Bara naturlig försurning
MÅL: De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar.
BEDÖMNING: Åtgärdsarbetet som bedrivs av Länsstyrelsen Skåne, kalkning, är en viktig del i att skapa förutsättningar för en livskraftig biologi i sjöar och vattendrag under tiden som vi ser ständiga, men små förbättringar av läget gällande försurande nedfall. Fortfarande är cirka 35 procent av sjöarna i norra Skåne försurade. Kalkning kommer fortsatt vara den viktigaste åtgärden under ytterligare 20-30 år.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Bara naturlig försurning finns följande preciseringar:
- Påverkan genom atmosfäriskt nedfall Nedfallet av luftburna svavel- och kväveföreningar från svenska och internationella källor medför inte att den kritiska belastningen för försurning av mark och vatten överskrids i någon del av Sverige.
- Påverkan genom skogsbruk Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet.
- Försurade sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön.
- Försurad mark Försurningen av marken inte påskyndar korrosion av tekniska material och arkeologiska föremål i mark och inte skadar den biologiska mångfalden i land- och vattenekosystem.
Tillstånd och målbedömning för Bara naturlig försurning i Skåne län
Länsstyrelsen Skåne bedömer att miljökvalitetsmålet inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Nedfallet av svavel och kväve har minskat och den negativa försurningstrenden i avrinnande skogsmarksvatten kan ha brutits i några skogsmarksområden, även om en stor del av skogsmarkytorna fortfarande läcker kväve. I norra Skåne är skogsmarken generellt fortsatt mycket starkt försurningspåverkad och många sjöar visar fortsatt på betydande försurningspåverkan.
Trots det pekar de genomförda insatserna och den påbörjade förändringen på att utvecklingen går åt rätt håll.
Svavelnedfallet minskar och pH ökar i skånska sjöar och vattendrag
Undersökning av atmosfäriskt nedfall visar på stadigt minskat svavelnedfall och att försurad nederbörd minskar. Lufthalterna av svaveldioxid, SO2, har sedan 2001 minskat på ett statistiskt säkerställt vis vid två mätplatser i Skåne med mellan 53 och 63 procent. Svavelhalter och syrakoncentrationer minskar också i okalkade referensvatten.
De rapporterade utsläppen av SO2 inom EU-28 har under perioden 1996–2017 minskat med 89 procent och i Sverige under motsvarande period med 71 procent och under perioden 2001–2017 med 83 respektive 62 procent.
Jämfört med Europa har lufthalterna av SO2 i Skåne län minskat i betydligt lägre takt, vilket kan bero på en större påverkan av utsläpp från fartygstrafiken runt de skånska kusterna.
Skånsk skogsmark beräknas tåla ett nedfall på cirka 2,5 kg svavel/hektar år 2020 och för 2018/2019 var medelvärdet 2,1 kg/hektar. Sett över tid har minskningen varit signifikant.
Skånsk skogsmark läcker kväve och aluminium
Kväveutlakning innebär även ökad försurning, eftersom nitratkväve reagerar med vatten och bildar salpetersyra, medan ammoniumkväve som inte tas upp kan nitrifieras, vilket frigör vätejoner.
Skånsk skogsmark beräknas tåla ett nedfall på cirka 5 kg kväve/hektar år 2020 och för 2018/2019 var medelvärdet 9,3 kg/hektar.
Kvävenedfallet i sydvästra Sverige har minskat med 30 procent mellan 2001–2018. Detta syns dock inte i de båda Skånska ytorna där kvävenedfall mäts.
Variationen mellan samtliga platser i länet ligger på mellan 6 och 20 kg per hektar och år och ingen förändring över tid kan urskiljas. Inom ramen för Skånes luftvårdsförbund följs nedfall av svavel och kväve i skogsmark och på öppna ytor.
Idag läcker kväve från flertalet av skogsmarksytorna. Oorganiskt aluminium läcker också och påverkar vattenlevande djur. Medelhalten ligger i flera områden på eller långt över den föreslagna kritiska gränsen. Biologin återhämtar sig endast långsamt, även i kalkade vatten.
Reglera skogsavverkning i försurningskänsliga områden
Försurningspåverkan från skogsbruket är mycket stor i norra Skåne. Här vore förändringar i skogsbruket, såsom gallringsavverkning istället för kalhyggen bättre ur ett försurningsperspektiv. En ökning av inslaget av lövträd i granplanteringar är ett annat sätt att minska försurningen från skogen. Inom försurningskänsliga områden bör enbart uttag av stamved ske och uttag av grenar och toppar (GROT) starkt begränsas. Kväveöverskott i skogsmark leder till ytterligare markförsurning när reducerat kväve oxideras och läckaget kan öka vid avverkning. På så vis motverkar uttag av biobränslen målet Bara naturlig försurning.
Skogsstyrelsen kan idag inte rikta direkta krav mot vare sig uttag av GROT eller för återföring av aska till en viss utpekad skogsmark. Verktyg skulle behöva tas fram för att reglera detta. Hur stort GROT-uttaget är styrs av marknaden och då framför allt av priset på alternativa bränslen. Från och med 2014 har uttaget av GROT sjunkit drastiskt, bland annat som ett resultat av sämre förtjänst vid försäljning. Dessutom används GROT för att minska körskador i skogen.
