Levande skogar
MÅL: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
BEDÖMNING: Skåne präglas av ett aktivt skogsbruk vilket fragmentiserat flera hotade arters naturliga livsmiljöer. Uttag av bioenergi i form av till exempel GROT-uttag och stubb-brytning påverkar mark och vatten negativt. Alltjämt skadas kulturlämningar i skogsbruket. Enligt rödlistan 2015 är över 770 rödlistade arter knutna till ädellövskog i Skåne varav flera har sin huvudsakliga utbredning här.
- Sidan publicerad
Målet för Levande skogar kommer inte att nås inom utsatt tid. Trots att miljöarbetet i och för skogen utvecklas positivt är det inte tillräckligt och utvecklingen av tillståndet i miljön är fortsatt negativ.
Skydd av skog
Skogsstyrelsen bedömer det trots ökade resurser vara svårt att nå etappmålet till år 2020. Fler värdefulla skogar behöver få formellt skydd för att målet Levande skogar ska kunna nås. Vidare måste utvecklingsmarker avsättas och skyddas eftersom befintliga värdekärnor inte är tillräckliga. Efter en tillfällig uppgång har resurserna till bildande av naturreservat minskat. Skogsstyrelsen fick höjda anslag till områdesskydd 2018, medan länsstyrelsen har fått minskade ramar. Under 2017 har totalt 240,6 hektar produktiv skogsmark skyddats. För att klara generationsmålet behöver stora areal skyddas – varför långsiktiga medel och resurser behövs!
I Skåne är skydd av tätortsnära natur prioriterat. Under 2017 har ett nytt tätortsnära naturreservat bildats. Inom programmet Värna, Vårda, Visa arbetar man för bättre nyttjande av skyddade områden.
Under 2018 har det inom Lokala naturvårdssatsningen (LONA) beviljats medel till ett flertal projekt som rör skog. Bland annat till tre kommunala reservatsbildningar av tätortsnära skogsområden och till skapandet av en informationsplats på temat eken.
Under året har 28 områden inkommit in med önskan att skog skyddas inom Nya Komet.
Skogsbrukets påverkan
Arbetet med målbilder för god miljöhänsyn har på ett bra sätt implementerats i skogsbruket och fortsätter. En stor del av skogsbruksaktörerna har för avsikt att följa målbilderna i sin operativa verksamhet. Numera är en kortare målbildutbildning obligatorisk för entreprenörer som arbetar i certifierat skogsbruk. Dessa, och många andra, insatser är mycket betydelsefulla för att miljömålet ska nås.
Fortsatt behövs ökad kunskap och förståelse kring innebörden av sektorsansvaret i skogssektorn och skogsbruket behöver i större utsträckning ta sitt sektorsansvar.
Uttag av bioenergi påverkar mark och vatten negativt. Hela sydvästra Sverige har belastats av kvävenedfall och försurning så det finns ett generellt behov av vitalisering/näringskompensation i området. Skogsägare i dessa områden måste på sikt få tillgång till spridningsbar aska, vilken idag inte är tillgänglig i tillräckliga volymer i Skåne. Ytterligare försvårande är också transportavstånd, intresserade markägare samt kostnader.
Arbetet med information och återkoppling till aktörer inom skogsbruket är fortsatt ett viktigt redskap men behöver utökas. Idag är fokus mycket på de försörjande tjänsterna men man behöver i större grad se till skogens alla ekosystemtjänster så väl försörjande, reglerande, stödjande och kulturella. (Försörjande ekosystemtjänster är till exempel timmer, svampar, dricksvatten. (Läs mer på skogsstyrelsen.se.)
Skogsstyrelsen har under 2018 fortsatt att arbeta med dialog kring hänsyn vid avverkning till skogsbruket på genomförda avverkningar.
Många skogsägare avsätter utan ersättning en del av sin fastighet för att bevara dess miljövärden. Under 2017 har Skogsstyrelsen påbörjat inventering av dessa frivilliga avsättningar.
Under 2017 har Södra fortsatt att upprätta blå skogsbruksplaner för att beskriva och planera miljöhänsynen till vattenmiljöer i skogen.
Ädellövskog
I ädellövskogsbruket sker i dag bara en selektiv men nästan ingen generell uppföljning av miljöhänsyn i samband med skogsbruksåtgärder. Under 2016 påbörjade Skogsstyrelsen ett nytt projekt som syftar till att kartlägga ädellövskogens utbredning, funktion och status. Rapporten är nu klar och har blivit redovisad. En regional handlingsplan grön infrastruktur har tagits fram under 2018. Där är ädellövskog och -träd är ett prioriterat insatsområde. Arbetet med att uppdatera den regionala strategin för skydd av skog pågår. Under året har Skogsstyrelsen haft konferens för markägare och ombud om alternativa markberedningsmetoder för ädellövskog samt informerat om behovet av hänsyn till fornlämningar i skogsbruket.
