God bebyggd miljö
MÅL: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
BEDÖMNING: Skåne är ett landskap med många unika kvaliteter. Utmaningen är att göra goda avvägningar i den fysiska planeringen så att värdena i den byggda miljön samt i landskapet bibehålls, den goda åkermarken bevaras och samhället i stort ställs om för att möta ett förändrat klimat.
- Sidan publicerad
Medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har ökat. Dock är bedömningen att målet inte är möjligt att nå till 2020 utifrån idag beslutade styrmedel och åtgärder. Skånes kommuner med flera samhällsbyggnadsaktörer behöver utveckla samordningen och öka samverkan. Förutom detta måste ytterligare personella och monetära resurser tillföras. Det krävs även livsstilsförändringar hos den enskilde medborgaren för att nå målen.
Skånes stora utmaning är att anpassa befintliga bebyggelsemiljöer samt förtäta dem på ett sätt som möter strukturella förändringar och en ökad urbanisering inom länet. I detta ingår att utveckla infrastrukturen för såväl cykel, vägtrafik och kollektivtrafik så att den stödjer en hållbar utveckling både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Vidare är det en utmaning att ställa om samhällsutvecklingen så att den klarar ett förändrat klimat.
Länsstyrelsen kommer att prioritera hushållning med mark och vatten och att samhället i stort ställs om för att möta ett förändrat klimat.
Hållbar bebyggelsestruktur
Skåne har en unik flerkärnig ortsstruktur med en hög tätortstäthet, vilket skapar ett annat resemönster än i andra storstadsregioner. Här finns åtta regionala kärnor och 250 mindre tätorter som alla har en viktig roll i Skånes utveckling (källa: Region Skåne).
De flesta av Skånes kommuner planerar för en hållbar bebyggelsestruktur genom att samla den nytillkommande bebyggelsen till befintliga tätorter och i goda kollektivtrafiklägen. Ett fortsatt aktivt arbete i denna riktning är en förutsättning för att nå preciseringen.
Hållbar samhällsplanering
De flesta kommunala översiktsplanerna i Skåne är antagna eller har aktualitetsförklarats relativt nyligen och Skånes kommuner arbetar mycket aktivt med fysisk planering. Det innebär att många kommuner i Skåne har förhållit sin översiktsplanering till nationella mål, planer och program.
Flertalet kommuner i Skåne strävar i sin fysiska planering efter att förtäta i befintliga stationsorter och förstärka banden mellan dessa genom långsiktigt hållbara trafiklösningar. Kommunens översiktsplaner spelar en viktig roll i att pröva lokaliseringen och behovet av olika markanvändningar.
Infrastruktur, kollektivtrafik, gång och cykel
Skåne har en omfattande genomfartstrafik och trafiken förväntas öka kraftigt, inte minst när Fehmarn Bältförbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar 2028. Trafikverkets kapacitetsutredning för transportsystemet i Sverige visar på allvarliga brister och trängsel i Skåne, främst för tågtrafiken (källa: Trafikverket).
Fossilbränsleberoendet i länet är högt. Utsläppen av växthusgaser är fortfarande en stor utmaning att hantera, trots en redan relativt stor minskning i förhållande till Sverige som helhet. Resevaneundersökningar visar skillnader i mäns och kvinnors val av transportmedel. Kvinnor använder cykel, gång och buss i högre utsträckning än män (källa: Länsstyrelsen). Utbudet av kollektiva resor ser också olika ut inom länet.
Skåne arbetar metodiskt för att åstadkomma långsiktigt hållbara transporter. Som ett stöd i processen finns bland annat en länsövergripande mobilitetsplan och cykelstrategi. För att nå målet måste ett fortsatt aktivt arbete bedrivas med olika Mobility Managementåtgärder som till exempel kommunala mobilitetskontor (källa: Region Skåne) och genom Region Skånes strategiska arbete kring fysisk planering. Särskild hänsyn behöver också tas till mäns och kvinnors olika resvanor.
