Begränsad klimatpåverkan
MÅL: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
BEDÖMNING: Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med 33 procent år 1990–2016, vilket till största delen beror på mer än halverade utsläpp från energiförsörjningen. Utsläppen från transporter och arbetsmaskiner minskade endast med 14 procent. Utsläpp genom konsumtion av produkter tillverkade utomlands fortsätter öka.
- Sidan publicerad
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder till år 2050.
Åtagandena i det avtal som slöts i Paris behöver bli mer ambitiösa och sammantaget motsvara den utsläppsminskning som behövs för att nå målet om maximalt 1,5 grads uppvärmning. Intresset för förnybar energi ökar dock med satsningar i flera länder, inte minst i Sverige.
Den nya klimatlagen är ett steg i rätt riktning för att minska växthusgasutsläppen, men hur stora effekterna av lagen kommer bli är än så länge svårt att bedöma.
Utsläpp av växthusgaser i Skåne
Växthusgasutsläppen minskade med 33 procent år 1990–2016, vilket till största delen beror på att utsläppen från energiförsörjning mer än halverats, främst tack vare en övergång från uppvärmning med olja till biobränslen och ökad andel fjärrvärme. Transporter och arbetsmaskiner stod för över 40 procent av Skånes utsläpp år 2016. Cirka tre fjärdedelar av Skånes klimatutsläpp kommer från fossil energianvändning.
Utsläpp av växthusgaser från konsumtion
Våra konsumtionsmönster bidrar till ökade utsläpp av växthusgaser globalt och denna trend behöver brytas. Under de senaste tjugo åren har andelen utsläpp som sker i andra länder, men som orsakats av vår svenska konsumtion, ökat med nästan femtio procent. Under samma period har de konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige minskat med trettio procent. De konsumtionsbaserade utsläppen i Sverige uppgick år 2015 till 10,7 ton koldioxidekvivalenter per person. Av dessa utsläpp står privat konsumtion för 64 procent. Offentlig konsumtion står för resterande utsläpp och omfattar skattefinansierad verksamhet som drift av skola, omsorg och sjukvård samt investeringar i infrastruktur och offentliga byggnader med mera.
Konsumtionsperspektivet saknas i Sveriges klimatpolitiska mål som enbart omfattar territoriella utsläpp av växthusgaser. I juni 2018 beslutade Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne om ett regionalt mål om att minska utsläppen av växthusgaser från konsumtion till högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person år 2030 (Klimat- och energistrategi för Skåne). Regional statistik för konsumtionsbaserade klimatutsläpp saknas i dagsläget, men det skånska målet innebär ungefär en halvering jämfört med dagens utsläpp. Mellan år 2010 och år 2015 minskade våra konsumtionsbaserade klimatutsläpp per person och år med drygt 10 procent. En halvering av utsläppen till år 2030 kräver en fortsatt omställning till ett fossilfritt transport- och energisystem, en mer tjänstebaserad och cirkulär ekonomi, övergång till mer närproducerade livsmedel med låg klimatpåverkan samt ett ökat fokus på klimatsmarta upphandlingar och inköp i offentlig sektor.
Ny klimat- och energistrategi för Skåne
Länsstyrelsen Skåne har under året tillsammans med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, inom ramen för Klimatsamverkan Skåne, tagit fram en ny klimat- och energistrategi för Skåne. Strategin ska ge vägledning för det fortsatta klimat- och energiarbetet i länet och innehåller regionala mål och åtgärder för energiomställning och minskad klimatpåverkan fram till år 2030. Klimat- och energistrategin för Skåne riktar sig till alla aktörer i länet som utifrån sina egna förutsättningar kan bidra till ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne och därmed till uppfyllandet av miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan.
Klimatklivet – lokala klimatinvesteringar
Antalet ansökningar till Klimatklivet har ökat vid varje ansökningstillfälle. Redan beviljade ansökningar i länet beräknas leda till minskade klimatutsläpp med cirka 120 000 ton koldioxid per år. Under slutet av 2017 beviljades en större ansökan för uppförande av en biogasanläggning som förväntas leda till en årlig minskning av växthusgasutsläpp med knappt 22 000 ton. Ungefär samtidigt invigdes två tankställen för biogas och ytterligare två är beviljade. Vi ser även ett ökat intresse för ansökningar gällande bland annat deponiläckage, spannmålstorkar samt för laddstationer; antalet beviljade laddstationer har mångdubblats sedan stödet infördes.
