Säker strålmiljö
MÅL: Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.
BEDÖMNING: Antalet hudcancerfall fortsätter att öka. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Den dagliga exponeringen från magnetfält och UV-strålning kan minskas via arbetsmiljöregler och information till allmänheten.
- Sidan publicerad
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Säker strålmiljö finns följande preciseringar:
- Strålskyddsprinciper Individens exponering för skadlig strålning i arbetslivet och i övriga miljön begränsas så långt det är rimligt möjligt.
- Radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen i miljön begränsas så att människors hälsa och den biologiska mångfalden skyddas.
- Ultraviolett strålning Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning är lägre än år 2000.
- Elektromagnetiska fält Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Tillstånd och målbedömning för Säker strålmiljö i Skåne län
Inga förändringar har skett sedan förra året. Nationellt bedöms miljökvalitetsmålet delvis kunna nås till år 2020. Allvarligt är att antalet fall av hudcancer fortsätter att öka i hela landet. Miljökvalitetsmålets komplexitet innebär att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Individers exponering för skadlig strålning och utsläpp av radioaktiva ämnen
För strålning från kärnkraft, transporter av farligt gods och arbetsmiljöer där strålande material hanteras kan Länsstyrelsen Skåne sätta in förebyggande och skyddande åtgärder med stöd av lagstiftning.
Risken för utsläpp av radioaktiva ämnen har minskat sedan kärnkraftverket i Barsebäck stängdes ned. För närvarande körs servicedrift på verket, och allt högradioaktivt avfall är borta. Det mellanradioaktiva avfallet monteras ned, mellanlagras i slutna behållare och ska i framtiden bortföras till slutförvaring. Strålsäkerhetsmyndigheten har bedömt att riskerna av nedmonteringen är hanterbara. Den 1 juli 2016 invigde Barsebäck Kraft AB (BKAB) sitt temporära interndelslager där reaktordelarna från B1 och B2 ska förvaras i väntan på att anläggningen Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall (SFR) står färdigt vid Forsmark. Nedmontering av mellanradioaktivt material, såsom delar från reaktorerna, kan ske först när det nya mellanlagret blivit färdigställt. Det är av vikt för att Barsebäcksverket slutligen kan avvecklas och tidplaner kunna hållas även om Slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall ännu inte är klart. På lokal nivå har kommunerna en viss beredskap att hantera mindre utsläpp av radioaktiva ämnen inom kommunen och länet.
Hudcancer orsakad av UV-strålning
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter öka, och antalet nya fall årligen i Skåne ligger över riksgenomsnittet. Befolkningen är mer medveten om riskerna med UV-strålning idag, men ökningen av cancerfall kan bero på att det kan gå många år innan cancern utvecklas. Att ändra människors attityd och beteende gentemot sol och UV-strålning tar tid men är grundläggande för att uppnå preciseringen.
Enligt miljöhälsoenkäten 2015 ökar andelen personer som använder solskyddsmedel eller som håller sig i skuggan vid soligt väder, jämfört med miljöhälsoenkäten 2007. Det är dock 45 procent som uppger att de bränt sig det senaste året. Solariesolandet har minskat i Sverige men fortfarande anger var femte person i åldrarna 15–29 år att de har solat solarium under det senaste året.
Kommunernas tillsyn på solarier omfattar kontroll av att rätt typ av lysrör används, lysrörens ålder och kondition, samt att de som solar solarium får den information de behöver innan de solar. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder alla, men särskilt personer med ljus och känslig hy, att sola solarium. Åldersgräns på solariesolande har införts i Sverige.
Vart fjärde år genomförs en nationell miljöhälsoenkät för att beskriva vilken betydelse olika miljöfaktorer har för befolkningens hälsa. Skåne län förtätar denna enkät för att få ett bättre regionalt resultat. Resultatet ska ge en fingervisning om vilka hälsoproblem som är viktiga att jobba med i länet. Läs rapporten med resultaten från miljöhälsoenkät 2015.
