Levande sjöar och vattendrag
MÅL: Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas.
BEDÖMNING: Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av bland annat exploatering, rensningar, vattenuttag och bekämpningsmedel. Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats men går trögt. Åtgärdsarbetet har intensifierats. 17 procent av de bedömda skånska ytvattenförekomsterna uppnår god status.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Levande sjöar och vattendrag finns följande preciseringar:
- God ekologisk och kemisk status Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag har naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna.
- Ytvattentäkters kvalitet Ytvattentäkter som används för dricksvattenproduktion har god kvalitet.
- Ekosystemtjänster Sjöar och vattendrags viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Strukturer och vattenflöden Sjöar och vattendrag har strukturer och vattenflöden som ger möjlighet till livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till sjöar och vattendrag har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla sjöar och vattendrag.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Sjöar och vattendrags natur- och kulturmiljövärden är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Strandmiljöer, sjöar och vattendrags värden för fritidsfiske, badliv, båtliv och annat friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län
Målet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Stor påverkan på skånska vatten
I Skåne är de flesta sjöar och vattendrag påverkade. 36 av 209 bedömda skånska vattenförekomster uppnår god ekologisk status, övriga har fått tidsfrist till 2021 respektive 2027 för att nå god ekologisk status. Många åtgärder genomförs och har intensifierats inom ramen för vattenförvaltningsarbetet. Samtidigt är Skånes ytvatten mycket hårt påverkade av markanvändningen. Trycket på vattennära boende är högt och strandområden exploateras. Detta tillsammans med att andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne gör att förutsättningarna för översvämningskontroll försämras. Rensning, dikning, bevattningsuttag, brist på funktionella skyddszoner och vattenkraft är de största hoten. Sammantaget bidrar dessa faktorer till att målet är svårt att nå.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.
Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.
- Anläggningarna är ofta vandringshinder för fisk som öring, lax, ål, asp och nejonögon. Vandringshindren gör att fisken stängs ute från sina naturliga lek- och uppväxtområden.
- Fisk som vandrar nedströms riskerar att skadas i turbiner eller fastna i intagsgaller.
- Avledning av vatten till kraftverken medför kraftigt minskade flöden i vattendragen och kan i värsta fall leda till torrläggning.
- Omfattande reglering av vatten i sjöar innebär att strandnära områden tidvis blir torrlagda.
- Uppdämning av vatten innebär att strömmande vattendrag försvinner, vilket påverkar djur- och växtliv.
- Snabba minskningar av vattenflödet, till exempel vid driftstörningar i en anläggning, kan orsaka fiskdöd och andra skador på djur- och växtlivet.
Effekter av onormalt väder
I Skåne har vädret varit mer normalt under det senaste året jämfört med 2017 och 2018. Trots det har återhämtningen efter 2018 års extrema torka med låga vattennivåer och flöden gått långsamt.
Dricksvatten saknar skydd
Skyddsområden saknas för flera av de viktigaste skånska ytvattentäkterna och bildandet av nya områden går trögt. Skyddsområdet för Bolmen i Kronobergs län, skåningarnas viktigaste dricksvattenförsörjning, har ännu inte fastställts. För perioden 2018-2021 har Skåne fått cirka 5 miljoner kronor/år till förstärkt vattenskyddsarbete, tillsyn och framtagande av en regional vattenförsörjningsplan.
Besvärligt läge för flera hotade arter
Bevarandestatusen är inte gynnsam för ål, havsnejonöga (Uråldrig fiskart nära att dö ut i Sverige), flodkräfta och flera bottenlevande arter. Flodpärlmusslan saknar föryngring och riskerar att dö ut i Skåne. Ett nytt bestånd av flodpärlmussla har dock hittats där den har trotts vara utdöd.
Ekonomiska resurser behövs
Skydd av värdefulla vatten behöver prioriteras upp då det tenderar att dra ut på tiden och är resurskrävande, eftersom det ofta innefattar många sakägare. Resursbehovet är fortsatt stort för att bygga upp kunskapen om värdefulla vatten och kulturmiljöer. Möjligheter till ekonomiska bidrag för anpassnings- och kompensationsåtgärder vid särskilt värdefulla vattenanknutna kulturmiljöer behöver skapas.
Vattendrag behöver skydd och frihet
Funktionella skyddszoner behöver kunna bevaras och/eller etableras utmed vattendrag och sjöar. Det är önskvärt att Sverige inför ett generellt krav på skyddszoner med gräs, buskar och träd längs vattendrag. Dessa behöver behovs anpassas utifrån topografi och vattnets värden. Även svämområden, där vatten tillåts svämma och flöda fritt utan markbearbetning, behöver kunna avsättas.
