Frisk luft
MÅL: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
BEDÖMNING: Halterna och utsläppen av luftföroreningar är i ett regionalt perspektiv relativt oförändrade alternativt svagt minskande under senaste decennierna. Åtgärder för att minska utsläppen motverkas tyvärr av den ökande befolkningen och ökade utsläpp från transporter, samhälle och verksamheter.
- Sidan publicerad
Luften i Skåne är ännu inte så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte tar skada. Trenden är dock svagt positiv för utsläpp av kväveoxider. Luftkvaliteten blir i många avseende långsamt bättre i Skåne. Teknikutveckling och förändrade beteenden bidrar till minskade utsläpp.
Trots positiva trender för vissa av målets preciseringar kommer målet inte att nås inom utsatt tid. En av de mest betydande orsakerna till detta är utsläppen från transportsektorn. Minskade utsläpp till följd av teknikutveckling och förbättrade logistiklösningar motverkas av den ökande befolkningens resande och den industriella tillväxten. Detta innebär att ytterligare satsningar behövs och att ny teknik behöver införas snabbare. Verktyg som används är till exempel införande av miljözoner i Helsingborg, Lund och Malmö. Myndigheterna i länet arbetar kontinuerligt med att minska utsläpp av luftföroreningar till exempel genom transportplaner, samhällsplanering, projekt för klimatåtgärder och giftfritt samhälle.
Kollektivtrafik och cykling viktiga åtgärdsområden
Kollektivtrafikfrågan prioriteras både i regional och kommunal verksamhet. Den spårbundna regionala trafiken byggs ut med fler linjer och stationer, vilketlett till en stor ökning av kollektivtrafikresandet. Det finns emellertid behov av ytterligare satsningar inom kollektivtrafiken både avseende turtäthet, punktlighet och utökning av kollektivtrafiknätet. De tunga transporterna står också för betydande utsläpp och det behövs styrmedel och åtgärder för att minska utsläppen från denna sektor samt användbara transportalternativ med mindre miljöpåverkan.
Flertalet kommuner i länet arbetar även aktivt med cykelplaner och främjande av samåkning för att minska miljöpåverkan från resande.
Trafiken, en källa till kvävedioxid
Kvävedioxidhalterna i Skåne ligger i bakgrundsmiljöer under preciseringen. I de större tätorterna och i synnerhet i trånga gaturum med mycket trafik förekommer överskridande både för årsmedelvärde och för antal timmar.
I Helsingborg och Malmö har man arbetat aktivt med åtgärdsprogram för att få ner halterna av kvävedioxid på vissa speciellt utsatta gator för att klara miljökvalitetsnormen. Arbetet har gett resultat inte bara på de aktuella gatorna utan även i områden i och utanför kommunerna, då åtgärderna även syftat till att förändra resvanor mer generellt. Åtgärderna har även lett till minskade utsläpp av andra föroreningar som till exempel partiklar och VOC.
Många källor till luftföroreningarna
Länets lokalisering med närheten till kontinenten innebär en hög bakgrundsbelastning avseende en del föroreningar som till exempel partiklar. I Skåne är problem med slitagepartiklar från dubbdäcksanvändning kanske inte så stora, men eftersom Skåne är en tätbefolkad region med många industrier och mycket trafik är belastningen ändå stor. Länets egna bidrag kommer även från småskalig vedeldning och utsläpp från industrin. Dessa utsläpp åtgärdas främst genom nationella styrmedel men även genom kommunernas lokala föreskrifter och tillsyn och prövning av industrier.
Årsmedelvärdet av PM2,5 överskrids avseende dygnsmedelvärdet vid mätningar i Malmö, Burlöv och Landskrona. Helårsmedelvärdet överskrids i Malmö. PM10 mäts på flera ställen i Skåne. Årsmedelvärdet överskrids vid alla mätpunkter förutom vid bakgrundsstationen Vavihill där det precis tangeras. Preciseringen för dygnsmedelvärdet klaras inte i länet.
Nya direktiv kan ge positiva effekter på sikt
Nationella och europeiska styrmedel kommer att påverka luftsituationen i länet. Som exempel kan nämnas det nya takdirektiv som innehåller åtaganden som ska vara uppnådda till år 2020 och 2030. Samtidigt gäller utsläppstaken från det gamla takdirektivet. Ammoniak kan ombildas till partiklar, därför kan krav på ytterligare utsläppsminskningar i direktivet avseende ammoniak även innebära minskade partikelhalter. Direktivet om medelstora förbränningsanläggningar syftar till att minska luftutsläpp från medelstora förbränningsanläggningar (1-50 MW). Detta kommer att innebära att många förbränningsanläggningar måste installera ytterligare reningsanläggningar. Det tar dock flera år innan direktivets effekter kommer att märkas i luftmiljön.
Skador på kulturvärden
I länet finns en omfattande skadebild avseende nedbrytning av sand- och kalksten i fasader och på kulturföremål. Övervakning av nedbrytningstakt eller relation till luftkvalitet saknas, men det kan konstateras att en stor andel av de statliga medel som finns tillgängliga för kulturmiljövård, genom bidrag till kulturmiljövård och kyrkoantikvarisk ersättning, används för restaurering och konservering av sten. Resurserna är långtifrån tillräckliga och nedbrytningen leder till stora förluster av kulturvärden.
