Levande sjöar och vattendrag
MÅL: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
BEDÖMNING: Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Levande sjöar och vattendrag finns följande preciseringar:
- God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna.
- Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
- Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län
Målet är inte möjligt att nå till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. 38 av 241 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status, övriga har fått tidsfrist till 2021 respektive 2027 för att nå god ekologisk status.
Många åtgärder genomförs och har intensifierats inom ramen för vattenförvaltningsarbetet och arbete pågår för fullt inför omprövningen av vattenkraft i de större skånska åarna 2022-2024, med undantag för Helge å som prövas 2027. Samtidigt är Skånes ytvatten mycket hårt påverkade av markanvändningen.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.
Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.
Länk till vattenmyndigheternas webbplats.
Läs mer om EU:s vattendirektiv på vattenmyndigheternas webbplats.
Trycket på vattennära boende är högt och strandområden exploateras. Det är oklart om strandskyddet kommer att luckras upp ytterligare framöver. Detta tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras. Rensning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner, vattenkraft, övergödning och bekämpningsmedel är de största hoten. Sammantaget bidrar dessa faktorer till att målet är svårt att nå. Även om åtgärder genomförs tar det lång tid för vattenmiljön att återhämta sig.
Rensning: Ett dike eller ledning betraktas som en vattenanläggning och ägaren är skyldig att underhålla den. Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Befintliga diken får alltså rensas ner till dikets ursprungliga djup och läge. Läs mer om rensning av diken.
Bevattningsuttag: Huvudregeln är att det behövs tillstånd för uttag av ytvatten eller grundvatten för bevattning. Uttag som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen är undantagna från denna huvudregel. Det är du som gör uttaget som ska kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen. Alla som tar ytvatten för bevattning måste känna till Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning. Särskilt gäller detta om man inte har tillstånd till sitt bevattningsuttag. Den som tar vatten från våra vattendrag måste själv hålla reda på aktuella flöden där uttaget görs och själv ta ansvar för att uttaget håller sig inom policyns eller tillståndets ramar. Läs mer om vattenuttag för bevattning.
Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor, men anläggningarna har samtidigt en stor påverkan på miljön.
- Anläggningarna är ofta vandringshinder för fisk som öring, lax, ål, asp och nejonögon.
- Vandringshindren gör att fisken stängs ute från sina naturliga lek- och uppväxtområden.
- Fisk som vandrar nedströms riskerar att skadas i turbiner eller fastna i intagsgaller.
- Avledning av vatten till kraftverken medför kraftigt minskade flöden i vattendragen och kan i värsta fall leda till torrläggning.
- Omfattande reglering av vatten i sjöar innebär att strandnära områden tidvis blir torrlagda.
- Uppdämning av vatten innebär att strömmande vattendrag försvinner, vilket påverkar djur- och växtliv.
- Snabba minskningar av vattenflödet, till exempel vid driftstörningar i en anläggning, kan orsaka fiskdöd och andra skador på djur- och växtlivet.
Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk, och en stor del av arbetet handlar om att minimera miljöpåverkan. Läs mer om vattenkraftens påverkan på miljön och Länsstyrelsens arbete på Länsstyrelsens webbplats.
Skyddsområden saknas för flera av de viktigaste skånska ytvattentäkterna, och bildandet av nya områden går alltför långsamt. Skyddsområdet för Bolmen, skåningarnas viktigaste dricksvattenförsörjning, fastställdes dock av Länsstyrelsen i Kronobergs län 2021-10-13.
För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.
Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning och kan vara indelade i olika zoner. Kopplat till vattenskyddsområdet finns olika föreskrifter till skydd för vattnet. Det kan innebära begränsningar av hur marken får användas och av hur till exempel kemikaliska produkter och avfall får hanteras. För en verksamhet eller åtgärd kan det gälla förbud, tillstånd eller anmälningsplikt. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten.
Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne. Under sommaren 2021 fångades ett havsnejonöga i Rönne å, vilket visar att arten inte helt har slutat gå upp i skånska vatten.
Havsnejonöga, Petromyzon marinus. Starkt hotad (EN).
Havsnejonöga är en urtidsfisk som vandrar mellan sött och salt vatten. Som vuxen lever den parasitiskt på andra fiskar i havet, och dör efter att ha lekt. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas.
Namnet kommer av att de från sidan ser ut att ha nio ögon, vilka är de sju gälöppningarna, själva ögat och en näsöppning.
Havsnejonöga har två faser i sin livscykel. Som larv (”linål”) ligger den nedgrävd på botten i ett vattendrag. Där livnär den sig genom att filtrera vattnet på små organismer och partiklar.