En skyddszon är en remsa vid kanten av en åker som inte brukas, utan som är permanent beväxt. Avsikten är att förhindra läckage av näringsämnen och växtgifter till exempelvis vattendrag. En funktionell skyddszon bidrar dessutom till en bra livsmiljö och bidrar till olika ekosystemtjänster.
Svämplanet är den plana landyta som byggts upp av sediment i samband med översvämningar i anslutning till ett vattendrag, samt genom förflyttning av vattendragsfåran i sidled eller nedströms. Svämplanet översvämmas vid måttliga högflöden, fördröjer flödespulsar och fungerar som vattendragets säkerhetsventil, samtidigt som området nedströms får en jämnare vattenföring. Vegetation och strukturer på svämplanet kan också bromsa vattenflödet. På svämplan finns artrika och produktiva ekosystem och en mosaik av biotoper i övergångszonen mellan vatten och land.
Omprövning av vattenkraft
Den nationella planen för omprövning av vattenkraft har lämnats till regeringen (2019-10-02) för beslut. Beroende på om och när beslut kommer ska prövningar av kraftanläggningar i de större skånska vattnen ske under perioden 2022-2027.
Åtgärdsarbete för Levande sjöar och vattendrag i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
- LIFE Connects är ett nytt vattenrestaureringsprojekt där miljöanpassning av vattenkraftverk och biotopvårdande åtgärder ska ge bättre vattenkvalitet, fria vandringsvägar och förbättrade livsmiljöer för hotade arter. Detta ska stärka bestånden av havsnejonöga, lax och ål samt flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla. Åtgärder ska genomföras i Skåne (Rönne å, Helge å och Verkeån), Blekinge och Kalmar län. Projektet ska bedrivas under perioden 2019-2025 och har en total budget på 100 miljoner kronor, där EU bidrar med 60 procent och Havs-och vattenmyndigheten med 20 procent. Aktörer förutom de berörda länsstyrelserna och Havs- och Vattenmyndigheten är Klippans kommun, Sportfiskarna och Karlstad universitet.
- Skydd av sötvattensmiljöer är kraftigt eftersatt i Skåne. Reservatsbildningen i Klingstorpabäcken har prioriterats men går fortsatt trögt. Stora resurser har lagts på det planerade kommunala reservatet vid de tre kraftverken Forsmöllan, Klippans pappersbruk och Stackarpsdammen i Rönne å med hjälp av statsbidrag. I övrigt har vatten endast kommit med som en del vid bildandet av reservat som haft andra syften än att skydda vattnet. Förslag på blivande Natura 2000-områden i vatten där utter förekommer har inte beslutats av regeringen, trots att ytterligare ett år har gått.
- I Rössjöholmsån eftersöktes 2019 havsnejonöga genom att inventera lekgropar. Inga tecken på förekomst av havsnejonöga, såsom lekgropar eller larver, kunde ses. Flodnejonöga inventerades i tre vattendrag på den skånska ostkusten, dock utan fångst. Inventeringen utfördes inom ramen för åtgärdsprogrammet för hotade arter.
- Projektet Finjasjön – en balansakt mellan bra och dåligt tillstånd – vad är droppen? är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms kommun, med stöd av Havs- och vattenmyndigheten inom ramen för Stärkt lokalt åtgärdsarbete mot övergödning. Projektet pågår till och med 2020. Syftet är att undersöka hur stor näringsbelastningen från externa och interna källor får vara för att Finjasjön ska uppnå god status, utreda de försämringar som observerats under senare år samt ta fram åtgärdsförslag för sjön och i tillrinningsområdet.
- Restaureringsarbetet i Skåne är fortsatt intensivt tack vare en generös tilldelning av pengar inom fiske- och vattenvård samt särskilda åtgärdsprojekt från Havs- och vattenmyndighetens 1:11 anslag. Ett 20-tal restaureringsåtgärder, framför allt i form av borttagande av vandringshinder och biotopvård där block återförts och träd planterats, har genomförts i flera vattendrag. Under 2019 har Länsstyrelsen Skåne beviljat drygt 11 miljoner kronor i bidrag till lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) som bidrar till att förbättra vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. Stödet har bland annat gått till reduktionsfisken, bekämpning av sjögull, anläggande och underhåll av våtmarker och projektering av restaurering av Ståstorpsån. Våtmarkerna bidrar till att öka landskapets vattenhållande förmåga.
