Illustration av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Solstrålar som strålar ut från en sol i ena hörnet. Illustration av Tobias Flygar.

Begränsad klimatpåverkan

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som pekar nedåt. Utvecklingen i miljön är negativ.

MÅL: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

BEDÖMNING 2023: Transporter, jordbruk och industri dominerar växthusgasutsläppen i Skåne. Utsläppen minskade med 41 procent 1990–2021, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning. 2020–2021 ökade utsläppen med 0,1 procent; året innan minskade de med 5,5 procent. Återhämtningen efter pandemin har lett till ökade utsläpp från transporter och industri. Minskningstakten är för låg för att nå klimatmålen. Skärpta nationella styrmedel behövs tillsammans med åtgärder på regional och lokal nivå.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. 

  • Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.

Om utsläppsdata

Uppgifterna om utsläpp av växthusgaser är hämtade från den nationella emissionsdatabasen. Den är baserad på Sveriges officiella utsläppsstatistik, som bland annat rapporteras till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen.

Regionala data är inte tillgängliga förrän cirka 18 månader efter utsläppsåret.

Tillstånd och målbedömning för Begränsad klimatpåverkan

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan bedöms endast på nationell nivå.

För låg minskningstakt av utsläpp

De skånska växthusgasutsläppen år 2021 var 5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 3,6 ton per skåning. Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med 41 procent mellan åren 1990–2021, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasningen av fossil uppvärmning. 

Utsläppen minskade snabbt under det tidiga 2010-talet, men minskningstakten har därefter stannat av. 2020–2021 ökade utsläppen med 0,1 procent, att jämföra med pandemiåret 2020 då utsläppen minskade med 5,5 procent. Skillnaden förklaras av en återhämtning efter pandemin, vilken har lett till ökade utsläpp från bland annat transporter och industri.

Sammantaget är de senaste årens minskningstakt för låg för att Skåne ska nå sitt regionala mål om 80 procent lägre växthusgasutsläpp 2030 jämfört med 1990.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 procent lägre än år 1990.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.

Cirkeldiagram: Olika sektorers klimatpåverkande utsläpp i Skåne år 2021. Källa: nationella emissionsdatabasen.smhi.se
Länets växthusgasutsläpp domineras av transporter som står för 36 procent av utsläppen, jordbruk som står för 22 procent och industri som står för 17 procent. Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Från och med den 1 januari 2024 har reduktionsplikten för bensin och diesel sänkts till 6 procent.

I regeringens promemoria Sänkta reduktionsnivåer för bensin och diesel (regeringen.se) anges att den beräknade utsläppsökningen från inrikes transporter och arbetsmaskiner på nationell nivå är 4 miljoner ton vilket är en ökning med 24 procent från dagens klimatutsläpp från inrikes transporter och arbetsmaskiner (13,6 respektive 2,9 miljoner ton).

Enligt dessa beräkningar kommer utsläppen av växthusgaser från transporter och arbetsmaskiner i Skåne öka med ca 24 procent och de totala utsläppen i Skåne  med 10 procent.

Diagram: Olika sektorers klimatpåverkande utsläpp i Skåne 1990-2021. Källa: nationellaemissionsdatabasen.smhi.se
Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med 41 procent mellan åren 1990–2021 men minskningstakten har stannat av och utsläppen ökade mellan 2020 och 2021 med 0,1 procent.
Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI

Från och med den 1 januari 2024 har reduktionsplikten för bensin och diesel sänkts till 6 procent. Enligt beräkningar kommer de totala utsläppen av växthusgaser från transporter och arbetsmaskiner i Skåne öka med cirka 10 procent.
Källa: Regeringens Promemoria: Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel.

Utsläppen från transporter ökar

År 2021 stod transporter för 36 procent av Skånes utsläpp. Dessa utsläpp har minskat med 27 procent sedan 2010, men det är långt kvar till Skånes mål för transportsektorn om 70 procents minskning till 2030.

Utsläppsökningen från transporter var 2020–2021 totalt 0,6 procent där lätta och tunga lastbilar stod för 93 procent av ökningen, vilket kan kopplas till återhämtning efter pandemin.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska vara minst 70 procent lägre än år 2010.