Minskat matsvinn och leva ett gott liv
Nästan alla kommuner i Skåne arbetar aktivt med att minska matsvinnet, främst inom skola och äldreomsorg. Inom projektet Översta steget arbetar fyra kommuner systematiskt för att förebygga avfall i olika verksamheter. Malmö stad driver, tillsammans med Sysav, projektet Food Loop Systems om innovativa matsvinnslösningar för butiker, grossister och livsmedelsindustri. Hållbar Utveckling Skåne driver sedan år 2017 nätverket Cirkulär ekonomi i Skåne. Initiativ kring både cirkulär ekonomi och industriell symbios pågår i länet, till exempel Norra Hamnen i Malmö, Industry Park of Sweden och Vera Park i Helsingborg och Foodhills i Bjuv. Under hösten 2018 har projektet Det Goda Livet startat där familjer får coaching om hur det går att leva ett gott liv och samtidigt minska sin klimatpåverkan.
Effektivare energianvändning
Skånes totala slutanvändning av energi var 35 TWh år 2016. Det är ungefär samma energianvändning som föregående år men en minskning med 13 procent sedan 2005 (Länsstyrelsens bearbetningar av SCB statistik).
Det finns en fortsatt god potential för energieffektivisering i samtliga sektorer, men det förblir potentialer eftersom det rådande energipriset är ett otillräckligt styrmedel. Speciellt viktig är den effektivisering som kan göras i de sektorer där fossilbränsleanvändningen är hög. Effektivisering genom elektrifiering av transportsektor bör prioriteras. Det nationella stödet Klimatklivet har beviljat stora stöd till laddinfrastruktur i Skåne och intresset har mångdubblats sedan starten.
I projektet Incitament för energieffektivisering arbetar Länsstyrelsen Skåne med energieffektivisering i skånska företag. Fram till 2019 är målet att 900 små och medelstora företag ska nås och att 180 av dem ska fortsätta att arbeta systematiskt med energieffektivisering. Länsstyrelsen och Energikontoret Skåne arbetar med fem olika energieffektiviseringsnätverk får hjälp med att genomföra energikartläggningar och att vidta åtgärder för att minska sin energianvändning med 15 procent.
Förnybar energi
Energianvändningen i Skåne utgörs till 42 procent av förnybar energi (se vidare i klimat- och energistrategin). För att nå det regionala målet på 80 procent krävs omfattande energieffektivisering och stora satsningar på förnybara energislag som sol, vind, biobränsle, biodrivmedel och geotermi. Skåne kan göra viktiga insatser för klimatet, här finns framstående miljöteknikföretag och många engagerade kommuner som vill vara med i omställningsarbetet.
Solenergi
Elproduktionen från solceller i Skåne uppgick till 32 GWh år 2017, vilket är en ökning med 50 procent jämfört med året innan, och intresset för solceller är fortsatt mycket stort (Källa: Solar Region Skåne). Det statliga solcellsstödet som hanteras av länsstyrelserna behöver ytterligare resurser för att tillgodose efterfrågan och för att hantera den långa kö för solcellsstödet som funnits i flera år.
Ett flertal aktörer på både lokal och regional nivå har genomfört åtgärder för att öka andelen förnybart, både vad gäller produktion och användning. Intresset för att producera solel ökar hos privatpersoner, företag och offentliga organisationer och i slutet av 2017 fanns det 240 000 kvadratmeter solceller i Skåne (Källa: Solar Region Skåne). Det finns även planer på större solcellsanläggningar som skulle kunna bli Sveriges största.
Vindkraft
Skåne använder årligen mellan 12 och 13 TWh el, varav cirka 75 procent importeras. Skånes förnybara elproduktion motsvarar cirka 20 procent av länets totala elanvändning. Största delen av denna produktion kommer från vindkraft (1,7 TWh), som har ökat markant (0,3 TWh) sedan föregående år och därmed står för mer än hälften av all elproduktion i länet. Om de planer som finns för bland annat havsbaserad vindkraft förverkligas skulle vindkraften på sikt kunna stå för över hälften av Skånes hela elanvändning. Styrmedel och attitydförändringar som förverkligar dessa planer är önskvärda för att öka regional elproduktion och minska klimatutsläpp.
Arbetet för att producera mer vindkraftsel har till viss del avstannat. Det finns ett par större vindkraftsprojekt som kunnat ge ett välbehövligt tillskott till Skånes elproduktion som av olika anledningar, bland annat bristande lönsamhet, ej realiserats. Länsstyrelsen Skåne har i samarbete med Kommunförbundet påbörjat ett arbete med att undersöka förutsättningarna för att öka produktionen för de vindkraftverk som redan finns, så kallad repowering.
Biogas
Det finns ett fortsatt stor engagemang kring ökad produktion och användning av biogas, genom bland annat Skånes Färdplan för biogas, och enskilda aktörer har under året både fasat ut fossil naturgas till förmån för biogas och etablerat nya tankställen för fordonsgas. Karta över befintliga tankställen för fordonsgas.
