Start › Bedömningar 2021 › Giftfri miljö 2021
MÅL: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.
BEDÖMNING: Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta innebär att tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en giftfri miljö. Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser samt innovationer, och det krävs ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela konsumtionskedjan.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Giftfri miljö finns följande preciseringar:
Miljökvalitetsmålet kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Giftfri miljö är ett mål vars infriande kräver internationella överenskommelser och lång återhämtningstid. Befintligt underlag behöver sammanställas och kompletteras nationellt såväl som regionalt för att utvecklingen i miljön ska kunna bedömas.
Integrerat växtskydd handlar om en hållbar användning av kemiska växtskyddsmedel. Genom att kombinera olika typer av åtgärder bekämpar du ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter. ¨
Läs mer om integrerat växtskydd på Jordbruksverkets webbplats.
Kunskapen om de kemiska ämnena har ökat men är fortfarande otillräcklig. Målet om att minska den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen är helt beroende av fortsatta miljötekniska innovationer och en ökad ambitionsnivå i samhället med avseende på ändrade konsumtionsvanor samt minskade utsläpp från industrin, minskad förekomst av långväga transporter och minskat användande av fordon med dieseldrivna motorer.
Tack vare skarpare lagstiftning kan användningen av särskilt farliga ämnen förväntas minska framöver. Nya farliga ämnen kan i framtiden identifieras till följd av nytt dataunderlag som resulterar i nya bedömningar, men processen är långsam.
Regionalt pågår mycket arbete beträffande utfasning av farliga ämnen samt hantering av kemiska produkter, men det arbetet behöver intensifieras inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet.
Lagstiftningen behöver också skärpas ytterligare om utfasningsarbetet ska komma igång i tillräcklig utsträckning för att miljömålet ska kunna nås. Alternativet är att verksamhetsutövare själva tar initiativ till ytterligare utfasning i hög utsträckning. Farliga ämnen är vanligt förekommande i växtskyddsmedel, och tillämpning av integrerat växtskydd är en viktig del av att minska användningen av särskilda farliga ämnen.
Det saknas regionalt underlag för att bedöma preciseringen.
För att nå målet för förorenade områden till 2050 behöver saneringstakten öka.
I första hand ska den som förorenat marken stå för saneringskostnaden, men om ingen ansvarig finns kan statliga bidrag sökas via länsstyrelsen. Enligt nya miljödomar är verksamhetsutövarens ansvar mindre än i tidigare praxis och bidragsmedel kan därför komma att krävas i större omfattning än tidigare. Det statliga bidraget behöver därför öka. Även resurserna för det regionala och lokala tillsynsarbetet behöver stärkas för att öka antalet privatfinansierade saneringar.
Det genomförs i dagsläget många insatser för att öka informationsflödet och höja kunskapsnivån beträffande information om miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis omfattande arbete med behörighetsutbildningar för hantering och användning av växtskyddsmedel och information om kemikalier i skolmiljöer med mera.
Trots det är bedömningen att den generella kunskapen om miljö- och hälsofarliga ämnen fortfarande är alltför låg, sett till hela kemikaliekedjan från kemiska produkter till kemiska ämnen i varor. Det saknas också än så länge regionalt underlag för att bedöma denna precisering i sin helhet.
Det sker mycket beträffande information om miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis information om kemikalier i skolmiljöer och tidigare insatser gällande konsumenters rättigheter att ta del av information om farliga ämnen i varor som inhandlas.
Trots det är bedömningen att informationsflödet fortfarande är alltför lågt, inte minst då kunskapsnivån hos de aktörer som borde kunna förmedla information om farliga ämnen i material och produkter är alltför låg. Det saknas också än så länge regionalt underlag för att bedöma denna precisering i sin helhet.
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Kemikaliefrågan ligger i fokus i Skåne och det genomförs ett flertal projekt och punktinsatser för att reducera risker från kemikalier.
Länsstyrelsen Skånes tillsyn över kemisk industri har under 2020 haft fokus på hantering av förorenat släckvatten som kan uppkomma vid storskalig brand, vilket förväntas ge lägre risk för förorening vid berörda industrier.
Länsstyrelsen Skånes tillsyn över avloppsreningsverk har under 2020 haft fokus på hantering av kemikalier, vilket gett lägre risk för olyckor på berörda verksamheter.