Cirkeldiagram: Transportsektorns klimatpåverkande utsläpp i Skåne år 2021. Källa: nationellaemissionsdatabasen.smhi.se
Olika transportslags andel av utsläpp av växthusgaser i Skåne 2021 Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI
Diagram: Transportsektorns klimatpåverkande utsläpp i Skåne 1990-2021. Källa: nationellaemissionsdatabasen.smhi.se
Utsläpp av klimatpåverkande gaser från transporter (1000 ton/år) i Skåne 1990-2021; Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI.
Från och med den 1 januari 2024 har reduktionsplikten för bensin och diesel sänkts till 6 procent. Enligt beräkningar kommer utsläppen av växthusgaser från transporter och arbetsmaskiner i Skåne öka med ca 24 procent. Källa: Regeringens Promemoria: Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel.

Fler behöver gå, cykla och åka kollektivt

Andelen resor med kollektivtrafik, gång och cykel måste öka för att nå målet om minst 30 procent år 2030. En ny resvaneundersökning färdigställs 2024.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Andelen resor som görs med cykel eller gång ska vara minst 30 procent och andelen resor som görs med kollektivtrafik ska vara minst 28 procent av det totala antalet resor i Skåne.

Både plus och minus inom jordbruket

Jordbrukets utsläpp var 2021 knappt 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter och har minskat med 15 procent sedan 1990. Ändrad djurhållning är den största anledningen. Under 2023 har en del förändringar skett av de jordbruksstöd som bidrar till minskad klimatpåverkan. Ett stöd för precisionsjordbruk har införts, stödet för kolinlagring har gjorts mer lättillgängligt, och stödet för mellangrödor möjliggör nu större valfrihet av grödor.

Efterfrågan på ekologiska produkter har minskat det och många ekologiska gårdar har gått över till konventionell produktion i stället. Vid konventionell drift ökar användning av handelsgödsel och växtskyddsmedel och mer ensidiga växtföljder. Detta medför en ökad klimatpåverkan.

Skördetröska och släp med skörd på landsväg.
Foto: Roza Czulowska.

Energianvändningen behöver minska snabbare

Skånes totala energianvändning 2020 var 35,5 TWh (6 procent lägre än 2005) varav 50 procent var förnybar. Skånes mål om 20 procent lägre energianvändning och 80 procent förnybar energi år 2030 är långt ifrån att uppnås. Runt 78 procent av elanvändningen i Skåne är import. 

Andel förnybart beror på vilken elmix man räknar på. Här har vi räknat på nordisk suppliermix som består av 47 procent förnybart.

Länsstyrelsen Skånes bearbetningar av SCB:s statistik, där gasanvändning för hushåll och transporter adderats, ger att energianvändningen var 35,5 TWh år 2021 för Skåne. För år 2005 var energianvändningen, också baserad på SCB:s statistik, 37,9 TWh.

Statistikdatabasen, SCB.se

Skånes mål om 20 procent lägre energianvändning och 80 procent förnybar energi år 2030 är långt ifrån att uppnås.

Klimatmål för Skåne till år 2030: Energianvändningen i Skåne ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent förnybar energi.

Diagram: Skånes energianvändning 2005, 2021 och mål för 2030. Diagrammet visar att vi har måste öka takten för att nå målet för hur mycket energi som används, och att vi är mycket långt ifrån målet att 80 procent av energin ska komma från förnybara energikällor.
Skånes energianvändning 2005, 2021 och mål för 2030. Källa: SCB, Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2009 - 2021. Andel förnybart beror på vilken elmix man räknar på. Här har vi räknat på nordisk suppliermix som består av 47 procent förnybart.
Diagram: Skånes slutanvändning av energi (MWh) år 2021 uppdelat på bränsletyp och om det är förnybart eller inte förnybart.
Skånes slutanvändning av energi (MWh) år 2021 uppdelat på bränsletyp. Källa: SCB, Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2009 - 2021.

Hälften av Skånes egen el kommer från vind

Vindkraften står för ungefär hälften av elproduktionen i länet (1,4 TWh 2021). Två tillståndsansökningar om havsbaserad vindkraft (total installerad effekt 1500 MW respektive 1700-1900 MW) i samma havsområde bereds hos regeringen. Två vindkraftsprövningar (8,6 och 280 GWh) har påbörjats och två samråd om repowering har ägt rum.

I takt med att många svenska vindkraftverk börjar bli gamla och den tekniska utvecklingen går framåt blir det fler och fler som överväger repowering. Många av de tidigaste vindkraftverken är byggda på Sveriges bästa vindlägen. Med ny teknik kan elproduktionen på dessa platser ökas väsentligt på ett resurseffektivt sätt.

Broschyren Lathund – vägen mot tillstånd för re-powering, Svensk vindkraft (pdf)

Ökat intresse för solel

Solkraften står ungefär 6 procent av elproduktionen i länet (0,18 TWh 2021). Flest solcellsanläggningar finns på tak men intresset ökar för markbaserade. 

