Begränsad klimatpåverkan
MÅL: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
BEDÖMNING: Växthusgasutsläppen i Skåne kommer främst från transporter, jordbruk och industri. Under åren 1990–2020 minskade utsläppen med 41 procent, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning. Minskningen 2019–2020 var 5,5 procent, en tredubbling jämfört med året innan. Denna pandemieffekt ledde ändå inte till en tillräckligt hög minskningstakt för att nå klimatmålen. Därför behövs både skärpta nationella styrmedel och fler åtgärder på regional och lokal nivå.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns följande precisering:
- Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Om utsläppsdata
Uppgifterna om utsläpp av växthusgaser är hämtade från den nationella emissionsdatabasen. Den är baserad på Sveriges officiella utsläppsstatistik, som bland annat rapporteras till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen.
Regionala data är inte tillgängliga förrän cirka 18 månader efter utsläppsåret.
Tillstånd och målbedömning för Begränsad klimatpåverkan
På nationell nivå bedöms att målet inte kommer att nås till år 2050 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Minskningstakten av växthusgasutsläpp är inte tillräcklig
Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 procent lägre än år 1990.
Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.
År 2020 var Skånes territoriella utsläpp av växthusgaser 5,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 3,7 ton per skåning. Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med 41 procent mellan åren 1990–2020, vilket främst beror på halverade utsläpp från industrin och utfasningen av fossil uppvärmning. I Sverige har utsläppen under samma period minskat med runt 35 procent. Länets växthusgasutsläpp domineras av transporter som står för 36 procent av utsläppen, jordbruk som står för 23 procent och industri som står för 17 procent.
De årliga utsläppen minskade snabbt under det tidiga 2010-talet, men minskningstakten har därefter stannat av. Under 2019–2020 var nedgången dock 5,5 procent, en tredubbling jämfört med året innan. Denna kraftiga tillfälliga nedgång kan förklaras av minskade utsläpp från transporter under pandemin (9 procent) och är inte bestående. Inte ens effekten av pandemin ledde till en tillräckligt hög minskningstakt för att Skåne ska kunna nå sitt regionala mål om 80 procent lägre växthusgasutsläpp 2030 jämfört med 1990.
Inte ens effekten av pandemin ledde till en tillräckligt hög minskningstakt för att Skåne ska kunna nå sitt regionala mål om 80 procent lägre växthusgasutsläpp 2030 jämfört med 1990.
Territoriella utsläpp = utsläpp som uppstår inom Skånes gränser.
Utsläppen från transporterna måste mer än halveras
Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska vara minst 70 procent lägre än år 2010.
År 2020 stod transporter för 36 procent av Skånes utsläpp. Dessa utsläpp har minskat med 27 procent sedan 2010, men det är långt kvar till Skånes mål för transportsektorn om 70 procents minskning till 2030.
Personbilar utgör den största utsläppsposten (65 procent), följt av tung lastbilstrafik (21 procent). Utsläppsminskningen 2019–2020 var som störst för inrikes flygtrafik och bussar, vilket kopplas till pandemin.
Andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel måste öka för att nå målet om minst 30 procent år 2030. Ingen ny resvaneundersökning har gjorts sedan 2018.
Klimatmål för Skåne till år 2030: Andelen resor som görs med cykel eller gång ska vara minst 30 procent och andelen resor som görs med kollektivtrafik ska vara minst 28 procent av det totala antalet resor i Skåne.
Omställningen till förnybara energikällor går för långsamt
Klimatmål för Skåne till år 2030: Energianvändningen i Skåne ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent förnybar energi.
Skånes totala energianvändning 2020 var 32,3 TWh (20 procent lägre än 2005) varav 41 procent var förnybar.
Skånes mål om 20 procent lägre energianvändning är det mål vi har störst chans att nå, medan vi är långt ifrån målet om 80 procent förnybar energi år 2030.
Länk till SCB:s statistikdatabas.