I Skåne producerades cirka 400 gigawattimmar (GWh) biogas år 2017. Biogasproduktionen har därmed sjunkit något sedan föregående år. I ett nationellt perspektiv är Skåne en stor producent av biogas med cirka 20 procent av Sveriges totala produktion. Produktionskostnaderna för biogas är fortfarande höga i relation till energipriset. Biogasen är också i stort behov av långsiktiga styrmedel. Ett par energibolag i Skåne med tillstånd för biogasproduktionsanläggningar avvaktar i dagsläget stabilare ekonomiska förutsättningar och biogasutvecklingen har stagnerat i Skåne, trots att intresset är stort. (Källa: Energimyndigheten.)
Fjärrvärme
Skånes fjärrvärmebolag har de senaste åren ställt om och kraftigt ökat sin andel förnybart (Källa: SCB). Det finns nu inriktningsbeslut hos alla större fjärrvärmebolag att bara ha förnybar och återvunnen energi i sina fjärrvärmenät. Även industrin vidtar åtgärder för omställning till förnybar energi. Till exempel har Höganäs AB etablerat en pilotanläggning för tillverkning av förnybar energigas och biokol från biomassa.
Hållbart transportsystem
Utsläppen från transportsektorn i Skåne har minskat med 17 procent sedan 2010, varav 5 procent bara senaste året. Det kommer vara en stor utmaning att minska utsläppen med 70 procent till 2030 för att nå det regionala utsläppsmålet för transportsektorn. Kraftiga och långsiktiga styrmedel från framförallt nationell nivå behövs. Skånes nya regionala transportinfrastrukturplan för åren 2018–2029 bedöms inte minska utsläppen från transportsektorn tillräckligt mycket.
Transportsnål planering och ökad andel gång, cykel- och kollektivtrafik är viktiga förutsättningar för minskad klimatpåverkan från transporter. Det regionala färdmedelsmålet är att öka andelen resor som görs med gång, cykel eller kollektivtrafik av det totala. Under hösten 2018 genomförs en resvaneundersökning för att följa upp färdmedelsfördelningen i Skåne.
År 2017 var antalet resor med Skånetrafiken 165,4 miljoner, en ökning med 1,1 procent sedan 2016. Det är framför allt tågresor som ökat de senaste åren. Under 2017 ökade antalet resor med tåg inom Skåne med 2,6 procent mot föregående år. Även stadsbusstrafiken har en positiv utveckling. År 2017 ökade antalet resor i stadsbusstrafiken med 0,3 procent mot föregående år. Satsningar på ny trafik, tillgänglighetsförbättringar och nya koncept som MalmöExpressen bidrar till en bra tillväxt i stadsbusstrafiken. Marknadsandelarna för kollektivtrafiken ligger uppskattningsvis på 29 procent av det motoriserade resandet, vilket är en uppgång jämfört med föregående år och betyder att kollektivtrafikresandet har ökat mer än bilresandet.
Region Skåne och Skånetrafiken arbetar med att påverka fler skåningar att göra hållbara resval exempelvis genom att förbättra kollektivtrafiken för att göra den till ett mer attraktivt val för fler skåningar. Transportsnål samhällsplanering tillämpas i allt fler kommuner, och stöd och kompetenshöjande insatser genomförs både av Länsstyrelsen och Region Skåne. Ett exempel är Mobilitetsplan för Skåne som lyfter fram åtgärder för att påverka attityder och beteenden för mer hållbara res- och transportval.
Regionalt pågår ett antal projekt för att öka andelen förnybart i transportsektorn. I projektet GREAT byggs 70 snabbladdare och tre tankstationer för flytande fordonsgas mellan Hamburg och Oslo/Stockholm, vilket ska ge en tillförlitlig infrastruktur för alternativa drivmedel och nya möjligheter för hållbara transporter längs denna transportkorridor. I Elbilslandet Syd samverkar aktörer för att elektrifiera näringslivets fordon. Även rådgivning och stöd för både fordon och laddplatser erbjuds.
Ett flertal skånska kommuner arbetar aktivt med att minska sin fossila drivmedelsanvändning för att nå målsättningen om en fossilbränslefri kommunorganisation till 2020. I två EU-projekt har 10 kommuner uppnått 50 procent fossilbränslefritt i drivmedelsanvändningen i slutet av 2018 (Fossilbränslefria kommuner). Det pågår även en rad initiativ i de skånska kommunerna för att effektivisera kommunernas varuleveranser genom samordnad varudistribution. Länsstyrelsen har arbetat med kompetenshöjande insatser, samtidigt som det nu även beviljas medel från Klimatklivet för att införa denna typ av lösningar som kan ge stor klimatnytta.
Den genomsnittliga körsträckan med bil per person i Skåne var 659 mil per år 2017. Det är samma som året innan och den första gången på fyra år som körsträckan inte ökar (Källa: RUS).
