Levande sjöar och vattendrag
MÅL: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
BEDÖMNING: Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Levande sjöar och vattendrag finns följande preciseringar:
- God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna.
- Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
- Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län
Målet är inte möjligt att nå till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Stor påverkan på skånska vatten
I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. Enbart 39 av 241 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status, övriga har fått tidsfrist till 2027 respektive 2033 för att nå god ekologisk status.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.
Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.
Rensning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner, vattenkraft, övergödning och bekämpningsmedel är de största hoten. Sammantaget bidrar dessa faktorer till att målet är svårt att nå. Även om åtgärder genomförs tar det lång tid för vattenmiljön att återhämta sig.
Bevattningsuttag: Huvudregeln är att det behövs tillstånd för uttag av ytvatten eller grundvatten för bevattning. Uttag som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen är undantagna från denna huvudregel. Det är du som gör uttaget som ska kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen.
Alla som tar ytvatten för bevattning måste känna till Länsstyrelsens riktlinjer för bevattning. Särskilt gäller detta om man inte har tillstånd till sitt bevattningsuttag. Den som tar vatten från våra vattendrag måste själv hålla reda på aktuella flöden där uttaget görs och själv ta ansvar för att uttaget håller sig inom policyns eller tillståndets ramar.
Rensning: Ett dike eller ledning betraktas som en vattenanläggning och ägaren är skyldig att underhålla den. Ett underhåll (rensning) ska syfta till att upprätthålla dikets djup och läge. Befintliga diken får alltså rensas ner till dikets ursprungliga djup och läge.
Skånes ytvatten är mycket hårt påverkade av markanvändningen. Trycket på vattennära boende är fortsatt högt och strandområden exploateras. Detta tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne, gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras.
Omprövning av vattenkraft
Många åtgärder genomförs och har intensifierats inom ramen för vattenförvaltningsarbetet och arbete pågår för fullt inför omprövningen av vattenkraft i de större skånska åarna 2022–2024, med undantag för Helge å som prövas 2027.
Framtiden ter sig mycket oviss i och med regeringsskiftet, där det är oklart med satsningar inom miljö- och då speciellt vattenområdet. I regeringsförklaringen 2022-10-18 uppger statsministern att NAP-arbetet ska pausas.
Det rådande världsläget med krig, ökande inflation och kostnader för diesel med mera kommer att innebära ökade kostnader även för åtgärder. Det är viktigt med kontinuitet så att åtgärdsarbetet inte bromsas in.
Se mer om omprövning av vattenkraften (NAP) under åtgärdsavsnittet.
Vattenkraft är en av våra viktigaste energikällor, men anläggningarna har samtidigt en stor påverkan på miljön.
- Anläggningarna är ofta vandringshinder för fisk som öring, lax, ål, asp och nejonögon.
- Vandringshindren gör att fisken stängs ute från sina naturliga lek- och uppväxtområden.
- Fisk som vandrar nedströms riskerar att skadas i turbiner eller fastna i intagsgaller.
- Avledning av vatten till kraftverken medför kraftigt minskade flöden i vattendragen och kan i värsta fall leda till torrläggning.
- Omfattande reglering av vatten i sjöar innebär att strandnära områden tidvis blir torrlagda.
- Uppdämning av vatten innebär att strömmande vattendrag försvinner, vilket påverkar djur- och växtliv.
- Snabba minskningar av vattenflödet, till exempel vid driftstörningar i en anläggning, kan orsaka fiskdöd och andra skador på djur- och växtlivet.
Länsstyrelsen har tillsyn av dammar och vattenkraftverk, och en stor del av arbetet handlar om att minimera miljöpåverkan.
Vattenkraftens påverkan på miljön och Länsstyrelsens arbete.
Arbetet med vattenskyddsområden går för långsamt
Bildandet av nya och uppdaterade vattenskyddsområden för skånska ytvattentäkter går alltför långsamt. Skyddsområdet för Bolmen, skåningarnas viktigaste dricksvattenförsörjning, fastställdes dock av Länsstyrelsen i Kronobergs län 2021-10-13. Ett arbete har påbörjats med att uppdatera skyddsområdet och skyddsföreskrifterna för Vombsjön.