Totalt har det inkommit 254 anmälningar sedan 2012 på markbaserade solcellsanläggningar. (De flesta av dessa anmälningar har inkommit under 2021-2023. Hittills har 108 beviljats, 44 förbjudits, avslagits eller upphävts och 44 ärenden har avvisats eller avskrivits alternativt återkallats på sökandes begäran.) Den sammanlagda arealen för dessa anläggningar är 3600 hektar och det motsvarar en elproduktion på cirka 2,9 TWh per år. 

Under 2023 har det fram till oktober beviljats en total yta på cirka 54 hektar som motsvarar en elproduktion på cirka 0,04 TWh per år. Även om praxis börjar etableras är rättsläget fortsatt oklart för vilka förutsättningar som gäller för etablering av solcellsparker på jordbruksmark.

Solpaneler.
Foto: Mostphotos
Diagram som visar antalet nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne åren 2016 till 2022.
Antalet nätanslutna solcellsanläggningar i Skåne ökar från år till år. Storleken av cirklarna är proportionell till antalet anläggningar. Källa: Energimyndigheten

Biogas: god potential men ekonomisk förlustaffär

Skåne hade 2022 Sveriges största biogasproduktion (0,48 TWh 2022) och är det län som har bäst potential för biogasproduktion från restprodukter.

Små förändringar i biogasproduktionen under 2022, Energimyndigheten

Totalt har det i Klimatklivet beviljats drygt 700 miljoner i stöd till ny biogasproduktion i Skåne, vilket motsvarar 0,47 TWh ny biogas. Efter att Sverige tvingades att införa koldioxidskatt på biogas, efter dom i EU-tribunalen, har intresset för biogas minskat hos mindre aktörer, och många biogasanläggningar går nu med förlust. Skattebefrielsen behöver skyndsamt återinföras för att återställa förtroendet och investeringsviljan för biogas.

Under året har prövning påbörjats för två biogasanläggningar (130 GWh och 200 GWh) och två samråd genomförts (10 GWh och 130 GWh). Samtliga dessa anläggningar har beviljats Klimatklivet.

Fakta om biogas och naturgas

Både naturgas och biogas består huvudsakligen av metan.

Naturgas är ett fossilt bränsle, precis som olja och kol. Biogas framställs genom rötning av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa.

Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Miljöövervakning kopplad till Begränsad klimatpåverkan, Länsstyrelsen Skåne

Exempel på miljöövervakning:
Svenska fenologinätverket

Svenska fenologinätverket, även kallat Naturens kalender, är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga. Syftet är att samla in data på växters respons på årstidsväxlingar, till exempel lövsprickning, blomning och höstlövinträde. 

Genom att jämföra data från år till år samt med resultat från motsvarande undersökningar kring sekelskiftet 1900 får man kunskap om hur träd och kärlväxters växtsäsong förändras till följd av klimatförändringar. 

Naturens kalender

Rapportframsida Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag
Ett exempel på miljöövervakning: Rapporten "Klimatrelaterade förändringar i sjöar och vattendrag. En jämförelse mellan två perioder (1995-2000 och 2009-2014)".

Synergier och konflikter mellan miljömålet och klimatanpassningen

Inför denna uppföljning ställde Naturvårdsverket en särskild fråga om hur länsstyrelserna ser på synergier eller konflikter mellan målet Begränsat klimatpåverkan och arbetet med klimatanpassning.

Fråga från Naturvårdsverket

I vilken mån beaktas kopplingarna (där det är av relevans) till klimatanpassning i länens arbete för minskade utsläpp och ökade upptag? Och vice versa – beaktas i klimatanpassningsarbetet (där relevant) kopplingarna till arbetet för minskade utsläpp och ökade upptag? Har eventuella konflikter mellan insatser inom respektive område identifierats?

Åtta myndigheter ansvarar för uppföljning och utvärdering av ett eller flera miljökvalitetsmål. Andra myndigheter verkar inom sina respektive verksamhetsområden för att miljömålen ska nås.

Myndigheter med ansvar i miljömålssystemet, Sverigesmiljomal.se

Ansvarig myndighet för miljömålet Begränsad klimatpåverkan är Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket

Svar från Länsstyrelsen Skåne

Den koppling som görs mellan klimatanpassningsarbetet och arbetet med minskade klimatutsläpp och upptag är främst att få till klimatanpassningsåtgärder som ger kolinlagring och/eller minskar läckage av växthusgasutsläpp. 

