Ingen övergödning
MÅL: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
BEDÖMNING: Övergödningssituationen är allvarlig i Skåne. Andelen jordbruksmark är stor och de enskilda avloppen många samtidigt som den fysiska påverkan på våra vatten är utbredd. Många åtgärder har genomförts och utsläppen av övergödande ämnen minskar men åtgärdsbehovet är fortfarande mycket stort.
- Sidan publicerad
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder och det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Utsläppen ökar inte längre. Men trots att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar så ser vi inte samma trend i havet. Problemet är omfattande och det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel, både på nationell och på internationell nivå. Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i länet. Skånes vatten är kraftigt påverkade av övergödning och majoriteten av vattendragen, sjöarna och kustvattnen uppnår inte god status med avseende på näringsämnen enligt EU:s Ramdirektiv för vatten. Övergödningen orsakas bland annat av utsläpp från avloppsreningsverk, enskilda avlopp, industrier samt jordbruket, som alla bidrar med kväve och fosfor. Totalt står jordbruket för den största delen av näringstillförseln.
Förbättringar inom jordbruket
Skåne är ett jordbruksintensivt län med störst andel jordbruksmark i landet. Många åtgärder genomförs för att minska näringsämnesläckage men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det inte går att odla mark helt utan utsläpp. För att öka kunskapen om sambandet mellan odling och växtnäringsförluster har Länsstyrelsen låtit göra en utvärdering från undersökningar som har gjorts i ett jordbruksdominerat område sedan år 1983. Utvärderingen visar att både halten och transporten av kväve minskat under framför allt de senaste 10 åren. Det finns visst statistiskt stöd för att åtgärder och förändringar inom jordbruket, samt ökad anslutning till rådgivningsprojektet Greppa näringen, har bidragit till denna minskning (Källa: SLU).
Skåne har landets största anslutning till Greppa Näringen. Skånska gårdar har under en period på fyra-fem år minskat sitt kväveöverskott med elva procent på växtodlingsgårdarna och nio procent på mjölkgårdarna.
Trots alla goda erfarenheter av enskild rådgivning inom Greppa Näringen har den skånska budgeten minskat i det nya Landsbygdsprogrammet. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring, odling av fånggrödor, anläggning av våtmarker och andra vattenvårdande åtgärder bidragit till minskade näringsförluster. Tyvärr finns det idag betydligt mindre pengar än tidigare i det nya Landsbygdsprogrammet till vattenvårdsåtgärder, trots att intresset för åtgärder fortfarande är stort.
Inom LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt) har Länsstyrelsen hittills beviljat stöd för strukturkalkning av drygt 4000 hektar skånsk åkermark. Totalt har Länsstyrelsen beviljat 14,3 miljoner kronor till strukturkalk och utvärdering. De markägare/lantbrukare som har ingått i projektet har motfinansierat med motsvarande summa.
Negativa effekter av sänkningar, uträtningar och dikningar
Övergödningen är starkt sammankopplad med den fysiska påverkan på våra vatten. Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når Östersjön. Det extremt torra vädret sommaren 2018 väder har lett till ett ökat intresse för att anlägga bevattningsdammar. Om man leder dräneringsvatten till dessa får man en naturlig recirkulation av växtnäring och om man med bevattning från dessa dammar kan höja skörden finns här en stor potential att minska växtnäringsförluster, inte minst under extrema torrår. För Skåne talas det generellt om ungefär halverad skörd 2018, samtidigt som omfattande mängder växtnäring finns kvar outnyttjad i stora delar av våra åkrar. Höst- och vinterregn kan orsaka omfattande växtnäringsförluster av bland annat kväve.
Läget i Östersjön
Den långa uppehållstiden för vattnet i Östersjön, upp till 30 år, gör att de näringsämnen som belastar havet stannar kvar under lång tid. Ett annat problem i Östersjön och även i många sjöar är att bottnarna läcker fosfor som lagrats in under lång tid av utsläpp, så kallad interngödning. Goda bestånd av stora rovfiskar är viktiga för att balansera ekosystemen och motverka övergödningseffekter. Dessvärre har fiskeförvaltningen utarmat dessa bestånd och därmed även deras viktiga ekosystemfunktioner.
