Start › Bedömningar 2023 › Hav i balans samt levande kust och skärgård 2023
MÅL: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
BEDÖMNING: Skånes havsmiljö har problem med övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Mer kunskap om var natur- och kulturvärden finns, hur de mår och om lämpliga åtgärder, behövs för effektivare havsmiljöförvaltning. Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och områdesskydden behöver bli fler och bättre. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål och fokus på övervakning och åtgärder måste öka.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar. Preciseringarna förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård finns följande preciseringar:
Trots att perspektivet ändrats till 2030, lär inte målet nås. Flera åtgärder genomförs, men ambitionsnivån är för låg sett till miljöpåverkan, nuvarande tillstånd och återhämtningstider.
Skånes hav är övergödda, och effekterna förstärks av svaga rovfiskbestånd. Relativt stora havsområden har visst skydd, men skyddsnätverket är varken representativt eller sammanhängande och saknar god uppföljning.
Flera av Skånes havsområden drabbas periodvis av syrebrist. Ofta gäller det djupare bottnar, till exempel norr om Ven, men även grundområden kan drabbas tillfälligt.
Länsstyrelsen Skåne anser att överfiskade bestånd måste få återhämta sig genom tillräckligt långa fiskestopp. Mer rovfisk bör lämnas kvar i havet, fysisk påverkan på kust och hav bör minimeras och utsläpp bör begränsas utifrån vad recipienter tål för att nå miljömål och vattendirektivets miljökvalitetsnormer.
Länsstyrelsen Skåne
Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Två skånska kustvattenförekomster (Skälderviken och Norra Öresund) klassades nyligen till god ekologisk status med hjälp av klassningsverktyget WATERS. Länsstyrelsen Skåne är dock osäker på om denna klassning följer bedömningsgrunderna. Det andra svenska klassningsverktyget, Vattenstatus, klassar vattenförekomsterna till måttlig ekologisk status.
VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten.
Drygt två år efter att reservatet Skånska Kattegatt vunnit laga kraft finns ännu inte färdiga överenskommelser om att utländska fiskare ska följa fiskeregleringarna som togs fram till reservatet.
Flera skånska havsområden saknar övervakning eller har inte inventerats tillräckligt. Detta ökar osäkerheten i vattendirektivets statusklassningar och bedömningarna av påverkan i samband med prövningar.
Skånska Kattegatt är ett havsområde helt i utsjömiljö och förbinder Öresund med övriga Kattegatt. I den mjuka havsbottnen lever grävande koralldjur och havskräftor. Den produktiva miljön är av stor betydelse för Kattegatt-torsken och för tumlare. Med sina knappt 60 000 hektar är det ett av Sveriges största marina naturreservat. Fiske är förbjudet i större delen av området.
Naturreservatet Skånska Kattegatt (på Länsstyrelsens webbplats).
Få fiskbestånd mår bra. Östersjöns östra torskbestånd är nära kollaps och det västra har historiskt låg lekbiomassa. Det kraschade torskbeståndet i Kattegatt är kvar på bottennivåer. Sillbestånden i Östersjön har olika utvecklingstrender, men flera av sillbestånden i svenska vatten har minskat kraftigt under lång tid.
Torskens problem i södra Östersjön (mager och med liten lever) har börjat ses även i Öresund. Det finns indikationer om att storspiggen ökar i Skåne, precis som den har gjort i övriga delar av Östersjön. Detta skadar balansen i ekosystemet och missgynnar viktiga arter av rovfisk, växter och tång.
EU och Sverige har sedan år 2000 överträtt havsforskningsrådets (ICES) råd om fiske och förvaltning för den akut hotade ålen. Sverige har förlagt det årliga ålfiskestoppet i Östersjön mellan den 1 oktober och 31 december, medan Danmark har förlagt det till 1 november till 31 januari, vilket innebär att länderna inte synkar fredningen i Öresund. Sverige och Danmark planerar inte heller sina fiskestopp under de perioder då flest ålar skulle räddas, något som EU var mycket tydliga med att länderna skulle göra.
Under året har ICES fiskerådgivning för Östersjön kritiserats för att vara oförsiktig genom att ej ta hänsyn till delbestånd, att lägga för stor vikt vid starka årsklasser och att inte ta tillräcklig hänsyn till att landningar har minskat trots höjda kvoter.
Bara spillror återstår av det skånska Östersjöfisket. Orsakerna är framför allt svaga fiskbestånd, men även sälskador, parasiter och låga försäljningspriser. Livskraftiga sälbestånd är positivt men medföljande konflikter behöver lösas. Andelen torsk i gråsälens diet i södra Östersjön tycks vara högre än vad som tidigare varit känt. För beståndsåterhämtning är det viktigt att tänka på förhållandet mellan säl och bytesfisk.