Hotade arter och biologisk mångfald
Det krävs naturvårdande skötsel i många av länets skogar. Skogsstyrelsen har 2018 fått ett särskilt regeringsuppdrag kring skötsel. Befintliga naturvärden har kunnat främjats genom friställning av äldre grova ädellövträd, utglesning i igenväxta lövmiljöer och röjning av inväxande gran. Även Länsstyrelsen har fått extra medel till skötsel av skyddade områden under 2018. Pengarna har framförallt gått till att omföra granskog till lövskog.
Resurserna till arbetet med hotade arter, skötsel och restaurering räcker inte trots ökade anslag. För att den biologiska mångfalden i länet ska bevaras krävs att takten i det arbetet ökar och att bristerna i skogsbrukets miljöhänsyn avhjälps.
Inom Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) sker restaurering av särskilt skyddsvärda träd. Under 2017 har det årliga målet på att 300 skyddsvärda träd ska friställas uppfyllts. Det finns flera åtgärdsprogram framtagna som rör skog men på grund av medelsbrist går detta arbete för långsamt.
Det har åter funnits möjlighet för markägare att söka ekonomiskt stöd för skötsel av områden med natur- och kulturmiljövärden inom Landsbygdsprogrammet och NOKÅS. Inom arbetet med Landsbygdsprogrammets Skogens miljövärden har cirka 100 markägare fått rådgivning under året. Totalt 225 hektar natur- och kulturmiljöer fick stöd för skötsel.
NOKÅS = Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen. Nokås kan sökas för områden med Naturvårdsavtal inklusive vitryggsavtal, ekoparker och fastighetsavtal. Under 2016 har Nokås-åtgärder omfattande 81,1 hektar blivit klara. Motsvarande siffra för stödet för ädellövskogsbruk är 1846 hektar.
Äldre skog och död ved
Indikatorerna äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas positivt, men den faktiska mängden är fortfarande liten och det saknas därmed ännu förutsättningar för många arter att utveckla en livskraftig population i länet. Brist på strukturer och ålder gör att få skyddade skogar idag har gynnsam bevarandestatus.
Påverkan från vilt
På grund av kraftigt viltbete med påföljande skador planteras inte tall på marker där det är det lämpligaste trädslaget, detta kan leda till negativ utveckling för den biologiska mångfalden. Den årliga uppföljningen av viltbetesskador Älgbetesinventeringen (”Äbin”) visar på att totalt har 53 procent av tallskogen blivit skadad någon gång upp till fem meters höjd. Lokalt i länet är skadorna efter kronvilt och dovhjort så kraftiga att det hotar återväxt av ädellövskog. På många håll är betet av dovhjort så intensivt att det skadar lundfloran, men också föryngring av planterad gran. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ingår i samarbetsprojektet Vild & Bortskämd som syftar till att öka kunskapen om och intresset för foderskapande åtgärder för klövvilt i skogs- och jordbrukslandskapet.
Främmande arter och genotyper
Arbetet med främmande invasiva arter har börjat prioriteras under året – på Skogsstyrelsen jobbar några av arbetslagen med bekämpning av invasiva arter. Länsstyrelsen har under 2018 avsatt en deltidstjänst för samordning, ledning, planering och utbildning av arbetslagen för effektiv bekämpning av invasiva arter. Några kommuner har anställt projektledare som uteslutande jobbar med invasiva arter. Spridningen av alm- och askskottsjuka har medfört att förekomsten av alm och ask minskar i landskapet, liksom en rad arter knutna till dessa trädslag. Lokalt har detta inneburit att arealen ädellövskog minskar. Phytophthora är inte ovanlig och förekommer på flera lövträdsarter. I många skogsmiljöer sprider sig invasiva arter som lokalt hotar den biologiska mångfalden. Arbetet med främmande arter måste prioriteras tydligare och riktade medel behövs.
Alm, Akut hotad: Almen hotas av almsjuka som orsakas av svampen Ophiostoma novo-ulmi. Svampen sprids av almsplintborren som sprider svampens sporer när den gnager på levande grenar. Artfakta om Alm.
Kulturmiljövärden
Läget avseende forn- och kulturlämningar i skogen är oförändrat, med hög grad av skador på fornlämningar och otillräckliga resurser för information till aktörer inom skogsbruket samt för tillsyn och uppföljning inom ramen för länsstyrelsens beslutsfattande. Den nya fornlämningsdefinitionen har tyvärr medfört att uppgifter om skyddsstatus i fornlämningsregistret inte är tillförlitliga, vilket leder till merarbete hos berörda myndigheter och fortsatta skador på fornlämningar. Skogsstyrelsen har haft en frivillig utbildningsdag om alternativa markberedningsmetoder för ädellövskog för skogsägare samt informerat om behovet av hänsyn till fornlämningar i skogsbruket.
Friluftsliv
En handlingsplan för friluftslivet har tagits fram under 2018.