Runt 80 procent av elen som används i Skåne är importerad. Vindkraften står för över hälften av elproduktionen som sker i Skåne (1,7 TWh 2020). Under året har en havsvindpark beviljats tillstånd utanför Skåne (cirka 640 MW), två prövningar påbörjats och tre samråd (300 MW-1 200 MW) har genomförts. Det pågår en prövning för landbaserad vindkraft och fyra samråd har ägt rum.
Även ett ökat intresse för solcellsparker finns. Under året har ansökningar om cirka 600 hektar inkommit, motsvarande en potentiell solelproduktion på cirka 300–600 GWh per år. Länsstyrelsen har beviljat solceller på en yta om 9,7 hektar (cirka 45 MW) under året.
Enligt en ny studie skulle det vara möjligt att producera 3 TWh biogas i Skåne av restprodukter (jordbruksrester, gödsel, matavfall, slam från reningsverk samt industriella restströmmar). Det motsvarar nästan hela Skånes användning av biogas och naturgas. Förslaget om produktionsstöd för biogas och nuvarande stöd gör att intresset har växt. Totalt har investeringsstöd på över 1,5 miljard kronor beviljats. Det kan innebära en fördubbling av den skånska biogasproduktionen till 1 TWh om tillstånd beviljas. Under året har en biogasanläggning tillståndsprövats och ett samråd genomförts.
Världsläget påverkar möjligheterna att nå klimatmålen på olika sätt, vilket även gäller aktuella förändringar i styrmedel. Priset på biogas är kopplat till naturgasen vilket påverkar satsningar på biogas negativt.
Fakta om biogas och naturgas
Både naturgas och biogas består huvudsakligen av metan.
Naturgas är ett fossilt bränsle, precis som olja och kol. Biogas framställs genom rötning av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa.
Åtgärdsarbete för Begränsad klimatpåverkan i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Klimatsamverkan Skåne: Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Skånes Kommuner samverkar i klimatarbetet bland annat med projektutveckling. Skånes årliga Energiting har arrangerats. Skånes klimat- och energistrategi följdes upp, varvid 53 procent av åtgärderna bedömdes genomförda.
Klimatklivet: 301 ansökningar om cirka 3 miljarder kronor har inkommit till Länsstyrelsen Skåne det senaste året. Investeringarna som färdigställdes i Skåne under 2021 väntas årligen leda till 18 000 ton minskade utsläpp.
Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet. Varje investerad krona ska ge största möjliga klimatnytta.
Resultat för Klimatklivet (Naturvårdsverkets webbplats)
Har du en idé som kan bidra till att minska samhällets klimatpåverkan? Då kan du söka en rad olika ekonomiska stöd.
Regionala Elektrifieringspiloter för tunga transporter: I Skåne har tio laddstationer och en vätgastankstation beviljats stöd under 2022.
Beviljade projekt inom Regionala elektrifieringspiloter under 2022.
Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033: Trafikverket prioriterar utökade ramar för drift och underhåll av framför allt järnvägar.
Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033 (Trafikverkets webbplats)
Länsstyrelsen Skåne arbetar aktivt genom rådgivning och yttranden i vägplaner och nämner alltid minskad klimatpåverkan.
Regionplan för Skåne: Skånes första regionplan antogs i juni 2022. Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne har under året haft fokus på synergier mellan det regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen och genomförandedelen av regionplanen. Se även redovisning under God bebyggd miljö.
Beredskap: Under hösten 2022 gick Länsstyrelsen Skåne upp i stabsläge för hantering av energilägets påverkan på medborgare och företag i länet.
Med anledning av kriget i Ukraina och den allvarliga säkerhetspolitiska situationen i Europa har Länsstyrelsen fått flera uppdrag. Ett uppdrag är att vi veckovis redovisar hur det svenska samhället påverkas i varje län.
Energibesparing: Genomförandet av regeringsuppdraget gällande energibesparing för kommuner och regioner har påbörjats.
Hösten 2022 fick Länsstyrelserna i uppdrag att vidta energibesparingsåtgärder inom den statliga förvaltningen.
