Skyddande ozonskikt

MÅL: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

 

BEDÖMNING: Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut. Tack vare internationellt arbete och effektiv reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig efter 2020 och en säkerställd återhämtning väntas ske fram till 2040.

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Skyddande ozonskikt finns preciseringar för följande två områden:

  • Vändpunkt och återväxt Vändpunkten för uttunningen av ozonskiktet har nåtts och början på återväxten observeras
  • Ofarliga halter ozonnedbrytande ämnen Halterna av klor, brom och andra ozonnedbrytande ämnen i de övre luftlagren understiger den nivå där ozonskiktet påverkas negativt.

Tillstånd och målbedömning för Skyddande ozonskikt i Skåne

Målet bedöms inte regionalt, men enligt Naturvårdsverkets bedömning förväntas en säkerställd återhämtning för ozonskiktet ske någon gång under perioden 2020–2040. Prognosen förutsätter att arbetet inom FN beträffande Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt. Tidigare har utvecklingen bedömts vara positiv men utvecklingen bedöms nu ha en neutral utveckling på grund av osäkerheter i mätningar och klimatförändringar.

Ozonskiktet och ozonnedbrytande ämnen

I stratosfären omvandlar solljuset ständigt en del av luftens syremolekyler till ozon. Detta ozonskikt filtrerar bort skadlig UV-strålning från solen.

Hotet mot ozonskiktet är utsläpp av ozonnedbrytande ämnen som CFC, HCFC, haloner, klorerade lösningsmedel, metylbromid och liknande ämnen. Det är dessa ämnens innehåll av klor eller brom som bryter ned ozonet i stratosfären. Också utsläpp av kväveoxider och andra föroreningar från höghöjdsflyg har effekter på ozonskiktet.

Ozon: O3, gas som består av tre syreatomer per molekyl. Ozon finns naturligt i höga koncentrationer i stratosfären (=ozonskiktet) vilket minskar den mängd skadlig ultraviolett strålning som når jordytan. När detta ozon minskar på grund av utsläpp orsakade av människan ökar UV-strålningen.

Ozon bildas också vid jordytan, så kallad marknära ozon, exempelvis när avgaser utsätts för solljus. Marknära ozon skadar människors hälsa, och även växtlighet påverkas negativt. Marknära ozon hanteras under miljökvalitetsmålet Frisk luft. 

Stadigt minskande utsläpp av ozonnedbrytande ämnen

På såväl regional som nationell nivå har användningen av ozonnedbrytande ämnen stadigt minskat till följd av lagstiftning och internationella överenskommelser enligt Montrealprotokollet. Undantaget är lustgas, som inte regleras av Montrealprotokollet. I Sverige har utsläppen av lustgas minskat med 18 procent mellan åren 1990 och 2018, men minskningen har inte varit kontinuerlig och sedan 2012 har utsläppen ökat något igen. Globalt sett har utsläppen av lustgas ökat sedan mätningarna började 1980.

Montrealprotokollet (Montreal Protocol on Substances that Deplete the Ozone Layer) är en överenskommelse om att vidta åtgärder för att minska produktionen och förbrukningen och därmed utsläpp av CFC och haloner, de två viktigaste grupperna av ozonförstörande ämnen. Montrealprotokollet trädde ikraft 1989.

Utsläpp av lustgas stort problem för ozonlagret

Utsläppen av lustgas, som inte regleras i Montrealprotokollet utan i Kyotoprotokollet, är i dag större än för någon annan ozonnedbrytande gas med hänsyn till dess ozonnedbrytande potential. Länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation arbetar kontinuerligt med att så långt som möjligt begränsa utsläppen av lustgas genom villkorsskrivning och teknikkrav.

Utsläpp av lustgas kan till exempel uppkomma i de förbränningsanläggningar som använder urea som reduktionsmedel för att minska utsläppen av kväveoxider (NOx). I dessa fall föreslår Länsstyrelsen Skåne/föreskriver Miljöprövningsdelegationen så låga utsläppsvillkor som är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga.

Lustgas uppkommer också vid lagring och spridning av gödsel. Där sätts normalt inga specifika villkor för att begränsa utsläppen av lustgas, men utsläppen begränsas genom de villkor som föreskrivs för lagringen och spridningen av gödseln.

Utsläpp av det ozonnedbrytande ämnet Lustgas (N2O) från olika sektorer under åren 1990 till 2018 (ton per år)
Lustgas: Dikväveoxid, N2O används används bland annat som smärtlindring vid förlossningar, förpackningsgas i livsmedel och lustgassystem i motorer. Lustgas bryter ner ozon i stratosfären men är även en mycket kraftig växthusgas och regleras därför genom Kyotoprotokollet.
Kyotoprotokollet, som reglerar utsläppen av växthusgaser, kräver bara att man minskar den totala halten av klimatgaserna i protokollet (uttryckt i koldioxidekvivalenter), inte minskningen av specifika ämnen. Det innebär att det inte finns några direkta krav på att minska utsläppen från just lustgas.

Förhoppningarna om att klimatkonventionen ska leda till minskade utsläpp av lustgas har dock ökat sedan Parisavtalet trädde i kraft i november 2016, eftersom många av ländernas nationella åtaganden omfattar åtgärder som kan leda till minskade utsläpp av lustgas.

