Skyddande ozonskikt
MÅL: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.
BEDÖMNING: Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut och det ledde till omfattande problem. Tack vare effektiv reglering genom lagstiftning har problemen i princip lösts i Sverige. Det finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig före 2020 och sedan fortsätta.
- Sidan publicerad
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
De flesta av de ozonnedbrytande ämnena har så gott som avvecklats i Sverige till följd av lagstiftning. Nationellt görs bedömningen att miljökvalitetsmålet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Utvecklingen i miljön är neutral.
Vändpunkt och återväxt
Det finns tecken som tyder på att ozonhalterna i stratosfären inte längre avtar, och mätningar och modellresultat tyder på att den globala återväxten av ozonskiktet har påbörjats, även om denna återhämtning inte är statistiskt säkerställd. En säkerställd återhämtning för halten totalozon förväntas inte kunna iakttas förrän någon gång under perioden 2020 – 2040. Prognosen förutsätter att arbetet inom FN beträffande Montrealprotokollet fortsätter att vara framgångsrikt.
Halter ozonnedbrytande ämnen
På såväl regional som nationell nivå har användningen av ozonnedbrytande ämnen stadigt minskat till följd av lagstiftning och internationella överenskommelser enligt Montrealprotokollet. Koncentrationen av ozonnedbrytande ämnen minskar nu i atmosfären, med undantag för lustgas för vilket både utsläpp och halter ökar. Utsläppen av lustgas, som inte regleras i Montrealprotokollet utan i Kyotoprotokollet, är i dag större än för någon annan ozonnedbrytande gas med hänsyn till dess ozonnedbrytande potential. Det finns även en risk för att nya ozonnedbrytande ämnen produceras och släpps ut i atmosfären.
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen i Skåne just nu är så små att de bedöms vara på en ofarlig nivå för ozonskiktet.
Ozonnedbrytande ämnen i kylanläggningar minskar stadigt
Avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i kyl-, klimat- och värmepumpsanläggningar går framåt och ämnena har stadigt minskat sedan användningsförbud för klorflourkarboner (CFC) trädde i kraft 1999 och sedan förbud mot påfyllning av mjuka klorflourkolväten (HCFC) började gälla 2002. Endast en mindre del av dessa anläggningar innehåller idag HCFC och omhändertagandet sker reglerat. Från och med 1 januari 2015 råder även användningsförbud för HCFC. De nationella utsläppen av ozonnedbrytande ämnen består i stort sett uteslutande av utsläpp av CFC (klorfluorkarboner) från befintliga och uttjänta produkter. Dessa utsläpp minskar kontinuerligt.
Beträffande återvinning av kylmöbler och köldmedia kontrollerar samtliga tillsynsmyndigheter inklusive Länsstyrelsen företagens årliga rapporter så att läckagekontroll utförts med rätt intervall samt att certifierad personal och företag utfört service samt omhändertagande av avfallet. Sedan 2015 kontrolleras särskilt att inga HCFC används längre då dessa fick användningsförbud efter den 31 december 2014.
Byggisolering och fjärrvärmerör
Ytterligare insatser krävs för den kvarvarande användningen och omhändertagandet av förbrukade produkter innehållande ozonnedbrytande ämnen. Till exempel har en utvärdering av hur mycket CFC som återvinns ur byggisolering visat att 90 procent av CFC i byggisolering inte omhändertas. Riktad information till företag i bygg-, rivnings- och avfallsbranschen i Skåne skulle öka medvetenheten om dessa problem på ett tydligare sätt. Ett stöd i detta arbete är Naturvårdsverkets vägledning.
Ozonnedbrytande ämnen kan även finnas i till exempel isoleringsmaterial i byggnader, fjärrvärmerör samt i applikationer inom försvaret. Utbyte av sådant material kan ta lång tid. Kunskaper om var de ozonnedbrytande ämnena finns samt i vilka mängder är viktiga för att förhindra utsläpp. Korrekt omhändertagande av uttjänta material är också en viktig del i detta arbete liksom insatser för att undersöka och förhindra illegal handel och införsel/utförsel av ämnena.
För dessa kvarvarande ozonnedbrytande ämnen krävs ett fortsatt arbete och omhändertagande på ett miljöriktigt sätt.
Skånsk satsning mot avfall
Under 2019 kommer Länsstyrelsen Skåne att göra en satsning mot avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen, till exempel genom ökat antal kontroller av avfall och avfallstransporter. Det är svårt att bedöma om nationella styrmedel såsom krav på bättre omhändertagande av isolermaterial innehållande CFC vid rivning har gett en tydlig positiv påverkan i Skåne. Mer information behöver nå ut till företag och kommuner och detta kan göras genom tillsynsvägledning och riktad information.
Gränsöverskridande transporter
Det är viktigt att export av kylmöbler som innehåller ozonnedbrytande ämnen hindras från att nå länder i Asien och Afrika.
Sedan 2013 har tillsynsinsatser riktade mot gränsöverskridandet transporter av avfall (GRÖT) genomförts för att hindra illegal transport av avfall, bland annat kylmöbler. Dessa insatser har skett i samverkan mellan Tullverket, Polismyndigheten Skåne, Kustbevakningen, Helsingborgs stad, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen och Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Av totalt 390 kontroller av gränsöverskridande avfallstransporter under 2018 har inte några visat sig innehålla köldmedier med ozonnedbrytande ämnen. Det är en minskning jämfört med föregående år men beror sannolikt på variationer inom de kontrollerade flödena.
Kontrollerna för att stoppa avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen behöver utökas de kommande åren både för export ut från EU och vid gränsövergångar till andra EU-länder till exempel vid de sydsvenska hamnarna och Öresundsbron. Strävan är att fortsätta med utökade uppströmsprojekt under 2019, genom de extra resurser som erhållits 2018, och där hela den nya tillsynsregionen syd för GRÖT omfattas, det vill säga även Blekinge, Kalmar och Kronobergs län.
Länsstyrelsen arbetar för att intensifiera antalet kontroller, och har drivit ett mindre projekt med tillsyn där avfallet uppstår, exempelvis hos avfallshanterare. Under 2018 pågår del 2 av ett projekt om kontroll av import av avfall till förbränning vid skånska avfallsförbränningsanläggningar. Projektet syftar bland annat till att införa rutiner för kontroll av vilket sorts avfall som tas emot och eldas samt ställa miljökrav både vid upphandling och vid mottagningskontroll.