Några viktiga luftförorenande ämnen
Preciseringen för bensen nås på många platser i bakgrundsmiljö men i flera tätorter är halterna förhöjda. Ingen ny regional data finns.
Det utförs endast ett fåtal mätningar av bens(a)pyren. Enstaka månadsvärden överskrider preciseringen främst i tätorter.
Butadien och formaldehyd har inte mätts i länet de senaste åren. Halterna har vid andra mätningar legat långt under preciseringen både i tätorter och på landsbygd. Huvudsaklig exponering kommer från källor inomhus såsom vedeldning, byggmaterial och konsumtionsvaror. Regional utvärdering har inte gjorts.
Till följd av att ozon snabbt bryts ned av kvävemonoxid (NO) är halterna lägre där halterna av NO är höga, till exempel på trafikbelastade platser. Halterna av marknära ozon är därför i många fall högre på landsbygden än i tätorterna. De senaste fem åren har halterna av marknära ozon visat en ökande trend. För ozonindex finns ingen ny validerad data sedan 2014.
Bensen: Bensen förekommer i bensin i halter upp till 1 procent men nybildas även i förbränningsprocesser. I tätorter härrör bensen framför allt från avdunstning från bensin samt från bilavgaser. Vedförbränning avger relativt höga halter av bensen. Användningen som lösningsmedel är numera starkt begränsad, men vanliga aromatiska lösningsmedel som xylen och toluen kan innehålla spår av bensen. Bensen orsakar blodcancer och det finns idag ingen känd nivå under vilken inga effekter uppstår på människor.
Bens(a)pyren: Bens(a)pyren kan orsaka bland annat lungcancer, cancer i urinblåsan och hudcancer. Ämnet ingår i gruppen polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som bildas vid ofullständig förbränning. Småskalig vedeldning och vägtrafik är de huvudsakliga källorna till utsläpp av PAH i Sverige. Exponering sker framför allt genom vår föda men även via andning, yrkesexponering och tobaksrök. Bens(a)pyren används som indikator för exponering av PAH i luft. I Sverige har bens(a)pyren uppskattats stå för cirka hälften av den cancerframkallande effekten av PAH i tätortsluft.
Butadien: 1,3-Butadien är en kemikalie som används vid framställning av gummi och plast den finns också i cigarettrök, bilavgaser och bildas vid förbränning av biomassa.
Formaldehyd: Formaldehyd används industriellt framförallt vid produktion av olika typer av syntetiska hartser med användning vid tillverkning av plywood, trä- och pappersprodukter samt olika plaster men används även som desinfektionsmedel och konserveringsmedel. Formaldehyd bildas normalt i kroppen, som en del av normal metabolism, och ämnet förekommer också i frukt och andra födoämnen. Formaldehyd är ett direktverkande mutagent ämne och är klassat som cancerframkallande för människa baserat på ökad förekomst av cancer i näshålan och leukemi hos yrkesmässigt exponerade. Formaldehyd är allergiframkallande vid hudkontakt och kan orsaka allergiskt kontakteksem.
Partiklar: Partiklar har en storlek på högst 100 µm, det vill säga en tiondels millimeter. Oftast är de dock betydligt mindre.
PM10 är partiklar vars diameter är mindre än 10 µm. PM2,5 är partiklar vars diameter är mindre än 2,5. Storleken (diametern), formen och sammansättningen hos partiklar varierar avsevärt, bland annat beroende på källan och avståndet till denna.
Partiklar bildas vid ofullständig förbränning av kol, olja, biobränslen och andra drivmedel/bränslen och kan spridas långt genom luftströmmar. Luftburna partiklar påverkar både andningsorganen och hjärt-kärlsystemen. Kunskapen kring vad som gör partiklarna skadliga är ofullständig och man vet inte om det är antal, storlek, massa, yta eller beståndsdelar som är av betydelse ur hälsosynpunkt.
Det är klarlagt att höga partikelnivåer i omgivningsluften ger direkta effekter i form av ökat antal akutbesök och sjukhusintagningar för luftvägssjukdom och astma, samt leder till ökad medicinering av luftrörsvidgande medel. Denna påverkan anses bland annat ske genom att partiklarna skapar eller förvärrar en inflammation i luftvägarna.
Studier på dieselexponerade arbetare antyder att en långvarig exponering för höga halter av dieselavgaser visar på en ökad risk för lungcancer. Partiklar från dieselmotorer innehåller emellertid även PAH och det går ej att särskilja effekterna av partiklar från effekterna av PAH-exponeringen.
Vissa resultat tyder på att partiklar påverkar dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. I en nyligen publicerad studie fann man att förhöjda luftföroreningsnivåer kan bidra till att utlösa livshotande hjärtflimmer hos särskilt känsliga personer, och samband har tidigare påvisats mellan förhöjda halter av luftburna partiklar och en lätt ökning av hjärtfrekvensen. Det är dock oklart om de ”extra” dödsfallen skulle ha kunnat undvikas, eller om de ändå skulle ha inträffat kort tid senare.