Efter fem till åtta år som larv sker en metamorfos. Då bildas den karaktäristiska munnen med vassa tänder och en rund sugskiva, och havsnejonögat vandrar nedströms mot havet. Där suger den sig fast på efterhand allt större fiskar som torsk och lax, och äter av deras blod och vävnader.
Havsnejonögat blir som vuxen upp till 120 centimeter lång. Efter ett till tre år i havet slutar den äta och återvänder till strömmande älvar och floder för att leka. Havsnejonöga leker parvis och dör efter leken.
Text från Havs- och vattenmyndighetens webbplats, där du kan läsa mer om havsnejonögat.
Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras upp då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. Behovet av resurser för att bygga upp kunskapen om värdefulla vatten och kulturmiljöer är fortsatt stort. Det är även brist på finansiering av kulturmiljöåtgärder.
Funktionella skyddszoner behöver kunna bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Dessa behöver behovsanpassas utifrån topografi och vattnets värden. Även områden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning, behöver kunna avsättas.
De lagar som reglerar dikningsföretag behöver ses över och miljöanpassas. För motsvarigheten till dikningsföretag i Danmark har ”regulative” setts över och förändrats på ett sätt som skulle kunna tillämpas i Sverige, om lagstiftningen anpassas.
En skyddszon är en remsa vid kanten av en åker som inte brukas, utan som är permanent beväxt. Avsikten är att förhindra läckage av näringsämnen och växtgifter till exempelvis vattendrag. En funktionell skyddszon bidrar dessutom till en bra livsmiljö och bidrar till olika ekosystemtjänster.
Dikning: Ett dike är en mänskligt skapad anordning avsedd att dränera vatten från exempelvis åkrar och skogsmark. Markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken. För att skydda de få våtmarker som finns kvar gäller i bland annat Skåne även ett generellt förbud mot markavvattning. Läs mer om markavvattning och diken.
Åtgärdsarbete för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Skydd av sötvattensmiljöer har prioriterats, men går fortsatt trögt i Skåne. Cirka 9 procent av Skånes ytvattenareal omfattas av områdesskydd. Mindre än 2 procent av Skånes totala skyddade areal består av ytvatten, varav endast en bråkdel utgörs av de mest skyddsvärda vattnen.
Länsstyrelsen Skåne har påbörjat ett internt samarbete kring skydd av värdefulla vatten. Delar av Hovdalaån, som är ett musselförande vatten, har lösts in med intrångsersättning som utbetalats via Länsstyrelsen. I ett annat värdefullt vatten arbetar Länsstyrelsen vidare med att komplettera skyddet. I övrigt har sötvattensmiljöer inte skyddats specifikt, utan enbart inkluderats i reservat som bildats med andra syften än vattenmiljöerna, till exempel Hålsaxabäcken.
Regeringen har beslutat att utter ska ingå som art i åtta befintliga Natura 2000-områden; Vramsån, Mjöåns dalgång, Vramsåns mynning, Västra Malshult, Prästängen, Hörlinge ängar, Skeingesjön och Helge å. Även fladdermöss har lagts till och beslutats som art i Natura 2000-områden, varav två med koppling till vatten; Hovdala och Branteberg-Oreberget.
Natura 2000 innebär att alla EU-länder ska vidta åtgärder för att naturtyper och arter som utpekats ska ha fullgod bevarandestatus. För en naturtyp kan fullgod bevarandestatus innebära att man bevarar de strukturer och funktioner som finns i naturtypen och att de arter som är typiska för naturtypen finns kvar i livskraftiga populationer. För en direktiv-art innebär fullgod bevarandestatus att arten finns i livskraftiga populationer och att förekomsten av dess livsmiljö är tillräcklig. För det enskilda Natura 2000-området är det överordnade syftet att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för de naturtyper eller arter som utgjort grund för utpekandet av området.
Att utter respektive fladdermöss beslutats ingå som arter i några skånska Natura 2000-områden innebär alltså att det numera är en del av dessa Natura 2000-områdens överordnade syfte att bevara eller återställa ett gynnsamt tillstånd för dessa arter.
Länsstyrelsen Skåne arbetar vidare med förstärkt vattenskyddsarbete, tillsyn och framtagande av en regional vattenförsörjningsplan. Landshövdingen har uppmärksammat Skånes kommunledningar på att skyddet av dricksvattnet i Skåne behöver stärkas.
Miljösamverkan Sverige har presenterat ett nytt handläggarstöd som är ett resultat från den tillsynskampanj av bevattningsuttag som Länsstyrelsen deltog i 2019. Under 2021 har Länsstyrelsen Skåne förelagt några enstaka nyttjare att upphöra med vattenuttag samt informerat om vad som gäller vid bortledande av vatten.