Arbetsmaterialet från Länsstyrelsen Skånes tidigare fokusområden inom tillsyn över kemisk industri (framför allt gällande säker förvaring och hantering av kemikalier samt utfasning av farliga kemiska ämnen) har under året varit föremål för spridning till andra branscher samt till andra tillsynsmyndigheter i länet, vilket förväntas ge resultat i form av ökad tillsyn inom dessa områden.
Länsstyrelsen Skåne har utbildat kommunerna inom strategisk tillsyn av förorenade områden, vilket förväntas effektivisera arbetet med att åtgärda förorenade områden i länet.
Länsstyrelsen Skåne har genomfört en informationskampanj med filmer som riktat sig till lantbrukare i länet om hur bekämpningsmedel med diflufenikan kan användas på ett bättre sätt, både gällande effekt i fält och minskad spridning till vattendragen.
Läs mer om diflufenikan i vattendrag (pdf på Jordbruksverkets webbplats).
Region Skåne har tillsammans med Cirkulära Skåne, Hållbar Utveckling Skåne och Sustainable Business Hub samt några skånska kommuner genomfört ett Vinnova-finansierat projekt för att sätta strukturer och ramar för ett långsiktigt hållbart beställarnätverk för innovationsupphandling, där kemikalieinnehåll blir en självklar del. Genom att integrera kemikaliearbetet i arbetet med cirkulär ekonomi blir målsättningen att undvika att farliga kemikalier cirkuleras i produkter och material, och därmed säkerställer man att utfasningen av farliga kemikalier genomförs, samt att nya inte tillförs.
Region Skåne har utvärderat skånska kommuners arbete med kravställning beträffande miljö- och hälsofarliga ämnen vid upphandlingar, och genom det arbetet bidragit till kunskapshöjning hos kommunerna.
Cirkulära Skåne är ett projekt som drivs av Hållbar Utveckling Skåne i samarbete med industriklustret IUC Syd.
Målen är
Genom samverkan med företag utvecklar vi också cirkulära produkter och tjänster med cirkulära egenskaper som kan handlas upp av de sex kommuner som ingår i projektet.
I projektet ingår Ystad, Trelleborg, Eslöv, Höör, Helsingborg och Malmö kommun. Även Region Skåne och Länsstyrelsen är partners i projektet.
Läs mer om Cirkulära Skåne på Hållbar Utveckling Skånes webbplats. Öppnas i ett nytt fönster.
Malmö stad har bedrivit informationskampanjen Lätt att göra rätt med en app som heter Kemikalieappen och har under året tagit fram en ny webbsida på temat kemikaliesmart vardag, för spridning bland medborgarna.
Malmö stad har påbörjat ett arbete med att kartlätta den egna verksamhetens användning av farliga kemikalier.
Malmö stad har genom tillsynen begränsat användningen av bekämpningsmedel till huvudsakligen ogräsättika, utom i undantagsfall. Detta gäller hela kommunens geografiska område.
Dagligen utsätts vi för ett stort antal kroppsfrämmande kemikalier. En del är farliga, andra är ofarliga och en del vet vi inte så mycket om.
På Malmö stads webbsida Kemikaliesmart vardag kan du läsa mer om kemikalier i hemmet och få enkla tips på hur du kan göra kemikaliesmartare val.
Länk till webbsidan Kemikaliesmart vardag (Malmö stads webbplats). Öppnas i ett nytt fönster.
Malmö stad och Helsingborgs stad har i tillsynen över butiker haft fokus på kemikalier i varor, genom ett samarbete mellan Malmö, Helsingborg, Göteborg och Stockholm som kallas Storstadsprojektet. Tillsynen omfattar även att kontrollera butikernas kännedom om konsumenträtten gällande kemiskt innehåll i varor.
Malmö stad, Helsingborgs stad, Kristianstads kommun och Burlövs kommun har under 2020 ställt krav på kemiskt innehåll i upphandlade produkter, med hjälp av Upphandlingsmyndighetens kriterier, miljömärkningar och KemKollen.
Stöd för hållbar upphandling finns hos Upphandlingsmyndigheten.
Länk till information om hållbar upphandling hos Upphandlingsmyndigheten. Öppnas i ett nytt fönster.
KemKollen är ett uppföljningsverktyg för kommuner och regioner.
Läs mer om KemKollen. Öppnas i ett nytt fönster.