Internationella Havsforskningsrådet (även ICES, från engelska International Council for the Exploration of the Sea) är en organisation som samordnar och främjar havsforskning i Östersjön och Nordatlanten.
Torsk, Sårbar Torsk är en marin fiskart som också trivs i bräckt vatten. Torsk (Artfakta).
Havs- och vattenmyndigheten (2018), Marin strategi för Nordsjön och Östersjön 2018-2023 (pdf)
Östersjöcentrums forskare kritisk till ICES nya fiskekvoter
ICES, 2022. Cod (Gadus morhua) in Subdivision 21 (Kattegat). (på engelska)
Länsstyrelsen i Blekinge, Resultat från miljöövervakning
Eastern Baltic cod—New knowledge on growth and mortality (på engelska)
SVT, Reportage om storspigg i Östersjön (2022)
ICES, 2021 European eel (Anguilla anguilla) throughout its natural range (på engelska)
Havs- och Vattenmyndigheten, nyhet om ålfiskestoppet
Ministeriet for födevarer, Landbrug og Fiskeri, nyhet om ålfiskestoppet (på danska)
Fiskräknaren i Köpingebro visade att 2021 års fiskvandring i Nybroån var den svagaste sedan 2014.
Fiskräknaren i Nybroån är placerad vid det numera nedlagda sockerbruket i Köpingebro cirka 5 km från Nybroåns mynning i havet.
Den invasiva växten strandkotula har etablerat sig ute på halvön Rönnen i inre Skälderviken.
Det kustnära bostadsbyggandet minskar något i Skåne. Det totala påverkanstrycket på kust och hav är dock stort. Efterfrågan på kustnära boende innebär högt förändringstryck i kustsamhällen som ofta har höga kulturhistoriska värden. Dessa värden riskerar att urholkas då många kommuner saknar antikvarisk kompetens och strategiskt kulturmiljöarbete.
Det är viktigt att komma ihåg att effekterna av det kustnära byggandet ackumuleras över åren. Man bör således inte bara analysera de årliga siffrorna utan även studera de mer långsiktiga perspektiven. Mellan åren 2014-2020 har totalt 2 137 nya byggnader, varav 120 har varit fristående, tillkommit i kustnära läge i Skåne. 118 av dessa byggnader ligger inom skyddade områden.
Under året har stränder rensats, hamnar muddrats och muddermassor dumpats. Fem vindkraftsparker planeras i eller nära Skånes havsområden. Kumulativa effekter är mycket svårberäknade och ges liten hänsyn i planering och miljöprövning. Bättre förebyggande arbete krävs för att undvika skador på natur- och kulturmiljöer.
Pågående processer för vindkraftparker i eller nära Skånes havsområden:
Bräddningar är en relativt liten påverkanskälla, men bättre hantering av vatten och avlopp skulle ändå kunna minska riskerna för badande och ytterligare begränsa miljöpåverkan.
Bräddningar är tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten när reningsverk eller ledningar är överbelastade och vattenmängden är större än vad ledningssystemet klarar av. Normalt sker bräddning i samband med kraftiga regn.
För sjunde året i rad observerades gott om blåfenad tonfisk i Öresund.
Nya uppgifter beräknar att individtätheten för Bälthavspopulationen av tumlare är mindre än man tidigare trott. Den senaste bedömningen ligger på 0,41 individer per kvadratkilometer, att jämföra med tidigare uppgifter på 1,04 individer per kvadratkilometer. Tumlaren klassas trots allt som livskraftig, men Östersjöpopulationen är extremt sårbar då den uppskattas bestå av enbart cirka 100 reproduktiva individer.
Tumlare, Livskraftig Tumlare (Phocoena phocoena) förekommer i Skagerak, Kattegatt och södra Östersjön. Arten hotas av bifångst vid fiske, miljögifter och troligen även av den ökande fritidsaktiviteten utmed kusterna. Tumlare (Artfakta)
Tumlare (östersjöpopulationen), Akut hotad Östersjöpopulationen av tumlare (Phocoena phocoena, Baltic population) tillhör en distinkt genetiskt avskild population med egen morfologi och ett annat reproduktionsområde än bälthavspopulationen som håller sig väster om Bornholm under sommaren. Östersjöpopulationen av tumlare (Artfakta)
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Många mindre åtgärder genomförs, men i jämförelse med pågående miljöpåverkan och kvarvarande effekter av historisk påverkan, är åtgärderna och förvaltningsförändringarna för små.
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ny kunskap om historiskt stenfiske i Skåne samt om potentiellt lämpliga miljöer för att återföra sten.
