Här kan du se en inspelad version av vårt frukostwebbinarium från den 11 december 2024, där vi diskuterar miljö- och hållbarhetskrav i markanvisningar. Ta del av goda exempel från skånska kommuner och få information om den handbok som är på väg att tas fram.
Hållbara markanvisningar – hur gör man? mediaflow.com
Svar på frågor från webbinariet finns längst ner på sidan.
Markanvisningar är ett av de verktyg som en kommun kan använda för att styra stadens utveckling och säkerställa att det som byggs uppnår uppsatta mål. I markanvisningar kan kommunen tidigt förhandla om sådant som inte går att påverka i samma utsträckning i detaljplaneprocessen. Det kan till exempel vara krav på hållbara material, låg energianvändning, eller sociala krav.
Under detta webbinarium:
- Alexander Gösta från Sveriges forskningsinstitut RISE berättar om ett pågående projekt där de tar fram en handbok och kravlista för hållbara markanvisningar.
- Malmö och Helsingborg stad delar med sig av hur de arbetar med hållbarhet i sina markanvisningar.
Webbinariet riktar sig i första hand till dig som är politiker eller tjänsteperson med ansvar för exploatering, stadsutveckling eller miljö- och hållbarhetsfrågor. Webbinariet är också intressant för alla andra aktörer som vill bidra i det gemensamma arbetet för en hållbar samhällsutveckling i Skåne.
Tillsammans för ett hållbart Skåne
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett regionalt åtgärdsprogram, Tillsammans för ett hållbart Skåne, för att nå miljömålen och miljörelaterade globala hållbarhetsmål i Agenda 2030. I vår webbinarieserie Från ord till åtgärd lyfter vi fram prioriterade åtgärder från programmet som ska bidra till att öka förutsättningarna att nå våra miljö- och hållbarhetsmål.
En inkommen fråga hann vi inte besvara muntligen under webbinariet och den kommer därför här i skrift.
Fråga: Har ni funderat på krav när det gäller arkitektonisk kvalitet och kopplingar/hänvisningar till t ex Gestaltad livsmiljö?
Svar:
Alexander: I vårt projekt har vi valt att först fokusera på andra delar än gestaltning. Vi tycker att speciellt krav kring innehåll i huset, såsom öppna och användbara bottenvåningar och gemensamma rum samt att bygga för aktiv mobilitet också är en del av arkitektonisk kvalitet och gestaltad livsmiljö, men jag gissar att frågeställaren för efter andra typer av krav/kriterier.
Madeleine: – I Helsingborg stad (förslag) till baskrav är gestaltning och gröna bostadsgårdar (utemiljö) två krav kopplade till arkitektur och utformning. Egentligen är det ingenting nytt och jag tror att det för många är en sådan självklarhet att kommunen vill se skisser i ett tidigt skede för att gå vidare med både markanvisning och överlåtelse, att vi helt enkelt tänker på det som ett krav. Det ses som självklart och kanske ingenting man fördjupar sig i.
Emelie: – I Malmö utgår vi från Arkitekturstaden Malmö i våra markanvisningar och ställer krav på gestaltning och gestaltning är ofta en del som viktas högt i utvärderingen av intresseanmälningarna. Så det är absolut viktigt del i markanvisningar.