Natur- och grönområden
Det råder brist på allemansrättslig mark och tillgängliga grönområden av god kvalitet i sydvästra Skåne. I övrigt finns det god tillgång till natur- och grönområden (källa: Region Skåne). Många av Skånes kommuner arbetar med att skydda, utveckla och tillgängliggöra tätortsnära natur på olika sätt. Länsstyrelsen Skåne arbetar aktivt i samarbete med kommunerna med programmet Närmare naturen i Skåne, genom att prioritera tätortsnära natur för skydd som naturreservat. En del av detta finansieras med bidrag inom Lokala Naturvårdssatsningen (LONA).
För att nå målen behöver fler områden skapas där såväl den biologiska mångfalden som invånarnas behov av rekreation kan tillgodoses. Tillgängligheten behöver även förbättras i vissa områden. Kommunerna behöver i kommande arbete med sina översiktsplaner visa hur de tillgodoser ekosystemtjänster och bidrar till Skånes gröna infrastruktur.
Kulturvärden i bebyggd miljö
Aktuella program och strategier för hur kulturhistoriska värden ska tas till vara och utvecklas saknas i många kommuner i länet; endast cirka en tredjedel av kommunerna har tillgång till egen antikvarisk kompetens.
God vardagsmiljö
Skånes kommuner stödjer invånarnas behov av en god vardagsmiljö som ger skönhetsupplevelser och trevnad. Detta sker genom att utveckla befintliga tätorter och stärka befintliga bebyggelsestrukturer genom att värna om ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
Hälsa och säkerhet
Flertalet kommuner arbetar aktivt med att succesivt åtgärda bullersituationen inomhus. Större ostörda och bullerfria områden utomhus är en bristvara i Skåne och de som finns behöver värnas (källa: Länsstyrelsen). Skåne har förhållandevis höga halter av luftföroreningar jämfört med andra delar av landet, dels på grund av transporter från kontinenten men också på grund av intensiv trafik, särskilt i de sydvästra delarna (källa: Länsstyrelsen). Ett annat problem är när bostäder byggs i närheten av industrier. Konsekvenserna av en olycka drabbar då fler personer. De förtätningar som görs av Skånes städer innebär att det kan uppstå konfliktsituationer mellan bostadsändamål och olika störningar. Sedan 2016 finns ett nytt bidrag för kommuner att söka för att finansiera sanering av förorenad mark inför byggande av bostäder.
Hushållning med energi och naturresurser
Skånes produktion av förnybar energi i form av solenergi, vindkraft och biogas behöver öka avseendevärt för att miljömålen ska nås. Energianvändningen i bostäder och byggnader måste minska och energin behöver användas mer effektivt. Markkonflikterna mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga i länet. Skånes särskilda bebyggelsestruktur med flerkärnig ortsstruktur och omkringliggande högvärdig jordbruksmark innebär att befintliga orter behöver stärkas och bindas samman för att kunna säkerställa en långsiktigt god hushållning med mark och vatten. Konkurrensen om marken är hög, särskilt i länets sydvästra delar där samtidigt en nationellt angelägen livsmedelsproduktion pågår. Dessa konflikter bidrar till att det blir svårt att uppnå målen.
Hållbar avfallshantering
Avfallsmängderna fortsätter öka i takt med vår konsumtion. Förbränning med energiutvinning tar hand om den största delen av avfallet. Nästan samtliga kommuner i länet uppger att de arbetar med att förebygga uppkomsten av avfall (källa: Boverket), huvudsakligen genom insatser för att minska matsvinn och öka återanvändningen av möbler och inventarier. Ett regionalt nätverk för förebyggande av avfall finns i vilket Länsstyrelsen Skåne deltar.
Hälsa och säkerhet
Två stora utmaningar för Skåne är luftföroreningar och buller orsakade av trafiken samt klimatförändringar i form av stigande hav och ökad nederbörd. För att nå målen måste större hänsyn tas till hälso- och säkerhetsaspekterna i den kommunala fysiska planeringen.