Avveckling och förbud ger önskad effekt

Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i kyl-, klimat- och värmepumpsanläggningar går framåt och ämnena har stadigt minskat sedan användningsförbudet för klorflourkarboner trädde i kraft 1999 och sedan förbud mot påfyllning av mjuka klorflourkolväten började gälla 2002. Endast en mindre del av anläggningarna innehåller idag klorflourkolväten och omhändertagandet sker reglerat. De nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen består i stort sett uteslutande av utsläpp av klorflourkarboner från befintliga och uttjänta produkter. Dessa utsläpp minskar kontinuerligt.

Utsläpp av det ozonnedbrytande ämnet CFC från olika produktgrupper under åren 1990 till 2018 (ton per år)

CFC från byggisolering måste tas omhand

Det finns även en risk för att nya ozonnedbrytande ämnen produceras och släpps ut i atmosfären. Ytterligare insatser krävs dessutom för den kvarvarande användningen och omhändertagandet av förbrukade produkter innehållande ozonnedbrytande ämnen. Till exempel har en utvärdering av hur mycket klorflourkarboner (CFC) som återvinns ur byggisolering visat att 90 procent av klorflourkarboner i byggisolering inte omhändertas. Riktad information till företag i bygg-, rivnings- och avfallsbranschen i Skåne skulle öka medvetenheten om de här problemen på ett tydligare sätt. Naturvårdsverkets vägledning är ett stöd i det här arbetet.

Ozonnedbrytande ämnen kan även finnas i till exempel isoleringsmaterial i byggnader, fjärrvärmerör samt i applikationer inom försvaret.
CFC (från engelskans ChloroFluoroCarbon compounds), klorfluorkarboner, även kända som freoner, är kolväten som innehåller en eller två kolatomer och där väteatomerna ersatts av klor och/eller fluor. De användes tidigare bland annat som köldmedier och som drivmedel i sprayflaskor. När CFC-gaser kommer ut i luften bidrar de till växthuseffekten så länge de uppehåller sig i troposfären. Längre upp, i stratosfären, påverkas de av UV-strålningen och blir mycket reaktiva och bryter ner det skyddande ozonskiktet.

Utbyte av material tar tid

Ozonnedbrytande ämnen kan även finnas i till exempel isoleringsmaterial i byggnader, fjärrvärmerör samt i applikationer inom försvaret. Utbyte av sådant material kan ta lång tid. Kunskaper om var och i vilka mängder de ozonnedbrytande ämnena finns är viktiga för att förhindra utsläpp. Korrekt omhändertagande av uttjänta material är också en viktig del i detta arbete liksom insatser för att undersöka och förhindra illegal handel och införsel/utförsel av ämnena.

För kvarvarande ozonnedbrytande ämnen krävs ett fortsatt arbete och omhändertagande på ett miljöriktigt sätt. Det är också viktigt att export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen hindras från att nå länder i Asien och Afrika på grund av att avfallet inte omhändertas på ett miljöriktigt sätt – och med risk för utsläpp av miljöfarliga ämnen.

Det är viktigt att export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen hindras från att nå länder i Asien och Afrika.

Åtgärdsarbete för Skyddande ozonskikt i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

  • Informationsinsatser från Naturvårdsverket och Boverket har liksom tidigare år genomförts med fokus på hantering och omhändertagande av rivningsavfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen.
  • Sedan 2011 har tillsynsinsatser riktade mot gränsöverskridandet transporter av avfall (GRÖT) genomförts för att hindra illegal transport av avfall, till exempel kylmöbler. Insatserna har skett i samverkan mellan Tullverket, Polismyndigheten Skåne, Kustbevakningen, kommunerna, Länsstyrelsen Skåne och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. De senaste åren har en minskande trend observerats gällande transport av avfall med ozonnedbrytande ämnen. Minskningen beror sannolikt till stor del på variationer inom de kontrollerade flödena. Kontrollerna för att stoppa avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen behöver utökas de kommande åren, både för export ut från EU och vid gränsövergångar till andra EU-länder, till exempel vid de sydsvenska hamnarna och Öresundsbron. Strävan är att fortsätta med utökade uppströmsprojekt genom de extra resurser som erhållits 2018-2019, och där hela den nya tillsynsregionen syd för GRÖT omfattas, det vill säga även Blekinge, Kalmar och Kronobergs län.
  • Inom det nationella projektet Greppa Näringen erbjuds klimatgynnande rådgivning i olika tematiska utbildningar till lantbrukare i länet. Syftet är att lantbrukarna genom ny kunskap, bland annat, ska bidra till att minska utsläppen av kväveföreningar och lustgas. Länsstyrelsen Skåne har medverkat i projektet sedan 2010.

Åtgärder på kommunal nivå

  • Beträffande återvinning av kylmöbler och köldmedia kontrollerar samtliga tillsynsmyndigheter såsom de kommunala miljöförvaltningarna inklusive länsstyrelsen företagens årliga rapporter så att läckagekontroll utförts med rätt intervall. Det kontrolleras även att certifierad personal och företag utfört service samt omhändertagande av avfallet. Då klorfluorkolväten (HCFC) fick användningsförbud från och med 1 januari 2015 kontrolleras det även särskilt att dessa inte används.

Åtgärder inom näringslivet

  • Bygg- och rivningsföretag har som skyldighet att beakta att till exempel isolermaterial med ozonnedbrytande ämnen hanteras på rätt sätt och omhändertas på ett ändamålsenligt sätt.

Adress:
291 86 Kristianstad,
205 15 Malmö

Besöksadress:
Södergatan 5 Malmö,
Ö. Boulevarden 62 A Kristianstad

Tel: 010 – 224 10 00
Epost: miljomal.skane@lansstyrelsen.se