Levande sjöar och vattendrag
MÅL: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
BEDÖMNING: Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag och bekämpningsmedel. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats men går trögt. Åtgärdsarbetet har intensifierats. 17 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status.
- Sidan publicerad
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. 36 av 209 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status, övriga har fått tidsfrist till 2021 respektive 2027 för att nå god ekologisk status. Många åtgärder genomförs och har intensifierats ytterligare inom ramen för vattenförvaltningsarbetet. Samtidigt är Skånes ytvatten mycket hårt påverkade av pågående markanvändning. Trycket på vattennära boende är högt och verkar öka, och strandområden exploateras. Detta tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras. Rensning, dikning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner och vattenkraft är de största hoten.
Information och dialog med markägare, vattenråd, föreningar med flera är viktigt för ett framgångsrikt åtgärds- och skyddsarbete.
Torka, vattennivåer och skydd av vattentäkter
I Skåne har vädret varit extremt de två senaste åren. Till skillnad från 2017 som var extremt blött, har 2018 sedan i maj präglats av torrt och varmt klimat med extremt låga flöden och vattennivåer. Detta har medfört problem inte bara för det limniska växt- och djurlivet (Nostoc sp., musslor, fisk med flera har setts strandade och döda), utan även för de som nyttjar vattnet. Sommarens torka har visat på behovet av att säkra tillräckliga vattenstånd och flöden i sjöar, vattendrag och grundvatten. Samtidigt behöver de som är beroende av vattenuttag för sin verksamhet säkra behovet genom att till exempel anlägga bevattningsmagasin.
Skyddsområden saknas för flera av de viktigaste skånska ytvattentäkterna och bildandet av nya vattenskyddsområden går trögt. Skyddsområdet för Bolmen i Kronobergs län, skåningarnas viktigaste dricksvattenförsörjning, har ännu inte fastställts. Revidering av vattenskyddsområdet för Vombsjön pågår. Ett litet vattenskyddsområde har fastställts för Halen på gränsen mellan Blekinge och Skåne. Perioden 2018-2021 får Skåne cirka 5 miljoner kronor per år till förstärkt vattenskyddsarbete, tillsyn och framtagande av vattenförsörjningsplaner. Detta leder förhoppningsvis till att vattenskyddsområden fastställs i en snabbare takt framöver.
Skydd av limniska miljöer
För limniska miljöer saknas nationella och regionala strategier som underlag för planeringen. Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras upp; för detta krävs bra kunskapsunderlag och analyser. Skydd av vatten tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. Procentmålet för skydd av vatten behöver formuleras om på nationell nivå, så att målet baseras på kvalitet istället för kvantitet.
Limniskt skydd är kraftigt eftersatt i Skåne. Länsstyrelsen jobbar på en förändring och under 2018 har mer tid och stora resurser lagts på skyddet av vatten. Reservatsbildningen i Klingstorpabäcken har prioriterats men går trögt. Stora resurser har även lagts på det planerade kommunala reservatet vid de tre kraftverken Forsmöllan, Klippans pappersbruk och Stackarpsdammen i Rönne å med hjälp av statsbidrag. I övrigt har vatten kommit med som en del vid bildandet av reservat som haft andra syften än att skydda själva vattnet. Förslag på blivande Natura 2000-områden i vatten där utter förekommer inväntar fortfarande regeringsbeslut. Värdekärnor och värdetrakter har preliminärt pekats ut i skånska vatten inom ramen för Grön infrastruktur i limniska miljöer.
Resursbehovet är fortsatt stort för att bygga upp kunskapen om både värdefulla vatten och kulturmiljöer. Möjligheter till ekonomiska bidrag till fastighetsägare för anpassnings- och kompensationsåtgärder vid särskilt värdefulla vattenanknutna kulturmiljöer behöver skapas. Resurser som kan användas för åtgärder som syftar till att minimera skador på kulturmiljön saknas.
Funktionella skyddszoner behöver kunna bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Detta försvåras av att EU:s miljöersättning inte ger ett långsiktigt skydd, utan skyddszonen kan odlas upp när som helst. Det är därför önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Dessa behöver behovsanpassas utifrån topografi och vattnets värden. Även svämområden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning, behöver kunna avsättas.
Restaureringar
Restaureringsarbetet i Skåne har intensifierats ytterligare under 2018 tack vare en generösare tilldelning av pengar inom fiske- och vattenvård samt särskilda åtgärdsprojekt från HaV:s 1:11 anslag. Ett 30-tal restaureringsåtgärder, framförallt i form av borttagande av vandringshinder och biotopvård där block återförts och träd planterats, har genomförts i flera skånska vattendrag. Svämplan har återskapats i Hallabäcken.
Avvägningar kring kraftverk och dämmen
Länsstyrelsen har fortsatt arbetat med riktad tillsyn mot vattenkraftverk och dämmen som saknar tillstånd. Arbetet är en framgång bland annat för att få till förbättrade flödesförhållanden, fungerande vandringsvägar för fisk och andra organismer, tillgång till större areal lekplatser för vandrande fisk samt en ökad fiskproduktion. Samtidigt leder arbetet till konflikter med kulturmiljövärden. Arbetet med att öka kunskapen kring de vattenanknutna kulturmiljöerna i länet har fortsatt under året och flera kraftverksmiljöer har inventerats. Skåne arbetar aktivt med avvägningar av natur- och kulturmiljövärden i samband med samråd och tillsyn samt inom ramen för restaureringsarbetet.