För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.
Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning och kan vara indelade i olika zoner. Kopplat till vattenskyddsområdet finns olika föreskrifter till skydd för vattnet. Det kan innebära begränsningar av hur marken får användas och av hur till exempel kemikaliska produkter och avfall får hanteras. För en verksamhet eller åtgärd kan det gälla förbud, tillstånd eller anmälningsplikt. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten.
Biologisk mångfald
Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga, flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne. Under sommaren 2022 fångades två individer av havsnejonöga i Rönne å, vilket visar att arten inte helt har slutat gå upp i skånska vatten.
Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras högre då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. Behovet av både ekonomiska och personella resurser för att bygga upp kunskapen om värdefulla vatten och kulturmiljöer är fortsatt stort. Även för kulturmiljöåtgärder brister finansiseringen.
Havsnejonöga, Petromyzon marinus. Starkt hotad (EN).
Havsnejonöga är en urtidsfisk som vandrar mellan sött och salt vatten. Som vuxen lever den parasitiskt på andra fiskar i havet, och dör efter att ha lekt. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas.
Namnet kommer av att de från sidan ser ut att ha nio ögon, vilka är de sju gälöppningarna, själva ögat och en näsöppning.
Havsnejonöga har två faser i sin livscykel. Som larv (”linål”) ligger den nedgrävd på botten i ett vattendrag. Där livnär den sig genom att filtrera vattnet på små organismer och partiklar.
Efter fem till åtta år som larv sker en metamorfos. Då bildas den karaktäristiska munnen med vassa tänder och en rund sugskiva, och havsnejonögat vandrar nedströms mot havet. Där suger den sig fast på efterhand allt större fiskar som torsk och lax, och äter av deras blod och vävnader.
Havsnejonögat blir som vuxen upp till 120 centimeter lång. Efter ett till tre år i havet slutar den äta och återvänder till strömmande älvar och floder för att leka. Havsnejonöga leker parvis och dör efter leken.
Text från Havs- och vattenmyndighetens webbplats, där du kan läsa mer om havsnejonögat.
Det gångna året har vattenflödena i Skåne varit extremt höga under vårvintern och extremt låga under sensommaren, då flera vattendrag var helt eller delvis uttorkade. I exempelvis Bråån var flödena så låga att musslor dog och småfisk stod i vattensamlingar.
Det blir allt viktigare att stärka den vattenhållande förmågan som skydd mot torka, men också den vattenutjämnande förmågan vid skyfall. För att kunna bevara och stärka den biologiska mångfalden krävs att även hydromorfologiska hänsyn tas och att åtgärder genomförs för till exempel mer naturlika flöden och strukturer. I det här sammanhanget kommer det att bli viktigt att arbeta med att återställa de sjöar som har sänkts i Skåne.
Hydrologi är läran om vattenförhållandena på jorden. Detta omfattar vattnets cirkulation mellan hav, atmosfär och landområden, vattnets fysikaliska och kemiska egenskaper, och dess samspel med levande organismer.
Inom geomorfologin studeras landformer, landskapets sammansättning och de processer på jordens yta som bildar dessa landformer.
Hydromorfologi kombinerar hydrologi och geomorfologi.
Hydromorfologi beaktar vattenförekomsternas fysiska karaktär och vatteninnehåll och tittar på hur naturlig och mänsklig aktivitet påverkar hydrologin och geomorfologin hos sjöar, vattendrag och hav och deras berörda ekosystem.
Funktionella skyddszoner behöver kunna bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Dessa behöver behovsanpassas utifrån topografi och vattnets värden. Även områden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning, behöver kunna avsättas.
Det är hög tid att de lagar som reglerar dikningsföretag ses över och miljöanpassas. För motsvarigheten till dikningsföretag i Danmark har ”regulative” setts över och förändrats på ett sätt som skulle kunna tillämpas i Sverige, om lagstiftningen anpassas.
Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag.
En skyddszon är en remsa vid kanten av en åker som inte brukas, utan som är permanent beväxt. Avsikten är att förhindra läckage av näringsämnen och växtgifter till exempelvis vattendrag. En funktionell skyddszon bidrar dessutom till en bra livsmiljö och bidrar till olika ekosystemtjänster.
Dikning: Ett dike är en mänskligt skapad anordning avsedd att dränera vatten från exempelvis åkrar och skogsmark. Markavvattning kräver tillstånd enligt miljöbalken. För att skydda de få våtmarker som finns kvar gäller i bland annat Skåne även ett generellt förbud mot markavvattning.
Åtgärdsarbete för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Skydd av sötvattensmiljöer har prioriterats men går fortsatt trögt i Skåne. 9 procent av Skånes ytvattenareal omfattas av områdesskydd. Mindre än 2 procent av Skånes totala skyddade areal består av ytvatten, varav endast en bråkdel utgörs av de mest skyddsvärda vattnen.
Det senaste året har tre naturreservat med limniska miljöer vunnit laga kraft. Delar av det nationellt särskilt värdefulla vattendraget Hovdalaån rinner genom Hovdala naturreservat. Dejebäckens källflöden uppe på Söderåsen ingår i Klåveröds naturreservat. Lunds kommun har bildat det kommunala naturreservatet Höjeådalen i utkanten av Lund, där Höje å rinner. Sammantaget har 31,4 hektar vattendragsmiljöer skyddats.
I övrigt har sötvattensmiljöer inte skyddats specifikt, utan enbart inkluderats i reservat som bildats med andra syften än vattenmiljöerna.
Länsstyrelsen Skåne arbetar vidare med förstärkt vattenskyddsarbete, tillsyn och framtagande av en ny regional vattenförsörjningsplan.
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram en plan för hur tillsyn av länets bevattningsuttag ska genomföras på ett strukturerat sätt.
LIFE CONNECTS är ett vattenrestaureringsprojekt där miljöanpassning av vattenkraftverk och biotopvårdande åtgärder ska ge bättre vattenkvalitet, fria vandringsvägar och förbättrade livsmiljöer för hotade arter. Detta ska stärka bestånden av havsnejonöga, lax, ål, flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Åtgärder genomförs i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Det pågår forskning kring laxens vandring i Rönne å och försök med att infestera värdfisk med larver av flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla i Rönne å, Verkaån och Vramsån.
Flodpärlmusslan är beroende av lax och öring för sin fortplantning. Under några dagar under hösten släpper honorna ut larverna (glochidier) i vattendragen. Larverna måste lyckas haka fast på gälbladen (infestering) av en fisk för att utvecklas vidare till en färdig mussla. Det tar 9-11 månader och då släpper musslan taget på värdfiskens gälar och gräver ner sig i bottengruset. Genom att använda vandrande fiskarter som värdfisk kan musslorna spridas uppströms i vattendragen.
Flodpärlmusslans livscykel (Artfakta på Artdatabankens webbplats)
Restaureringsarbetet i Skåne är fortsatt intensivt, finansierat med Havs- och vattenmyndighetens 1:11-anslag. Ett 20-tal restaureringsåtgärder har genomförts under 2022, framför allt borttagande av vandringshinder och biotopvård, där block återförts och träd har planterats. Funktionella svämplan har återskapats i Vege å och Skivarpsån.
Projektbeskrivning Restaurering av Vege å (på Länsstyrelsen Skånes webbplats)
Projektbeskrivning Restaurering av Sydkuståar (på Länsstyrelsen Skånes webbplats)
Svämplanet är den plana landyta som byggts upp av sediment i samband med översvämningar i anslutning till ett vattendrag, samt genom förflyttning av vattendragsfåran i sidled eller nedströms. Svämplanet översvämmas vid måttliga högflöden, fördröjer flödespulsar och fungerar som vattendragets säkerhetsventil, samtidigt som området nedströms får en jämnare vattenföring. Vegetation och strukturer på svämplanet kan också bromsa vattenflödet. På svämplan finns artrika och produktiva ekosystem och en mosaik av biotoper i övergångszonen mellan vatten och land.