I hundratals år har stora mängder sten hämtats upp från Skånes grunda havsbottnar, så kallat stenfiske. Stenen har framför allt använts som byggmaterial. Orsaken är att det i närområdena till många skånska kustorter, till skillnad från i stora delar av övriga Sverige, inte fanns tillräckliga mängder lämplig och lättillgänglig sten på land.
I en rapport från Havs- och Vattenmyndigheten beskrivs restaurering av stenrev som den mest effektiva åtgärden i havsmiljön efter områdesskydd.
Länsstyrelsen Skåne har samlat uppgifter om det historiska stenfisket i Skåne. Tio områden, från vilka det finns flera uppgifter om stenfiske, valdes ut för att ingå i en analys av var det är lämpligt att lägga ut sten och återskapa stenrev.
Fiskar som vandrar mellan hav och vattendrag är viktiga för havsmiljön. Under året har 15 biotopvårdande och sex vandringsfrämjande åtgärder utförts i Skånes vattendrag, till största del statligt finansierade.
Länsstyrelsen Skåne har föreslagit nya Natura 2000-områden för fåglar i Hanöbukten och Lommabukten, samt utvidgning i Lundåkrabukten och Nordvästra Skånes havsområde.
Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU. Urvalet är en viktig grund för att bevara värdefulla naturområden och arter som är representativa för Sverige och särskilt skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv.
Natura 2000-områden utpekas enligt EU:s art- och habitatdirektiv (SCI) eller EU:s fågeldirektiv (SPA), ibland båda direktiven (SPA/SCI).
Länsstyrelsen Skåne arbetar med att ta fram bättre kulturmiljöunderlag till havsplaneringen.
Länsstyrelsen Skåne arbetar med samråd och samverkan för att spökgarnsrensningar inte ska skada kulturlämningar.
Dykare från föreningen GUE Sweden har dokumenterat spökgarn på ett tiotal vrak i naturreservatet Skånska Kattegatt. På flera av vraken fanns mycket spökgarn. Rensningar har påbörjats.
Draggningar för att rensa spökgarn har genomförts på flera platser i Skåne.
Spökgarn och spöknät är ord för förlorade fiskenät, trålar och liknande fiskeredskap som blivit kvar i hav och sjöar och fortsätter att fånga och döda fisk och andra djur under lång tid, så kallat spökfiske.
Spökgarnsrensning är när man letar reda på och tar upp spökgarn ur vattnet.
Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Lunds universitet tagit fram ett kunskapsunderlag för submarina stenålderslämningar längs Skånes kust.
Länsstyrelsen Skåne har kvalitetssäkrat och sett över uppgifter i Kulturmiljöregistret och andra arkiv.
Under 2022 vann naturreservatet Lundåkrabukten till slut laga kraft, efter att ha legat som överklagansärende hos regeringen sedan 2017.
Inventeringar av marina miljöer i Skälderviken och vid Hallands Väderö samt på Limhamnströskeln har gett ny kunskap om lokala förekomster av ålgräs, Laminaria, blåmusslor och invasiva Stilla havsostron.
På Hallands Väderö har en 2 700 kvadratmeter stor yta rensats på nästan 50 kg invasiva Stilla havsostron.
Lokala vattenvårdsbidrag (LOVA) och medel från Landsbygdsprogrammet har medfinansierat anläggning av 50,6 hektar och restaurering av 6,7 hektar näringsminskande våtmarker i Skåne.
Inom projektet LIFE Coast Adapt har ålgräs planterats i fyra nya områden i Båstads kommun.
Samtidigt som Malmö stad ansöker om att få göra ny utfyllnad i Öresund, pågår arbete för att förbättra miljön i flera av stadens hamnmiljöer. En uppgrundning av Södra Varvsbassängen pågår, med mål att förbättra säkerhet, vattenkvalitet och biologisk mångfald.
Malmö stad: Vi grundar upp Södra Varvsbassängen
I Höganäs kommun har alla reservat med kuststränder städats. 164 kg skräp samlades in.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Projektet LIFE Coast Adapt testar olika metoder mot kusterosionens negativa effekter.
Både Malmö stads ansökan om utfyllnad utanför Norra hamnen och Ängelholms kommuns ansökan om sanduttag i Skälderviken nekades tillstånd av Mark- och miljödomstolen. Därmed undveks omfattande miljöpåverkan i de berörda områdena. Malmö stad har överklagat domen och fått prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen.
Unger et al 2021, MiniSCANS-II: Aerial survey for harbour porpoises in the western Baltic Sea, Belt Sea, the Sound and Kattegat in 2020. Joint survey by Denmark, Germany and Sweden. Final report to Danish Environmental Protection Agency, German Federal Agency for Nature Conservation and Swedish Agency for Marine and Water Management. 28 pp.