Biologisk mångfald
Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter såsom stormusslor. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne.
Havsnejonöga inventerades både 2017 och 2018 i de västskånska vattendragen Rönne å med biflödena Rössjöholmsån, Bäljane å och Kägleån samt Råån. Resultatet var nedslående då inga tecken på förekomst av havsnejonöga, såsom lekgropar eller larver, hittades. Även flodnejonöga inventerades 2018 i dessa vatten och i ytterligare två biflöden till Rönne å samt Vege å. Flodnejonöga hittades i Rönneåns biflöden Rössjöholmsån och Klövabäcken samt i Vege å och Råån.
Kransalgen barklöst sträfse (Chara braunii) hittades för första gången i Finjasjön under den gångna sommaren. Arten som är rödlistad är i Sverige begränsad till Bottenvikens havsvikar och har tidigare hittats i två inlandssjöar, där de numera verkar ha försvunnit.
Målarmusslor och påverkan från rensning av vattendrag
DNA-prover har tagits på tjockskalig målarmussla i åtta skånska vattendrag. Detta är en del i ett större projekt där flera län deltar och som initierats av Karlstad universitet. Syftet är att kartlägga släktskapet mellan bestånden, vilket kan få betydelse i åtgärdsarbetet med att stärka bestånden eller återintroducera arten.
Musslor inventerades 2018 i Saxån och Bråån samt i Osbysjön med fokus på tjockskalig målarmussla respektive äkta målarmussla. I Brååns övre del hittades ett mycket bra föryngrande bestånd med tjockskalig målarmussla, som klarat sig bra trots de låga vattennivåerna. Samma sträcka rensades kort därefter. Trots en skonsam rensning strök många musslor med. Detta visar på svårigheten att skydda och bevara musselvatten, till följd av en lagstiftning som tillåter kontraproduktiva rensningar. De lagar som reglerar dikningsföretag behöver ses över och miljöanpassas. För motsvarigheten till dikningsföretag i Danmark har ”regulative” setts över och förändrats på ett sätt som skulle kunna tillämpas i Sverige om lagstiftningen anpassas. Om vattenverksamhetsutredningens förslag blir verklighet kan en del av problemen avhjälpas.
I Länsstyrelsens projekt ”Fria vandringsvägar och ökad biologisk mångfald i Skånes värdefulla vatten” ingår delprojektet ”Miljöanpassad rensning” som syftar till att i dialog med dikningsföretag ta fram en metod för mer hänsynstagande vid dikesrensning. Målet är att få till en mer miljöanpassad rensning i vattendrag med höga värden.
Flodkräftor
I Värsjön genomförs en utredning i syfte att se om det går att sätta ut flodkräfta igen efter att kräftpest har konstaterats. Utredningen innebär bland annat kartering i tillrinnings- och avrinningsområdena samt förvaring av rombärande honor i fisksumpar.
Invasiva arter
I och med att den nya EU-förordningen om invasiva främmande arter trädde i kraft 2016 ges inte längre tillstånd för förstärkningsutsättning av signalkräfta i länet. Problem med illegala utsättningar av signalkräfta och andra främmande arter samt utsättningar i avloppslösa dammar kvarstår. Inom till exempel trädgårdsnäringen importeras främmande djur- och växtarter för utsättning i dammar, varifrån de sedan kan hamna i sjöar och vattendrag. Dessa arter kan få allvarliga ekologiska konsekvenser samt medföra spridning av smittor och sjukdomar.
Stensåns vattenråd och Örkelljunga kommun arbetar vidare med att begränsa spridningen av och bekämpa den främmande arten sjögull i Vita sjö (med stöd från Lokala naturvårdssatsningen). Även Osby och Svalövs kommuner har, med stöd av Länsstyrelsen och 1:11-anslag, intensifierat arbetet med att bekämpa sjögull i Osbysjön respektive Svalövssjön.
Näringsbelastning i Finjasjön och Oppmannasjön
Projektet ”Finjasjön – en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen?” har tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms kommun. Havs- och vattenmyndigheten har beslutat om medelsbidrag inom ramen för ”Stärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning”. Syftet är att undersöka hur stor näringsbelastningen från externa och interna källor får vara för att Finjasjön ska uppnå god status, utreda de försämringar som observerats under senare år samt ta fram åtgärdsförslag för sjön och i tillrinningsområdet.
Hässleholms kommun genomför fortsatta reduktionsfisken av så kallad vitfisk i Finjasjön. Höje ås vattenråd har med hjälp av LOVA-bidrag startat upp två liknande reduktionsfiskeprojekt i Häckebergasjön och Sövdesjön.
Leader-projektet ”En vik i Sjöriket Skåne” har startats upp under året. Oppmanna-Vånga Bygderåd tillsammans med Kristianstad högskola har arbetat fram projektet för att identifiera orsaker till övergödningen av Arkelstorpsviken i norra delen av Oppmannasjön. Målet är att ta fram konkreta åtgärdsförslag för att förbättra vattenstatusen i viken samt förbättra möjligheterna till ett rikt friluftsliv i området.
Samtliga foton under miljömålet Levande sjöar och vattendrag: Marie Eriksson.