Havs- och vattenmiljöanslaget, 1:11, är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav. Genom anslaget stöds det nationella genomförandet av flera EU-direktiv såsom vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet.
Under 2022 har Länsstyrelsen Skåne beviljat cirka 29 miljoner kronor i bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Stödet har främst gått till projektering och anläggande av våtmarker och tvåstegsdiken samt till strukturkalkning.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Länsstyrelsen Skåne arbetar intensivt med den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP), med syfte att uppnå de nationella energi- och miljömålen. I Skåne ingår 18 kraftverk i prövningsgruppen för Rönne å, som nu är inlämnade för att prövas i mark- och miljödomstolen. Ansökningarna omfattar såväl utrivningar som anläggande av faunapassager och andra miljöanpassningar. Samverkansarbetet är i stort sett klart för prövningsgrupperna i Verkaån, Vege å och Skräbeån, vilka ska prövas under perioden 2023–2024.
Länsstyrelsen Skåne har uppdaterat bevarandeplaner med avseende på miljökvalitetsnormer och bevarandemål för de Natura 2000-områden som berörs av dessa vatten. Inför prövningarna har Länsstyrelsen Skåne under 2022 tagit fram nya kunskapsunderlag för nio kvarnmiljöer. Parallellt bedriver Länsstyrelsen Skåne tillsyn på vattenkraftsanläggningar och dämmen som inte omfattas av NAP.
Natura 2000 innebär att alla EU-länder ska vidta åtgärder för att naturtyper och arter som utpekats ska ha fullgod bevarandestatus.
Nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften (NAP)
I juni 2020 tog dåvarande regeringen beslut om tidsplan för omprövningar av svensk vattenkraft. Prövningarna av vattenkraftens miljövillkor ska leda till största möjliga nytta för vattenmiljön och till en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.
Den nationella planen för omprövning av vattenkraft (på Havs- och vattenmyndighetens webbplats).
Hösten 2022 meddelade nuvarande regeringen att omprövningen ska pausas.
Pressmeddelande: Omprövning av vattenkraftverkens miljötillstånd pausas 12 månader (regeringen.se)
Pausningen innebär att de tidplaner och prövningstider som anges i texten här på sidan påverkas.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
I Sinarpsdalen har ett våtmarksområde återskapats. Projektet drivs av Båstads kommun samt markägare och har bekostats med stöd av lokala naturvårdsbidrag (LONA).
Våtmark blir vinnande koncept för miljö och natur (webbplatsen bjarenu)
Arbetet med att begränsa spridning av och bekämpa den främmande växtarten sjögull pågår fortsatt i Osbysjön, Vita sjö, Råbelövssjön och Svalövssjön med stöd av 1:11-anslaget från HaV. Samtliga skånska populationer har dokumenterats med drönare.
Den invasiva arten vandrarmussla har för första gången påträffats i Skåne. Länsstyrelsen har vidtagit åtgärder för att begränsa spridningen av musslan. Allmänheten har informerats. Skyltar om badförbud har satts upp vid den aktuella dammen. Närliggande vatten har undersökts med hjälp av e-DNA för att se om musslan är vidare spridd. Arbete med att försöka få tillstånd till att utrota musslan med gift pågår.
Ökänd invasiv mussla i skånsk badsjö (på Länsstyrelsen Skånes webbplats)
Bada inte i Saxtorpssjöarna på grund av hotande mussla (på Skånska landskaps webbplats)
Invasiv vandrarmussla nu också i Skåne (på Aftonbladet)
Vandrarmusslan ska utrotas med salt (på Sveriges televisions webbplats)
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Källor och fördjupning
Levande sjöar och vattendrag – Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2023 (havochvatten.se)
Notat til inspiration for vandløbsmyndigheder. Udarbejdelse af vandløbsregulativer – Erfaringsopsamling og ny viden, Juni 2007 från Naturstyrelsens webbplats.