Inom försurningskänsliga områden bör kompensation ske med askåterföring. Detta tillför de baskatjoner som försvinner när ved tas ut ur skogen. Idag har askåterföringen ökat i Skåne från nivåer på runt 400 hektar mellan 2014–2016 till 2 004 hektar 2019 (2017 var det 1 566 hektar och 2018 1 722 hektar). Dock återförs inte aska i de områden där den skulle behövas bäst som i de försurningskänsliga områdena i norra Skåne.
Fakta om GROT
GROT är en förkortning av ”Grenar och toppar”. Uttrycket används främst för den skogsbränsleråvara i form av hyggesrester som blir kvar efter avverkning eller gallring.
Fakta om baskatjoner
En baskatjon är en positivt laddad jon som bidrar till att hålla uppe pH-värdet i marken. Vanligaste baskatjonerna i marken är kalcium-, magnesium-, kalium- och natriumjoner.
Fortsätt kalka försurade vatten
Sjöar och vattendrag kommer att vara försurningspåverkade över lång tid och i norra Skåne visar cirka 35 procent av sjöarna en mänsklig försurningspåverkan. Kalkning kommer förbli en viktig åtgärd för att kunna nå miljömålet bara naturlig försurning.
Återhämtning kan delvis ske även utan kalkning på vattenkemisk väg, men det går långsamt. I kraftigt försurningspåverkade referensvatten har arter helt försvunnit och dessa ekosystem återhämtar sig inte alltid, ens på lång sikt.
Fakta om kalkning
Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkdoseraren består av en silo samt utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden utdoserad kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet. Kalkningens vattenkemiska målsättning är främst att det naturliga djurlivet (exempelvis lax, flodkräfta och flodpärlmussla) och fritidsfisket inte ska påverkas negativt av försurning. Läs mer om kalkning.
Biologisk återställning
På grund av försurningen har det biologiska livet förändrats på flera platser, men kalkeffekten kan numera möjliggöra goda livsbetingelser på flera håll.
Vandringshinder i ett vattendrag kan genom biologisk återställning tas bort och möjliggöra kolonisering av dessa områden.
Effekter av Covid 19?
Luftföroreningarna i världen har minskat kraftigt under våren 2020 som en konsekvens av Corona-utbrottet. Uppskattade halter av kvävedioxid under april månad 2020 var 28 procent lägre än förväntat (40 procent för Europa). Studier kommer framöver göras av IVL för att se vad dessa minskningar kan ha fått för konsekvenser för Sveriges del.
Åtgärdsarbete för Bara naturlig försurning i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Många av de åtgärder som redovisas under miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft bidrar även till att uppnå målet för Bara naturlig försurning. Här listas enbart de åtgärder som genomförts i Skåne som primärt är kopplade till målet Bara naturlig försurning.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Länsstyrelsen Skåne har finansierat arbetet med att förbättra passagen för fisk nedströms Ivösjön, vid Collins Mölla, i Skräbeåns avrinningsområde, vilket utfördes i september 2020. Detta kommer gynna såväl stark- som svagsimmande arter och är en viktig del i åtgärdsarbetet då arter åter kan kolonisera områden uppströms som med hjälp av kalkningsåtgärder upprätthåller en lämplig vattenkemi.
Under 2019 har Länsstyrelsen Skåne fått finansiering av Havs- och Vattenmyndigheten för att trimma in och kalibrera länets 16 automatiska kalkdoserare för att optimera mängden kalk med flöden i vattendragen. Detta arbete har utförts av extern konsult och kalibreringen kommer fortsätta hela år 2020.
Länsstyrelsen Skåne har under oktober 2019 tagit fram en ny regional åtgärdsplan för kalkningsverksamheten 2019–2023.
Åtgärder på kommunal nivå
Sedan lång tid tillbaka har den mest riktade åtgärdsformen mot försurning varit kalkning av sjöar och vattendrag. År 2019 kalkades 2 510 ton kalk ut i skånska sjöar och vattendrag av kommunerna, vilka är huvudmän för kalkningsverksamheten.
Skåne har 16 kalkdoserare som är flödesreglerade, därför blir mängderna kalk starkt korrelerade med nederbörden. 2018 var ett torrt år med liten nederbördsmängd och det kalkades 1 941 ton, vilket var betydligt mindre än blötare året 2017 då det kalkades 3 440 ton.
Att denna kalkning har positiv effekt råder det inget tvivel om, men biologiskt visar kalkningen inte alltid den förväntade, positiva effekten och där återhämtning sker går den vanligen långsamt.
Åtgärder inom näringslivet
Som kompensation för uttag av biomassa ur skogen sker askåterföring. Genom askåterföring återförs såväl näring som baskatjoner som motverkar försurning. Under 2019 återfördes 10 614 ton aska på 2 004 hektar skogsmark, vilket är en fortsatt ökning från året innan och verkar spegla en kraftigt ökad trend jämfört med perioden 2012–2016. Omfattningen av askåterföringen regleras av marknaden.
Källor och fördjupning
Försurning och övergödning i Skåne län (2020). Resultat från Krondroppsnätet till och med 2018/19 Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Rapporten öppnas i pdf-format i ett nytt fönster.
Utvärdering av Krondroppsnätet ur ett regionalt perspektiv – Förstudie. Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet (2017). Rapporten öppnas i pdf-format i ett nytt fönster.
Skånes Luftvårdsförbund Luftvårdsförbundets webbplats öppnas i ett nytt fösnter