- Länsstyrelsen Skåne har arbetat med riktad tillsyn mot vattenkraftverk och dämmen som saknar tillstånd. Arbetet är en framgång för att få till förbättrade flödesförhållanden, fungerande vandringsvägar för fisk och andra organismer, tillgång till större areal lekplatser för vandrande fisk samt en ökad fiskproduktion. Flera kraftverksmiljöer har inventerats utifrån sina kulturmiljövärden. Skåne arbetar aktivt med avvägningar av natur- och kulturmiljövärden i samband med samråd och tillsyn samt inom ramen för restaureringsarbetet.
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna.
Skåne omfattas av cirka 80 åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper på land, i sötvatten och i marina miljöer. Vi har ett nationellt ansvar för att skapa cirka 20 av dessa program. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne, men ännu fler arter påverkas positivt av de åtgärder som vi genomför inom programmen ute i landskapet.
- Länsstyrelsen Skåne har under sommaren 2019 inventerat bevattningsuttag i särskilt värdefulla vatten beslutade av Naturvårdsverket. Enligt Länsstyrelsen Skånes bevattningspolicy får inte vatten tas ut utan tillstånd då vattenflödet understiger 30 procent av årsmedelvattenföringen. Kartläggningen används i den fortsatta tillsynen för att bedöma vilka krav som ska ställas. Behovet av en bättre kontroll aktualiserades vid fjolårets extrema vattenbrist, då det var nödvändigt att bibehålla tillräckligt med vatten i åarna för att klara den biologiska mångfalden. Totalt noterades 157 ytvattenpumpar, vilket troligen endast är en del av de vattenuttag som finns i dessa vatten.
RIKTLINJER FÖR VATTENUTTAG FÖR BEVATTNING M.M. I SKÅNE LÄN
De skånska vattendragen delas in i två kategorier, A och B. Kategori A vattendrag har pekats ut av Länsstyrelsen och Naturvårdsverket och omfattar de vattendrag som är utpekade inom miljökvalitetsmålet ”Levande sjöar och vattendrag” och således hyser höga naturvärden som till exempel flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla och/eller skyddsvärda fiskarter som lax och stensimpa. Övriga vattendrag placeras i kategori B.
A. Särskilt värdefulla vattendrag: Bevattningsuttag från vattendraget kan enligt Länsstyrelsens bedömning ej förekomma vid flöden på 30 % av årsmedelvattenföringen eller lägre
B. Övriga vattendrag: Bevattningsuttag från vattendraget kan enligt Länsstyrelsens bedömning ej förekomma när vattenföringen understiger 25 liter per sekund och meter åbredd, baserat på vattendragets bredaste punkt från uttagsstället och nedströms
Övriga åtgärder
- Institutionen för Akvatisk ekologi, Lunds universitet, återinventerar ”Brincks fisken”, till och med år 2020. Professor Per Brinck elfiskade på 1960-talet Skånes vattendrag för att kartlägga fiskbestånden. Elfiskena upprepades på 1990-talet av Limnologiska institutionen. Uppföljningen sker således vart trettionde år och kan visa hur fiskbestånden ändrats över tid. I samband med den pågående återinventeringen tas även e-DNA-prov i vattnet för att se om dessa kan ge svar på vilka fiskarter som förekommer i vattendraget. Projektet finansieras av Länsstyrelsen Skåne och Formas.
- Projektet En vik i Sjöriket Skåne ska identifiera orsaker till övergödningen av Arkelstorpsviken i norra delen av Oppmannasjön, ta fram konkreta åtgärdsförslag för att förbättra vattenstatusen i viken, samt förbättra möjligheterna till ett rikt friluftsliv i området. Vatten och sediment har undersökts avseende näringsämnen med mera. Oppmanna-Vånga Bygderåd och Kristianstad högskola driver projektet som finansieras av Leader Sydöstra Skåne och Havs- och fiskerifonden.
Källor och fördjupning
- Corren.se (2019), Uråldrig fiskart nära att dö ut i Sverige
- Havs- och vattenmyndigheten (2019), Nationell plan för omprövning av vattenkraft
- Kristianstadsbladet (2019), 400 ton fisk ska tas upp ur sjöarna – så går det till
- Sjöriket Skåne
- SVT Nyheter (2019), Skånes fiskebestånd kartläggs med elfiske och DNA-analyser
- Sveriges miljömål, Exploatering av stränder vid sjöar och vattendrag i Skåne län