Uppdrag att vidta energibesparingsåtgärder inom den statliga förvaltningen (regeringens webbplats)
Som ett stöd till offentliga fastighetsförvaltare har Länsstyrelsen Skåne tagit fram en modell för energieffektiv och värdeskapande fastighetsförvaltning.
Länsstyrelsen Skåne bedriver under 2022 riktad tillsyn av verksamhetsutövares energihushållning. Syftet är energieffektivisering samt att minska användningen av fossila bränslen.
Länsstyrelsen Skåne deltar i arbetsgruppen för den nationella tillsynstrategin avseende energihushållning med bland annat Naturvårdsverket och Energimyndigheten.
Återvätning av dikade våtmarker: Satsningar har stor betydelse för att nå målen till 2030. Se miljömålet Myllrande våtmarker.
Energihushållning ska ingå som en naturlig del i verksamhetsutövarens egenkontroll. Tillsynen ska därför fokusera på det systematiska energiarbetet i verksamheten.
Den nationella strategin för miljöbalkstillsynen är ett gemensamt verktyg för att uppnå en effektiv och likvärdig tillsyn. Tillsynen är ett viktigt styrmedel för att säkerställa syftet med miljöbalken och därmed främja en hållbar utveckling utifrån miljömålen. Målgruppen för strategin är tillsynsmyndigheterna, alltså kommuner, länsstyrelser och Försvarsinspektören för hälsa och miljö.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Fossilbränslefria kommuner i Skåne 2.0: Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner och sju skånska kommuner arbetar med utfasning av fossila bränslen i kommunorganisationerna. Under 2021 nådde kommunerna i snitt 98 procent fossilfrihet och klimatutsläppen har minskat med 73 procent på sju år. Finansiering: Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).
Fossilbränslefria kommuners webbplats innehåller ett metodstöd med tips på arbetsmetoder och verktyg för att fasa ut fossila bränslen och minska klimatutsläppen. Du kan också se resultat från arbetet i andra kommuner.
Metodstödet du hittar här är ett resultat av att Eslöv, Helsingborg, Höör, Kristianstad, Lund, Malmö och Tomelilla under flera års tid har arbetat för att fasa ut fossila bränslen. Genom att se över fordonsflottan, tjänsteresorna, elavtal, uppvärmning och konsumtion har kommunerna tillsammans nått fantastiska resultat.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Databaserad Energistyrning i Offentliga byggnader: Gate 21, HUT Skåne, Länsstyrelsen Skåne, ett antal kommuner och regioner i Skåne och Danmark, samt Danmarks Tekniske Universitet arbetar 2020–2022 för att minska energianvändningen i kommunala lokaler. Finansiering: Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.
En tredjedel av energin i Skånes kommunala fastigheter hade kunnat sparas in om kommunerna hade genomfört lönsamma energiinvesteringar. Genom en rad projekt har Länsstyrelsen Skåne tittat närmre på problemet och vad kommunerna kan göra.
Som ett stöd till offentliga fastighetsförvaltare har Länsstyrelsen Skåne tagit fram en modell för energieffektiv och värdeskapande fastighetsförvaltning. Modellen utgår från en aktiv behovsstyrd budget i motsats till dagens mer passiva budgetmodell där pengarna inte räcker till för genomförande av tillräckligt omfattande åtgärder.
Övrigt åtgärdsarbete: Skånska kommuner och Region Skåne har genomfört åtgärder i Skånes klimat- och energistrategi. Se åtgärdswebben.
Åtgärdswebb för miljömål är ett länsstyrelsegemensamt IT-system för att administrera och publicera information om åtgärder i åtgärdsprogram för miljömålen.
Syftet med Åtgärdswebben är att:
- underlätta uppföljning av åtgärdsprogrammen
- bättre tillgängliggöra arbetet med åtgärdsprogrammen på webben (diagram och tabeller som är lätta att visa och skriva ut).
