Sommaren 2018 visade hur känsligt vårt landskap är för torka. Samtidigt får vi under andra perioder mer vatten än vad vi lyckas ta hand om och vi får översvämningar istället. På Länsstyrelsen Skåne arbetar vi med flera åtgärder för att få större balans mellan dessa extremsituationer.
En åtgärd är att meandra, det vill säga snirkla till vattendragen och ge dem plats att svämma över på vissa områden, så kallade svämplan. Det är så våra vattendrag såg ut i sitt naturliga tillstånd, men som vi människor har byggt bort när vi rätade och fördjupade dem. På ett naturligt svämplan tillåts vattnet svämma över under högflöden för att sedan dra sig tillbaka till den smalare fåran vid lägre flöden. Vattnet hålls då kvar längre tid i landskapet och vattendraget torkar inte ut lika snabbt. I svämplanet skapas ett gränsland mellan vatten och mark som innehåller många olika livsmiljöer, vilket gör att en mångfald av både växter och djur trivs här. När vattnet på detta sätt får mer utrymme vid högflöden minskar vattnets hastighet. Det innebär att områden nedströms inte får lika häftiga högflöden och problem, i form av översvämningar eller oönskad erosion, kan minskas.
Det är inte på alla ställen som det går att återställa vattendragen till deras naturliga lopp. Vi har kanske byggt på den marken som blev torrare när vi sänkte vattendraget. Ett naturligt meandrande vattendrag tar kanske för mycket plats i förhållande till den markanvändning som finns längs vattendraget idag. Då finns ett annat alternativ, som kallas för tvåstegsdike. När man skapar ett tvåstegsdike, gör man den övre delen av diket något bredare och skapar på så sätt terrasser nere i diket. Vid ett högflöde kan vattnet behållas i diket och svämma över på den högre terrassnivån. Värdefull åkermark nära diket skyddas på så sätt från översvämning och näringsläckagen minskar. Vattnet i tvåstegsdiket får lägre hastighet, vilket också minskar näringsläckaget och håller kvar vattnet längre tid i landskapet. Vid lågflöden blir vattnet kvar i dikets djupare och smalare del, vilket är viktigt för de arter som lever i diket.
En annan vanlig åtgärd är att skapa våtmarker i landskapet som kan ta emot större flöden och därmed dämpa vattnets fart nedströms. Våtmarker har också många andra nyttor förutom att vara flödesutjämnare. Våtmarker fungerar som naturens egna reningsverk och ser till att övergödande ämnen som kväve och fosfor renas från vattnet. Våtmarker är grunda med oftast oregelbunden form och svagt sluttande strandkanter. Här trivs många fåglar, småkryp och växter som har svårt att hitta livsmiljöer i vårt utdikade landskap.
En del våtmarker kan också användas för bevattning. Om vi gör anpassningar av hur våtmarken anläggs, när den fylls med vatten och hur vatten tas ur den, kan även en bevattningsvåtmark få stora naturvärden. Vatten kan så klart också magasineras i mer traditionella bevattningsdammar som är djupare, har brantare kanter och en mer symmetrisk form än de naturlika våtmarkerna. Även i bevattningsdammar sparas vatten under höga flöden för att användas när det blir torrare. Sådana magasin minskar lantbrukens känslighet för torka.
På Länsstyrelsen Skåne beviljar vi olika typer av stöd till svämplan, tvåstegsdiken och våtmarker. Även våtmarker som används för bevattning kan få stöd i vissa fall. Är du intresserad av någon av dessa åtgärder får du gärna ta kontakt med oss på Länsstyrelsen.
Mer information om att anlägga våtmark
Broschyr om våtmarker och bevattning
