Ett rikt odlingslandskap
MÅL: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
BEDÖMNING: Den totala åkerarealen har under längre tid minskat på grund av rationalisering och tätortsutbyggnad. Antalet småbiotoper och landskapselement har minskat liksom arealen betesmarker och slåtterängar. Det krävs samverkande insatser för landsbygdsutveckling för att stoppa den negativa trenden.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ett rikt odlingslandskap finns följande preciseringar:
- Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.
- Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.
- Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.
- Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.
Tillstånd och målbedömning för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020 med dagslägets beslutade eller planerade styrmedel, och utvecklingen i miljön är negativ. Trots positiva insatser via bland annat Landsbygdsprogrammet (LBP) krävs större insatser inom bland annat landsbygdsutveckling, art- och habitatskydd samt åtgärder för landskapet som helhet.
Det är viktigt att bromsa exploateringen av åkermark för att säkerställa livsmedelsproduktionen och hålla landskapet öppet. Åtgärder behövs också för att utveckla, bevara och skapa nya småbiotoper i odlingslandskapet.
Ett annat problem är att den nedläggning av lantbruk som sker i delar av Skåne, främst skogs-bygd, resulterar i att marker slutar hävdas och växer igen vilket hotar den biologiska mångfalden. Miljöersättningarna inom Landsbygdsprogrammet är i dag i princip det enda instrumentet för att främja hävden av ängar och betesmarker. Det finns även ett stort behov av stöd till generations-växling samt stöd till unga lantbrukare.
Rationalisering och likriktning inom jordbruket
Omvärldens krav på produktion av billiga livsmedel har tvingat fram en rationalisering och likriktning inom jordbruket. Landskapet blir mer homogent med liten variation av småbiotoper och strukturer. Mycket av den biologiska mångfald som är knuten till odlingslandskapet försvinner och arterna utarmas genetiskt när de minskar kraftigt i antal och isoleras i landskapet. Skåne är det artrikaste landskapet i Sverige men har även flest hotade arter. Förlusten av biologisk mångfald är för snabb för att kunna hejdas med det arbetssätt och den arbetstakt som gäller nu.
Hotade arter behöver ett variationsrikt landskap
Förlusten av biologisk mångfald sker fort. Hur långt arbetet med att bromsa den negativa utvecklingen når beror på vilka medel som tilldelas men det är svårt att förutse hur snabbt förändringar sker i miljön. Alla verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden måste vara med och bidra för att minska andelen hotade arter. Genom att skapa ett variationsrikt landskap skapas förutsättningar för att de hotade arterna ska öka i antal, men också naturens förmåga till ekosystemtjänster ökar.
En tredjedel av solitärbina är rödlistade
En stor orsak till att solitärbina minskar är förändringar i odlingslandskapet. De blomrika slåtterängarna har minskat kraftigt och åkrarna brukas mer intensivt. Både mängden och artrikedomen av blommor har minskat. Solitärbinas möjligheter att bygga bon har försämrats på grund av att mängden småbiotoper har minskat.
Solitärbin är små, vilda bin som finns i hela Sverige. Till skillnad från humlor och honungsbin bildar solitärbina inga samhällen. Varje solitärbihona bygger ett eget bo och samlar själv pollen till sina larver. En solitärbihona besöker ett stort antal blommor under sitt liv. Hon måste samla nektar och pollen till sina larver. Honan besöker också blommor för att suga i sig nektar för sin egen föda. Detta gör solitärbina till viktiga pollinerare både i naturen och i frukt- och bärodlingar.
Minskad röjning leder till stora konsekvenser
De stora neddragningarna i regeringsbudgeten ger stora konsekvenser för landskapet. En neddragning av skötseln inom skyddade områden, bland annat genom minskad röjning, ger konsekvenser många år framåt. Floran och faunan utarmas då mark växer igen och kulturlämningar skadas. Många av Skånes skyddade områden är även viktiga rekreationsområden och tillåts de att växa igen minskar attraktiviteten. Har betesmarker växt igen med sly och buskage krävs det ofta mycket stora resurser och många år för att få tillbaka de värden som fanns innan igenväxningen.
Handlingsplan för grön infrastruktur, Plan för odlingslandskapets biologiska mångfald samt ett infrastruktursamarbete mellan Länsstyrelsen Skåne, Trafikverket, E.ON och Svenska kraftnät har alla tagit fram verktyg för att bevara ett rikt växt- och djurliv ur ett landskapsperspektiv. För att dessa planer ska kunna resultera i konkreta resultat i verkligheten är det viktigt att de används vid allt planeringsarbete inom alla instanser framöver.
Främmande arter och genotyper
Främmande arter räknas som ett av de absolut största hoten mot biologisk mångfald. De kan också orsaka stora negativa effekter på jord- och skogsbruk samt människors och djurs hälsa. I Skåne finns det flera invasiva arter, men i dagsläget finns det inte tillräckligt med styrmedel för att hålla undan dessa arter.
