Säker strålmiljö
MÅL: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
BEDÖMNING: Antalet hudcancerfall fortsätter att öka. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller annat land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Den dagliga exponeringen från magnetfält och UV-strålning kan minskas via arbetsmiljöregler och information till allmänheten.
- Sidan publicerad
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Nationellt bedöms miljökvalitetsmålet delvis kunna nås till år 2020. Allvarligt är att antalet fall av hudcancer fortsätter att öka i hela landet. Miljökvalitetsmålets komplexitet innebär att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Individers exponering för skadlig strålning och utsläpp av radioaktiva ämnen
För strålning från kärnkraft, transporter av farligt gods och arbetsmiljöer där strålande material hanteras kan Länsstyrelsen sätta in förebyggande och skyddande åtgärder med stöd av lagstiftning. Risken för utsläpp av radioaktiva ämnen har minskat sedan kärnkraftverket i Barsebäck stängdes ned. För närvarande körs servicedrift på verket, och allt högradioaktivt avfall är borta. Det mellanradioaktiva avfallet monteras ned, mellanlagras i slutna behållare och ska i framtiden bortföras till slutförvaring. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att riskerna av nedmonteringen är hanterbara.
Den 1 juli 2016 invigde Barsebäck Kraft AB (BKAB) sitt temporära interndelslager där reaktordelarna från B1 och B2 ska förvaras i väntan på att Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) står färdigt vid Forsmark. Nedmontering av mellanradioaktivt material såsom delar från reaktorerna kan ske först när det nya mellanlagret blivit färdigställt. Det är av vikt för att Barsebäcksverket slutligen kan avvecklas och tidplaner kunna hållas även om SFR ännu inte är klart.
Strålsäkerhetsmyndigheten har beslutat att placera European Spallation Source (ESS) i Lund i Beredskapskategori 2 och med bakgrund av detta arbetar Lunds kommun med att ta fram en beredskapszon för området. Räddningstjänsten syd har inlett arbetet med att bygga upp förmågan att hantera ett utsläpp av radioaktiva ämnen från ESS och Länsstyrelsen följer arbetet då vi är tillsynsmyndighet för räddningstjänsten.
På regional nivå arbetar Länsstyrelsen med beredskap. Vår beredskap är inriktad på att hantera dels större utsläpp av radioaktiva ämnen som är av sådan omfattning att det behövs skyddsåtgärder för allmänheten, dels situationer då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger.
Det är i dagsläget svårt att bedöma riskbilden för terror eller olyckor med herrelösa strålkällor. Länsstyrelsen Skåne samarbetar regionalt med polis, räddningstjänst och Region Skåne inom området Farliga ämnen som även omfattar olyckor med strålkällor.
På lokal nivå har kommunerna en viss beredskap att hantera mindre utsläpp av radioaktiva ämnen inom kommunen och länet. En nationell resurs för avancerad indikering finns placerad i Malmö.
AI – avancerad indikering: Det finns tre enheter för avancerad indikering i landet. De är placerade vid Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg samt Räddningstjänsten Syd. De är en nationell förstärkningsresurs som syftar till att ge snabbt stöd med att analysera okända kemikalier, både gaser, vätskor och fasta ämnen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har ett avtal med respektive räddningstjänst angående drift och underhåll.
Hudcancer orsakad av UV-strålning
Trenden för antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att vara uppåtgående, och antalet nya fall årligen i Skåne ligger över riksgenomsnittet. Befolkningen är mer medveten om riskerna med UV-strålning idag, men ökningen av cancerfall kan bero på att det kan gå många år innan cancern utvecklas. Enligt miljöhälsoenkäten 2015 ökar andelen personer som använder solskyddsmedel när de solar eller som håller sig i skuggan vid soligt väder, jämfört med miljöhälsoenkäten 2007. Det är dock 45 procent som uppger att de bränt sig det senaste året.
Solariesolandet har minskat i Sverige men fortfarande anger var femte person i åldrarna 15–29 år att de solat solarium under det senaste året. Kommunernas tillsyn på solarier omfattar kontroll av att rätt typ av lysrör används, lysrörens ålder och kondition, samt att de som solar solarium får den information de behöver innan de solar. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder alla men särskilt personer med ljus och känslig hy, att sola solarium. I år har åldersgräns på solariesolande införts.
Åtgärder som vidtas för att minska exponeringen av UV-strålar från solen är att redan i planeringsstadiet planlägga för skuggiga platser på skolgårdar och offentliga platser. Att ändra människors attityder och beteenden till sol och UV-strålning tar tid men är grundläggande för att uppnå preciseringen. Folkhälsoaspekterna måste vägas in vid upprättandet och granskningen av översiktsplaner och detaljplaner.
Preciseringen för Ultraviolett strålning anger att antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska vara lägre än år 2000. Tyvärr ökar fortfarande antalet nya fall årligen, i såväl Skåne som övriga Sverige. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas.
Exponering för elektromagnetiska fält
Ett stort antal vetenskapliga studier har undersökt hälsoeffekter i relation till elektromagnetiska fält kring elledningar. Det råder idag stor enighet om hur starka magnetfält som krävs för att ge upphov till omedelbar påverkan, till exempel nerv- och muskelretningar. Styrkan på dessa magnetfält ligger långt över vad som normalt finns i vår omgivning. Däremot finns osäkerhet kring barnleukemi och exponering för magnetfält från kraftledningar. Det är extra viktigt att lokalisera kraftledningar och mobilmaster så de i möjligaste mån påverkar människor så lite som möjligt, speciellt med tanke på att flera områden i Skåne är tätbefolkade.
Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Dagens samhällsutveckling kommer att generera mer elektromagnetisk strålning. I vissa fall kan dock ny förbättrad teknik innebära att exponeringen istället minskar. När det gäller allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält från mobiltelefoner och från kraftledningar och elektriska apparater rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att försiktighetsprincipen tillämpas, det vill säga att onödig exponering bör undvikas.
I dagsläget är det svårt att bedöma risken för strålning från elinstallationer och apparater såsom mobilmaster, mobiltelefoner och WiFi. Bedömningsunderlaget behöver utvecklas i takt med att forskningen inom området går framåt. Det är mer angeläget att en precisering om elektromagnetiska fält tar sikte på den faktiska exponering som människa och miljö utsätts för, än att ha en generell precisering om styrkan på elektromagnetiska fält.
Strålsäkerhetsmyndigheten (SMM) har under 2018 inte gett någon vägledning och det är framöver önskvärt med ökat stöd från SSM om hur målet ska följas upp. Indikatorerna kring hudcancer har inte uppdaterats under året.