Näringsbelastat grundvatten
Även det skånska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. Kvalitetsproblemen i grundvatten hänger ihop med en stor näringsbelastning men även stor sårbarhet med delvis genomsläppliga jordar och otillfredsställande vattenskydd. Enligt Länsstyrelsens miljöövervakning av grundvatten är nitrathalten högre än 2 milligram/liter i cirka 40 procent av proven, vilket är problematiskt eftersom nitrat inte ska finnas i grundvattnet med hänsyn till människors hälsa. Trots att utsläpp av oorganiskt kväve till luft och nedfall via nederbörden har minskat de senaste 20 åren är belastningen på skogsmark fortfarande högre än vad skogen tål.
Åtgärder för att nå miljökvalitetsnormer
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten talar om vilka åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska följas. Åtgärdsprogrammet riktar sig till myndigheter och kommuner. Länsstyrelsen arbetar med att ställa krav vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter så att miljökvalitetsnormerna följs, prioritera åtgärder och rådgivning inom lantbruket samt vägleda och stötta kommunerna inom olika områden, till exempel kommunernas tillsynsarbete och översikts- och detaljplanering. I samarbete med berörda aktörer främjas vattenvårdsåtgärder genom medel inom Landsbygdsprogrammet (LBP), Lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) och särskilda åtgärdsprojekt (SÅP). Länsstyrelsen fortsätter arbetet med att i prövningsprocessen för miljöfarlig verksamhet minska utsläppen av näringsämnen inom ramen för vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat.
Anslutning till kommunal VA
Länsstyrelsen pekade under 2012 ut knappt 300 områden som behöver anslutas till kommunalt VA. Av dessa har nu drygt en tredjedel antagits som verksamhetsområde eller ansluts via avtal. Länsstyrelsen har under 2018 initierat strategiska samtal med 12 kommuner avseende kommunalt VA och små avlopp. Syftet är att kraven på åtgärder i större omfattning än tidigare ska utgå från behovet av skydd för miljön och att få till stånd en bättre samverkan mellan de kommunala VA-huvudmännen, miljöförvaltningarna och samhällsplaneringsförvaltningarna på kommunerna.
Reduktionsfiske, våtmarkssatsning och kunskapshöjande
I länet finns ett flertal mycket aktiva vattenråd som genomför åtgärder för en bättre vattenstatus. Vattenråden arbetar avrinningsområdesvis vilket innebär att man samarbetar över kommungränserna och gör åtgärder där de bäst behövs inom avrinningsområdet. LOVA-medel har bland annat gått till reduktionsfiske i Häckebergasjön och uppsökande verksamhet vid Dybäcksån och till markägardialog om vattenåtgärder. Mellan 2018 och 2020 finns våtmarkssatsningen inom LONA, där bidrag kan sökas av kommuner för projekt som bidrar till vattenhushållande förmåga och klimatanpassning. Flera av projekten kommer även att bidra till minskad övergödning. Exempel på projekt är restaurering och anläggande av våtmarker, reglerbar dränering, tvåstegsdike och restaurering av svämplan. Tillsammans med Hässleholms kommun har Länsstyrelsen sökt och beviljats pengar till ett kunskapshöjande projekt mot övergödning i Finjasjön. Syftet är att ta reda på hur stor belastningen internt och från tillrinnande områden får vara för att sjön ska komma i god status och att föreslå åtgärder för att komma till rätta med problemen.
Höga kostnader – men investeringar skapar andra värden
Kostnaderna för att åtgärda övergödningen är stora men kan också ses som en investering. I Tullstorpsån har man genomfört vattenvårdande åtgärder med syfte att återskapa en mer naturlig struktur på ån, dämpa vattenflödet, fånga upp närsalter och öka den biologiska mångfalden. Projektet beräknas kosta 66 miljoner kronor. Åtgärderna har bidragit till att flera ekosystemtjänster har skapats och förstärkts och värdet av dessa har under en 50-årsperiod beräknats till drygt 280 miljoner (Källa: Tullstorpsånprojektet).