Låg exponering för elektromagnetiska fält
Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden mycket låg jämfört med gällande referensvärden. Dagens samhällsutveckling kommer att generera mer elektromagnetisk strålning, i vissa fall kan dock ny förbättrad teknik innebära att exponeringen istället minskar.
Ett stort antal vetenskapliga studier har undersökt hälsoeffekter i relation till elektromagnetiska fält kring elledningar. Det råder idag stor enighet om hur starka magnetfält som krävs för att ge upphov till omedelbar påverkan, till exempel nerv- och muskelretningar. Styrkan på dessa magnetfält ligger långt över vad som normalt finns i vår omgivning. Däremot finns det osäkerhet kring barnleukemi och exponering för magnetfält från kraftledningar. Det är viktigt att lokalisera kraftledningar och mobilmaster så de i möjligaste mån påverkar människor så lite som möjligt, speciellt med tanke på att flera områden i Skåne är tätbefolkade.
När det gäller allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält från mobiltelefoner, kraftledningar och elektriska apparater rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten att försiktighetsprincipen tillämpas, det vill säga att onödig exponering bör undvikas. I dagsläget är det svårt att bedöma risken för strålning från elinstallationer och apparater såsom mobilmaster, mobiltelefoner och wifi. Bedömningsunderlaget behöver utvecklas i takt med att forskningen inom området går framåt.
Försiktighetsprincipen, enligt Riodeklarationen om miljö och utveckling från 1992:
”För att skydda miljön, skall försiktighetsprincipen tillämpas allmänt av stater i enlighet med deras förmåga. Om hot om allvarlig eller oåterkallelig skada uppstår, skall brist på fullständig vetenskaplig säkerhet inte användas som ett skäl att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförsämring.”
Åtgärdsarbete för Säker strålmiljö i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Miljömålsarbetet inom Säker strålmiljö bedöms ha störst påverkan på Mål 3 Hälsa och välbefinnande, i Agenda 2030. Kopplingar kan även göras till de globala målen 6, 8, 9, 11, 12 och 14.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
- På regional nivå arbetar Länsstyrelsen Skåne med beredskap. Det är ett ständigt pågående arbete och beredskapen är inriktad på att hantera dels större utsläpp av radioaktiva ämnen som är av sådan omfattning att det behövs skyddsåtgärder för allmänheten, dels situationer då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger. Det är i dagsläget svårt att bedöma riskbilden för terror eller olyckor med herrelösa strålkällor. Länsstyrelsen Skåne samarbetar regionalt med polis, räddningstjänst och Region Skåne inom området Farliga ämnen som även omfattar olyckor med strålkällor.
Strålkällor som inte har någon ägare och står utanför fysisk kontroll kallas för herrelösa strålkällor.
Åtgärder på kommunal nivå
- Lunds kommun arbetar med att ta fram en beredskapszon för European Spallation Source (ESS) i Lund, eftersom Strålsäkerhetsmyndigheten beslutat placera anläggningen i beredskapskategori 2.
- Ett exempel på en kontinuerligt pågående åtgärd för att minska exponeringen av UV-strålar från solen är att det redan i planeringsstadiet planläggs för skuggiga platser på skolgårdar och offentliga platser.
Övriga åtgärder
- En nationell resurs för avancerad indikering finns placerad i Malmö. Räddningstjänsten Syd har inlett arbetet med att bygga upp förmågan att hantera ett utsläpp av radioaktiva ämnen från ESS och länsstyrelsen som tillsynsmyndighet för räddningstjänsten följer arbetet.
AI – avancerad indikering: Det finns tre enheter för avancerad indikering i landet. De är placerade vid Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Storgöteborg samt Räddningstjänsten Syd. De är en nationell förstärkningsresurs som syftar till att ge snabbt stöd med att analysera okända kemikalier, både gaser, vätskor och fasta ämnen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har ett avtal med respektive räddningstjänst angående drift och underhåll.