LIFE CONNECTS är ett vattenrestaureringsprojekt där miljöanpassning av vattenkraftverk och biotopvårdande åtgärder ska ge bättre vattenkvalitet, fria vandringsvägar och förbättrade livsmiljöer för hotade arter. Detta ska stärka bestånden av havsnejonöga, lax och ål samt flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Genomförandet av åtgärder har påbörjats i Skåne (Rönne å, Verkeån och Vramsån), Blekinge och Kalmar län. Det pågår även forskning kring laxens vandring i Rönne å och försök med infestering av värdfisk med larver av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i Rönne å, Verkeån och Vramsån.
Infestering
Flodpärlmusslan är beroende av lax och öring för sin fortplantning. Under några dagar under hösten släpper honorna ut larverna (glochidier) i vattendragen. Larverna måste lyckas haka fast på gälbladen (infestering) av en fisk för att utvecklas vidare till en färdig mussla. Det tar 9-11 månader och då släpper musslan taget på värdfiskens gälar och gräver ner sig i bottengruset. Genom att använda vandrande fiskarter som värdfisk kan musslorna spridas uppströms i vattendragen.
Läs mer om Flodpärlmusslans livscykel under Artfakta på Artdatabankens webbplats
LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemsfunktioner och ekosystemsservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter.
Restaureringsarbetet i Skåne är fortsatt intensivt tack vare en generös tilldelning av pengar från Havs- och vattenmyndighetens 1:11-anslag och Europeiska havs- och fiskerifonden. Ett 20-tal restaureringsåtgärder har genomförts under 2021, framför allt borttagande av vandringshinder och biotopvård, där block återförts och träd har planterats. Funktionella svämplan har återskapats i Braån i Saxåns avrinningsområde.
Läs mer om Havs- och vattenmiljöanslaget/anslag 1:11 på Havs- och vattenmyndighetens webbplats.
Under 2021 har Länsstyrelsen Skåne beviljat cirka 20 miljoner kronor i bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Stödet har bland annat gått till strukturkalkning, projektering och anläggande av våtmarker och tvåstegsdiken, restaurering av Tullstorpsån och Ståstorpsån samt anställning av åtgärdssamordnare som ska driva åtgärdsarbetet i olika avrinningsområden.
Svämplanet är den plana landyta som byggts upp av sediment i samband med översvämningar i anslutning till ett vattendrag, samt genom förflyttning av vattendragsfåran i sidled eller nedströms. Svämplanet översvämmas vid måttliga högflöden, fördröjer flödespulsar och fungerar som vattendragets säkerhetsventil, samtidigt som området nedströms får en jämnare vattenföring. Vegetation och strukturer på svämplanet kan också bromsa vattenflödet. På svämplan finns artrika och produktiva ekosystem och en mosaik av biotoper i övergångszonen mellan vatten och land.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Länsstyrelsen Skåne arbetar intensivt med den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP), med syfte att uppnå de nationella energi- och miljömålen. I Skåne ingår 18 kraftverk i prövningsgruppen för Rönne å, som är först ut att prövas i mark- och miljödomstolen 2022. För denna grupp är arbetet inom samverkan nästan färdigt. Länsstyrelsen Skåne har sett över statusklassningar, uppdaterat bevarandeplaner för sju Natura 2000-områden i Rönne å där miljökvalitetsnormer och bevarandemål har kopplats ihop, samt med ekonomiskt bidrag från HaV sammanställt kunskapsunderlag för åtta kvarnmiljöer. Tillsammans med tidigare underlag finns därigenom kulturmiljöunderlag för samtliga anläggningar i prövningsgruppen. Underlag för ytterligare tretton anläggningar ska avslutas under 2021.
För kraftanläggningar i övriga skånska vatten som ska prövas under perioden 2023–2024 har den regionala samverkansprocessen påbörjats och samverkansgrupper bildats. Parallellt bedriver Länsstyrelsen Skåne tillsyn på vattenkraftsanläggningar och dämmen som inte omfattas av NAP.
Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften
Prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Den 25 juni 2020 tog regeringen beslut om prövningsgrupper och tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Arbetet med att begränsa spridning av och bekämpa den främmande arten sjögull pågår fortsatt i fem skånska sjöar (Stensåns vattenråd och Örkelljunga kommun , med stöd från LOVA; Osby, Svalöv och Kristianstad kommun samt Länsstyrelsen, med särskild satsning från 1:11-anslaget). Länsstyrelsen Skåne har med hjälp av drönare fotograferat alla skånska sjöar med inrapporterad förekomst av sjögull för att göra en uppskattning av beståndens utbredning och täthet samt status på bekämpningsläget. Det totala beståndet uppgår i dagsläget till 182 830 m2.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