I Skåne arbetar Länsstyrelsen för olika naturbaserade lösningar. Inom ramen för EU-projektet Life Coast Adapt har ålgräs planterats för att minska vågdynamiken och skydda stränder mot erosion. Ålgräs tar även upp näringsämnen ur vattnet, vilket minskar effekterna av övergödning, och stora mängder kol, vilket bidrar till att minska klimatförändringar.

Vi testar nya metoder mot kusterosion, lifecoastadaptskane.se

Inom interreg-projektet Manabas föreslås olika naturbaserade lösningar för klimatanpassning längs med kusten i skyddade områden. I de fall man kan återställa åkermark till våtmark kan det även innebära minskad klimatpåverkan.

Manabas Coast, Interreg North Sea 

Konflikter mellan insatser för klimatanpassning och arbetet med minskade klimatutsläpp uppstår ofta vid ”hårda” klimatanpassningsåtgärder (till exempel murar, vallar, hövder, vågbrytare och andra hårdgjorda skydd), då dessa ofta kräver stora resurser att bygga, inte sällan med fossila insatsvaror. 

Höjda temperaturer kommer att öka kylbehovet i fastigheter vilket kommer att öka utsläppen. Att rusta samhället med passiv kyla, där man ökar grönytan, istället för aktiv kyla, som kräver stora mängder energi, är en utmaning.

Ålgräs som växer på havsbotten.
Ålgräsäng. Foto: Jonas Gustafsson.

Att rusta samhället med passiv kyla, där man ökar grönytan, istället för aktiv kyla, som kräver stora mängder energi, är en utmaning.

Åtgärdsarbete för Begränsad klimatpåverkan i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Regional samverkan: Konferens med transportköpare, leverantörer och åkerier

Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Energikontoret Syd samverkar i klimatarbetet. Vid en gemensamt arrangerad konferens för att frakta fossilfritt deltog över 120 transportköpare, leverantörer och åkerier.

Klimatklivet: ansökningar för miljardbelopp och tiotusentals ton i minskade utsläpp

Klimatklivet: 192 ansökningar om totalt 4,7 miljarder kronor inkom till Länsstyrelsen Skåne det senaste året (perioden sedan den förra årliga uppföljningen, dvs november 2022 till oktober 2023). De investeringar som färdigställdes i Skåne under 2022 väntas årligen leda till 87 353 ton minskade utsläpp.

Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet. Varje investerad krona ska ge största möjliga klimatnytta.

Resultat för Klimatklivet, Naturvårdsverket

Har du en idé som kan bidra till att minska samhällets klimatpåverkan? Då kan du söka en rad olika ekonomiska stöd.

Klimatinvesteringsstöd, Länsstyrelsen Skåne

Regionala Elektrifieringspiloter 

I Skåne har elva laddstationer och en vätgastankstation beviljats stöd och det finns ett fortsatt stort intresse med 25 nya ansökningar 2023.

Fyrspår och dubbelspår ger järnvägen större kapacitet

Trafikverket färdigställer ett antal kapacitetshöjande åtgärder för järnvägen i Skåne. Under 2023 färdigställdes fyrspårsutbyggnad Malmö-Lund och dubbelspår mellan Ängelholms station och Maria station i norra Helsingborg. Kapacitetsökningen bidrar till fler hållbara transporter.

Ändrade havsplaner viktiga för energiutvinning

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram förslag till ändrade havsplaner för Sverige. Syftet är att skapa utrymme för mer energiutvinning i havet. Havsplanerna har stor betydelse för hur stor förnybar energiproduktion som etableras i Skånes närområde.

Beredskap för trygg energiförsörjning

Under hösten startade Länsstyrelsen Skåne ett Regionalt energiberedskapsråd för att bidra till ökad försörjningstrygghet.

Tillsyn av hushållning med energi i Skåne …

Länsstyrelsen Skåne bedriver under 2022 och 2023 riktad tillsyn av verksamhetsutövares energihushållning. Syftet är energieffektivisering samt att minska användningen av fossila bränslen genom att ta fram energihushållningsplaner där även energikartläggning ingår.

… och i nationellt samarbete

Länsstyrelsen Skåne deltar i arbetsgruppen för den nationella tillsynstrategin avseende energihushållning med bland annat Naturvårdsverket och Energimyndigheten. Arbetet fortsätter under 2024.

Energihushållning ska ingå som en naturlig del i verksamhetsutövarens egenkontroll. Tillsynen ska därför fokusera på det systematiska energiarbetet i verksamheten.

Återvätning av dikade våtmarker 

Satsningar på återvätning av dikade våtmarker har stor betydelse för att minska läckage av växthusgaser. Se miljömålet Myllrande våtmarker.

