarker och friluftsliv. Till exempel arbetar Kristianstad kommun med att skapa en led genom Kristianstads vattenrike som ska bli en ny delled av Skåneleden.

Information till markägare är viktigt

Det är viktigt med information och uppsökande verksamhet till markägare för att ta tillvara det stora intresse som finns för skötsel och återskapande av våtmarker. Fortsatta resurser till vattenråden och kommunerna är också angeläget eftersom kommunerna äger mycket mark och har möjlighet att anlägga våtmarker.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se