Säker strålmiljö

MÅL: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

BEDÖMNING: För att nå miljökvalitetsmålet behöver framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning genomföras. Viss osäkerhet råder kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor.

Länsstyrelserna har inte bedömt måluppfyllelse för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt eller Säker strålmiljö. Förutsättningarna för att nå dessa mål är i huvudsak beroende av internationella insatser. Bedömning av dessa mål görs därför samlat på nationell nivå.

Nationellt bedöms miljökvalitetsmålet delvis kunna nås till år 2020. Allvarligt är att antalet fall av hudcancer fortsätter att öka i hela landet. Miljökvalitetsmålets komplexitet innebär att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

Vad är strålning? Det finns två typer av strålning, joniserande och icke-joniserande. Joniserande strålning är till exempel röntgenstrålning och strålning från radioaktiva ämnen. Icke-joniserande strålning är till exempel strålning från solen och elektromagnetiska fält såsom radiovågor från mobiltelefoner och magnetfält från kraftledningar och olika apparater.

Individers exponering för skadlig strålning

Strålsäkerhetsmyndigheten bevakar forskningen om strålning och eventuella hälsorisker. För övrig form av strålning, från kärnkraft, transporter av farligt gods och arbetsmiljöer där strålande material hanteras, kan vi sätta in förebyggande och skyddande åtgärder med stöd av lagstiftning.

Det råder viss osäkerhet kring forskningsläget för hur och i vilken omfattning strålning i form av mobila sändare och mottagare påverkar människors hälsa.

Forskningsanläggningen ESS innebär ökade transporter av aktivt material och bostäder i närområdet. Det ligger i länets intresse att se till att transporterna är så få och säkra som möjligt.

Det är i dagsläget svårt att bedöma riskbilden för terror eller olyckor med herrelösa strålkällor. Länsstyrelsen Skåne samarbetar regionalt med polis, räddningstjänst och Region Skåne inom området Farliga ämnen som även omfattar olyckor med strålkällor.

Utsläpp av radioaktiva ämnen

Risken för utsläpp av radioaktiva ämnen har minskat sedan kärnkraftverket i Barsebäck stängdes ned, där det för närvarande körs servicedrift. Allt högradioaktivt avfall är borta. Det mellanradioaktiva avfallet monteras ned, mellanlagras i slutna behållare och ska i framtiden bortföras till slutförvaring. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att riskerna av nedmonteringen är hanterbara. Ett utsläpp av radioaktiva ämnen kommer att stanna inom anläggningen. Däremot ökar riskbilden på grund av att en omfattande kvantitet av lågaktivt material måste forslas bort från anläggningen.

Den 1 juli 2016 invigde Barsebäck Kraft AB (BKAB) sitt temporära interndelslager där reaktordelarna från B1 och B2 ska förvaras i väntan på att Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) står färdigt vid Forsmark. Nedmontering av mellanradioaktivt material såsom delar från reaktorerna kan ske först när det nya mellanlagret blivit färdigställt. Det är av vikt för att Barsebäcksverket slutligen kan avvecklas och tidplaner kunna hållas även om SFR ännu inte är klart.

Det ligger i ansvariga myndigheters intresse att se till och följa upp att hanteringen håller en hög skyddsnivå. För att kunna göra en god riskbedömning för länet och upprätthålla en väl avvägd beredskap är det av vikt att Länsstyrelsen har god kännedom om nermonteringsplanerna.

Det kommer att finnas risk för utsläpp av radioaktivt material från ESS i Lund. Därför är ett tillräckligt säkerhetsavstånd från anläggningen till bostäder viktigt och det behövs planering för att minska riskerna som uppstår på grund av ökade transporter av radioaktivt material.

European Spallation Source (ESS) är en sameuropeisk forskningsanläggning som håller på att byggas i Lund. ESS kommer att användas inom bland annat materialvetenskap, strukturkemi, biologi och geofysik. Anläggningen är en så kallad neutronkälla, där en tungmetalls atomkärnor bombarderas med protoner, blir instabila och avger en kaskad av neutroner, en process som kallas spallation.

Hudcancer orsakad av UV-strålning ökar

Trenden för antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att växa, och antalet nya fall årligen i Skåne ligger över riksgenomsnittet. Befolkningen är mer medveten om riskerna med UV-strålning idag, men ökningen kan bero på att det kan gå många år innan cancern utvecklas.

Att ändra människors attityder och beteenden till solande tar tid, men är grundläggande för att uppnå preciseringen. Enligt miljöhälsoenkäten 2015 ökar andelen personer som använder solskyddsmedel när de solar eller som håller sig i skuggan vid soligt väder, jämfört med miljöhälsoenkäten 2007. Det är dock 45 procent som uppger att de bränt sig det senaste året. Solariesolandet har minskat i Sverige men fortfarande anger var femte person i åldrarna 15–29 år att de solat solarium under det senaste året.

Folkhälsoaspekterna måste vägas in vid upprättandet och granskningen av översiktsplaner och detaljplaner. Åtgärder som vidtas för att minska exponeringen av UV-strålar från solen är att redan i planeringsstadiet planlägga för skuggiga platser på skolgårdar och offentliga platser.

Kommunernas tillsyn på solarier omfattar kontroll av att rätt typ av lysrör används samt lysrörens ålder och kondition samt att de som solar solarier får den information de behöver innan de solar. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder alla men särskilt barn och ungdomar, och personer med ljus och känslig hy, att sola solarium. Från och med september 2018 införs åldersgräns för solning på solarium.

Från och med den 1 september 2018 måste den som driver ett solarium förvissa sig om att användaren har fyllt 18 år och en tydlig skylt om åldersgränsen måste finnas uppsatt på solariet.

Exponering för elektromagnetiska fält

Ett stort antal vetenskapliga studier har undersökt hälsoeffekter i relation till elektromagnetiska fält kring elledningar. Det råder idag stor enighet om hur starka magnetfält som krävs för att ge upphov till omedelbar påverkan, till exempel nerv- och muskelretningar. Styrkan på dessa magnetfält ligger långt över vad som normalt finns i vår omgivning. Däremot finns osäkerhet kring barnleukemi och exponering för magnetfält från kraftledningar. Studier tyder på att kraftfrekventa magnetfält skulle kunna öka risken för leukemi hos barn (källa: Folkhälsomyndigheten). Det är extra viktigt att lokalisera kraftledningar och mobilmaster så de i möjligaste mån påverkar så lite som möjligt, särskilt med tanke på att flera områden i Skåne är tätbefolkade.

När det gäller allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält från mobiltelefoner, kraftledningar och elektriska apparater rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att försiktighetsprincipen tillämpas, det vill säga att onödig exponering undviks.

Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Dagens samhällsutveckling kommer att generera mer elektromagnetisk strålning. I vissa fall kan dock ny förbättrad teknik innebära att exponeringen istället minskar.

I dagsläget är det svårt att bedöma risken för strålning från elinstallationer och apparater såsom mobilmaster, mobiltelefoner och WiFi. Området behöver utvecklas i takt med att forskningen inom området går framåt.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se