Bevarande av natur- och kulturmiljöer
I Skåne finns stora kulturhistoriska värden knutna till odlingslandskapet. Det moderna rationella jordbruket har dock inneburit att kulturhistoriska värden och biologiskt kulturarv knutna till historisk markanvändning successivt utarmats. Även de traditionella bebyggelsemiljöerna förändras. Avstyckning av gårdar, förändrad foderhantering med mera leder till att allt fler av jordbrukets ekonomibyggnader på sikt riskerar att förfalla eller rivas. Tillgängliga bidragsmedel för kulturmiljövård är otillräckliga för att hantera kulturvärden knutna till denna bebyggelse och landsbygdsprogrammets kompetensutvecklingsmedel kan inte användas för fastighetsägare som inte är aktiva jordbrukare.
Friluftsliv
Genom att skapa intresse och engagemang för odlingslandskapet hos allmänheten blir förutsättningarna för att skydda och bevara det större. Det görs vissa insatser, men det behövs många fler för att verkligen skapa engagemang och intresse.
Åtgärdsarbete för Ett rikt odlingslandskap i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
- Regeringens budget för Länsstyrelsen Skånes arbete inom skyddade områden blev kraftigt neddragen i år vilket har lett till att det inte varit möjligt att upprätthålla en bra skötsel av det odlingslandskap vi har inom skyddade områden. Även budgeten för de arter som omfattas av Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper har minskat, vilket har lett till att skötselinsatser för bevarande har minskat. Genom BushLIFE har vissa kraftigt igenväxta marker kunnat restaureras.
- För att skydda vilda djur som uppehåller sig på trädor finns det ett förbud mot att putsa trädan innan sista juni. Har det kommit in invasiva arter eller arter som kan försämra produktionsförmågan finns möjlighet att söka dispens. Dispens söks framför allt för renkavle, jättebjörnloka och losta. 2019 kom det in 52 ansökningar och 2018 kom det in 35. Alla utom ett fåtal beviljades.
- I Handlingsplan för grön infrastruktur 2019–2022 tar Länsstyrelsen Skåne ett samlat grepp för att förstärka och utveckla livsmiljöerna för Skånes vilda djur, växter och svampar, både på land och i vatten. Planen har ett landskapsperspektiv och bygger på samverkan mellan alla som arbetar med och påverkar den gröna infrastrukturen.
- Länsstyrelsen Skåne har genomfört ett antal kurser inom områdena markhälsa, vilda pollinatörer, fältvilt, modern ängsskötsel, lieslåtter, hamling, naturvårdsbränning, hasselnöts- och humleodling samt rådgivning om småvatten, betesmarker och alléer.
- I naturreservatet Maglehem har lyckor odlats upp och såtts in med gamla rågsorter och hotade åkerogräs. Vandrande åkerbruk skapar bar sand som gynnar många hotade växter och insekter. Det är även ett sätt att bevara hotade åkerogräs. Försöken ger även värdefulla lärdomar som kan tillämpas på andra ställen.
- Rapporten Plan för odlingslandskapets biologiska mångfald har slutförts. Den visar hur det går att förena rationellt och lönsamt jordbruk med bevarande av växter och djur. Målet är att hejda minskningen av arter och värdefulla livsmiljöer och på sikt öka livsmiljöernas kvalitet och areal.
- Länsstyrelsen Skåne medverkar årligen, genom bidrag, till att cirka 250 kulturmiljöer sköts. Medel fördelas även till vård av kulturhistoriska landskap och till bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet. Länsstyrelsen har ordnat kurser inom bland annat arkivkunskap, skötsel av kulturlämningar och traditionell byggnadsvård. Miljöstödet för betesmarker och slåtterängar bidrar till att bevara äldre kulturlandskap och biologiskt kulturarv.
- Projektet Skötsel av ängs- och betesmarker – nätverk, samverkan och nya metoder har genomfört erfarenhetsträffar (ERFA) med fokus på EU-stöd, ekonomi, naturvårdsbränning och skötsel av naturbetesmarker. En betesförmedling har startats för att skapa kontakter mellan djurhållare som är i behov av bete och markägare som är i behov av betesdjur.
Åtgärder på kommunal nivå
- Höörs kommun har lanserat Friluftslivskartan som är en digital tjänst där alla vandringsleder, vindskydd, naturreservat med mera, finns markerade.
Åtgärder inom näringslivet
- Projektet Österlen blommar drivs av BeeUrban och Världsnaturfonden. Totalt deltar 90 lantbrukare. Drygt 22 mil kantzon och 30 hektar blommande träda ger insekterna i sydöstra Skåne lite bättre förutsättningar.
Övriga åtgärder
- Just nu pågår ett infrastruktursamarbete mellan Länsstyrelsen Skåne, Trafikverket, E.ON och Svenska kraftnät för att utveckla metoder för att öka skötseln av gräsmarker och vägrenar.