- ge en struktur för planering och framtagande av åtgärder och åtgärdsprogram
- visa utvärderade goda exempel i en åtgärdsbank
Åtgärdswebben har i första hand tagits fram för de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen, men Åtgärdswebben ska även kunna användas av andra verksamheter på länsstyrelserna (Klimatanpassning, Grön infrastruktur, Klimat- och energi), Vattenförvaltningens åtgärdsprogram, nationella myndigheters handlingsplaner för miljömålen.
Åtgärder inom näringslivet
NUDGE, Nod för utveckling av digital och grön energiomställning: Energikontoret Skåne, Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne stöttar under 2021–2023 företag i Skåne med att få kontroll på sin energianvändning och energikostnad. Finansiering: REACT EU (Recovery assistance for cohesion and the territories of Europe).
Hållbara Företagsresor 2.0: Länsstyrelsen Skåne, Energikontor Syd, Lunds universitet, Helsingborgs stad och Lunds kommun stöttar företag för ett mer klimatsmart resande under 2021–2024. I forskningsprojektet analyseras framgångsfaktorer. Finansiering: Energimyndigheten.
Projektet Hållbara Företagsresor 2.0 (på Energikontoret Skånes webbplats)
Lantbrukseffekten: Länsstyrelsen Skåne och RISE undersöker under 2020–2022 potentialen för lantbruk i Skåne att verka på en flexmarknad i syfte att stötta överliggande elnät. Finansiering: Energimyndigheten.
Genom att aktörer tillfälligt minskar sin elanvändning eller ökar sin elproduktion skapas flexibilitet i elnäten i situationer med kapacitetsbrist.
Lokala flexibilitetsmarknader (på Svenska Kraftnäts webbplats)
Smart förnybart: Projektet Smart förnybart, med fokus på elektrifieringsfrågor, avslutades under hösten 2022. Slutsatsen drogs att olika aktörers lagstadgade skyldigheter att planera ur ett energiperspektiv är otillräckliga. Finansiering: Energimyndigheten.
Inom projektet Smart Förnybart har en webbaserad kunskapsbank färdigställts för att sprida kunskap om hur energisystemet förändras, samt hur ökad samverkan och dialog kan leda till bättre lokal integration av förnybar elproduktion och nya tekniker.
Fem kunskapsunderlag och en sammanfattande slutrapport har tagits fram. I slutrapporten finns slutsatser som bland annat grundar sig på de regionala dialoger som genomförts. Det finns även inspelningar från de tre olika kunskapshöjande seminarierna.
Slutrapport: Ett elsystem i stor förändring (pdf på Powercircles webbplats).
Kunskapsplattform om lokala och regionala energisystem (på Powercircles webbplats)
Ett ökat intresse för fossilfri energi kan ses i många skånska verksamheter, vilket märks i beviljade tillstånd och genomförda samråd. Fler typer av förnybara drivmedel börjar användas, bland annat syntesgas. Ett annat exempel är det treåriga projektet Grön Flygplats. Finansiering: ERUF.
Projektet Grön Flygplats är ett samarbete genom Svenska Regionala Flygplatser och jobbar för ett fossilfritt inrikesflyg 2030 och ett helt fossilfritt svenskt flyg 2045. Genom Grön Flygplats skapas möjligheterna att tanka fossilfritt flygbränsle och att ladda elflygplan efterhand som tekniken utvecklas.
Nätverk för systematiskt och strategiskt energiarbete i lantbruket (NÄSSEL): Energikontoret Skåne och 13 gårdar arbetar med energieffektivisering och med att öka företagens produktion och användning av förnybar energi. Finansiering: Jordbruksverket.
Greppa Näringen arbetar bland annat med rådgivningsmodulen ”klimatkollen”. Inom Landsbygdsprogrammet ges stöd för investeringar som minskar användningen av fossil energi och el. Projekt har inletts för att sprida kunskap om ekologisk produktion som minskar behovet av de mest klimatpåverkande insatsvarorna.