Stöd till energienergieffektiviseringsarbete i kommunerna

Många skånska kommuner påbörjade den gånga vintern ett intensifierat energieffektiviseringsarbete för att minska energianvändningen, Länsstyrelsen Skåne stöttade kommunerna i detta arbete. 

Totalt minskade energianvändningen med i genomsnitt 5-15 procent genom beteendeförändringar, driftoptimering och mindre investeringar i till exempel energieffektiv gatubelysning.

Nytt uppdrag om stöd i energibesparing, LEKS

Stort intresse för laddinfrastruktur

Många kommuner arbetar proaktivt med att möjliggöra en bra laddinfrastruktur i sin kommun. Under 2023 har Energikontoret Syd och Länsstyrelsen Skåne tillsammans med ett antal skånska kommuner samverkat för att öka erfarenhetsutbytet.

NUDGE – Nod för utveckling av digital och grön energiomställning

Energikontoret Syd, Länsstyrelsen Skåne och Region Skåne har under åren 2021–2023 arbetat för att stärka små och medelstora företags förmåga att förändra och ställa om till en digital och grön ekonomi. Resultatet blev 18 procent energieffektivisering i snitt per nätverk. Finansiering: REACT EU

Projektet NUDGE, Energikontorsyd

Erfarenhetsutbyte hjälper företag att minska energikostnader

Energismarta Företag i Skåne (E!) är ett nätverk som drivs av Länsstyrelsen Skåne och Energikontoret Syd för 24 skånska företag att utbyta erfarenheter i att minska sina energikostnader på kort och lång sikt. Målet är att till år 2025 reducera energianvändningen med 15 procent och drastiskt reducera användningen av fossila bränslen. Finansiering: Region Skåne/Länsstyrelsen Skåne/Energikontoret Syd

Projektet Energismarta företag i Skåne, Energikontorsyd

Forskare analyserar framgångsfaktorer i företagsresor

Hållbara Företagsresor 2.0: Länsstyrelsen Skåne, Skånes Kommuner, Lunds universitet, Helsingborgs stad och Lunds kommun stöttar företag mot ett mer klimatsmart resande under 2021–2024. I forskningsprojektet analyseras framgångsfaktorer. Finansiering: Energimyndigheten.

Hållbara företagsresor 2.0, Länsstyrelsen Skåne

Projekt stöttar initiativ för biogas

Biogassamverkan Sydväst: Projektet drivs av bland annat Energikontoret Syd (Biogas Syd) och Länsstyrelsen Skåne och pågår till sommaren 2024. Målet är att stötta och initiera biogasinitiativ för att möta behovet av fossilfria bränslen och råvaror för en grön omställning, inte minst inom industrin. Finansiering: Länsstyrelsen Skåne och regionerna i respektive län.

Människor på gångväg och en gul buss.
Foto: Jonas Gustafsson.

Fossilfri matproduktion

Länsstyrelsen tillsammans med Livsmedelsakademin undersöker förutsättningarna för en fossilfri primärproduktion utifrån livsmedelsaktörernas betalningsvilja. Finansiering: Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne.

Utbildning ska minska lantbrukets klimatpåverkan

Kurser och rådgivningar, som på olika sätt bidragit till lantbrukets minskade klimatpåverkan, har hållits under 2023 inom områdena Ekologisk produktion, Ett rikt odlingslandskap och Greppa näringen.

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel. 

Greppa näringens webbplats.

Många andra åtgärder genomförs

Skånska kommuner och Region Skåne genomför åtgärder i Skånes klimat- och energistrategi. I åtgärdswebben kan du läsa mer.

Åtgärdswebb för miljömål är ett länsstyrelsegemensamt IT-system för att administrera och publicera information om åtgärder i åtgärdsprogram för miljömålen.

Syftet med Åtgärdswebben är att:

  • underlätta uppföljning av åtgärdsprogrammen
  • bättre tillgängliggöra arbetet med åtgärdsprogrammen på webben (diagram och tabeller som är lätta att visa och skriva ut).
  • ge en struktur för planering och framtagande av åtgärder och åtgärdsprogram
  • visa utvärderade goda exempel i en åtgärdsbank
 

Åtgärdswebben har i första hand tagits fram för de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen, men Åtgärdswebben ska även kunna användas av andra verksamheter på länsstyrelserna (Klimatanpassning, Grön infrastruktur, Klimat- och energi), Vattenförvaltningens åtgärdsprogram, nationella myndigheters handlingsplaner för miljömålen.

Åtgärdswebben

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf