Illustration av miljömålet Levande skogar. En gran i bakgrunden och en grankotte i förgrunden. Illustration av Tobias Flygar.

Levande skogar

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Trendpil som varken pekar upp eller ner. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.

MÅL: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.

BEDÖMNING: Miljöarbetet för de skånska skogarna går i positiv riktning, men kanske inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas formellt. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Levande skogar finns följande preciseringar:

  • Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
  • Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.
  • Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur.
  • Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
  • Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar.
  • Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald.
  • Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
  • Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
  • Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.

Tillstånd och målbedömning för Levande skogar i Skåne län

Det finns brister i miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder samtidigt som nuvarande bevarandeinsatser inte är tillräckliga. Skogsområden med höga naturvärden gallras eller avverkas fortfarande.

Mer skog behöver skyddas

Arealen skyddad skog i Skåne behöver öka och det krävs ökad skötsel. Skyddade skogar i Skåne är till stor del av den karaktären att de är skötselkrävande för att de ska kunna bevaras och/eller utvecklas. Arbetet med att långsiktigt skydda skog i Skåne fortgår. Dock skadas fortfarande värdefulla natur- och kulturmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder. 

Många skogliga värdekärnor är för små och isolerade för att kunna klara den biologiska mångfalden. Kunskapsbrist råder var värdekärnorna finns, som till exempel nyckelbiotoper. För att skapa grön infrastruktur behövs inventeringar för att identifiera värdekärnor för att länka samman dem i ett större landskapsperspektiv.

Nyckelbiotop: ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad.

Värdekärna: ett område med höga naturvärden som bedöms ha extra stor betydelse för växter och djur. Värdekärnor kan vara nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden.

Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur, samt natur för människors välbefinnande.

Läs mer om grön infrastruktur på Naturvårdsverkets webbplats.

För att klara generationsmålet behöver stora arealer skyddas, varvid långsiktiga medel behövs. Det gäller även medel till skötsel av skyddade områden. Osäker medeltillgång medför att satsningar för friluftsliv och skötsel/restaureringar i nya naturreservat inte genomförs.

Miljömålsillustration för generationsmålet. Barn med vatten. Illustration: Tobias Flygar.

Ekosystemtjänster

Större variation i skogsproduktionen behövs för att klara den biologiska mångfalden och kunna möta hot från brand, storm, skadedjur och sjukdomar. Bedömningen är att statusen hos skogens ekosystemtjänster är otillräcklig för att kunna möta dessa hot.

En ekosystemtjänst är en nytta som naturen ger människan.

Bland skogens ekosystemtjänster finns exempelvis

  • träråvara och bioenergi
  • bär, svamp och kött från vilt
  • att skogsträdens rötter skapar stadig och säker mark eller tar upp vatten och skyddar mot översvämningar
  • biologisk mångfald
  • friluftsliv, rehabilitering och upplevelser 

Läs mer om skogens ekosystemtjänster på Skogsstyrelsens webbplats. Där finns även en fördjupande rapport.

Askåterföring, biobränsle och försurning

Trots minskning av svavelnedfall till skog är markvattnet fortfarande försurat i norra Skåne. Ett intensivt skogsbruk med stort uttag av biobränsle bidrar till försurning och förtar effekten av minskat nedfall. Askåterföringen behöver bli större för att minska försurningen. De senaste 5 åren har andelen anmäld areal för biobränsleuttag i Skåne varit omkring 90 procent av den anmälda arealen för föryngringsavverkning. Askåterföring nationellt genomförs på ungefär 5 procent av den areal som slutavverkas per år.

Illustration av miljömålet Bara naturlig försurning. Stiliserade droppar mot bakgrund. Illustration av Tobias Flygar.

Biotoper och kulturmiljöer

Arbete pågår för att negativ påverkan på miljön vid avverkningar ska vara så liten möjligt. Avverkningar med negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper i Götaland var vid senaste mätningen 44 procent. Andelen negativ påverkan på enskilda kulturlämningar i Götaland var 26 procent. Den högsta skadenivån sedan mätningarna började 2012. De vanligaste skadeorsakerna är markberedning och plantering. Otillräckliga resurser inom berörda myndigheter för tillsyn och uppföljning av kulturlämningar kan försvåra måluppfyllelsen.

Biologisk mångfald

Arealen gammal skog (äldre än 120 år) och äldre lövrik skog (äldre än 60 år) ökar något i Götaland. Volymen död ved (hård och nedbruten) i Skåne har ökat aningen sedan förra inventeringen. Antalet häckande fåglar i skogen har i södra Götaland ökat något under 2020 jämfört med 2019.

På grund av viltbete på tall med påföljande skador planteras ofta gran på tallmark, som är för torr och mager för gran. Det kan leda till negativ utveckling för biologisk mångfald och påtaglig förändring av landskapet. Gran på tallmark kommer troligtvis också att drabbas hårdare av barkborreskador än gran på granmark.

Diagram som visar Volym död ved (m³/ha) fördelad på nedbrytningsgrad i Skåne åren 1996-2018 som glidande 5-års medel.
Volym död ved (m³/ha) fördelad på nedbrytningsgrad i Skåne åren 1996-2018. Volymen visas som glidande 5-års medel, det vill säga 2017 representerar medelvärdet för åren 2015-2019. Produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden enligt 2019 års gränser. Källa: Statistik från Riksskogstaxeringen, SLU.
Diagrammet visar areal gammal skog i Skåne på produktiv skogsmark utanför nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden enligt 2019 års gränser som glidande 5-års medel,
”Gammal skog” är enligt Riksskogstaxeringens definition skog med en medelålder över 140 år i norra Sverige och 120 år i södra Sverige. Diagrammet visar areal gammal skog i Skåne på produktiv skogsmark utanför nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden enligt 2019 års gränser. Arealen visas som glidande 5-års medel, det vill säga 2017 representerar medelvärdet för åren 2015-2019. Under 1900-talet minskade arealerna gammal skog starkt och arealen var i Skåne liksom i resten av Sverige som lägst i början av 1990-talet. Arealen gammal skog har därefter ökat i hela landet. Men arealen gamla skogar, som ofta är viktiga livsmiljöer för hotade arter, ligger på en låg nivå. Att en skog är gammal innebär inte med säkerhet att den har höga naturvärden, utan skogens historik, grad av kontinuitet, strukturer och det omgivande skogslandskapets egenskaper påverkar. Källa: www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/levande-skogar/gammal-skog/skane-lan
Diagrammet visar utvecklingen av 9 fågelarter som indikerar skogar med höga naturvärden i södra Götaland under åren 2002-2020.
Populationsutvecklingen hos 9 utvalda skogsarter i södra Götaland som indikerar skogar med höga naturvärden. Referensåret är 2002 och under de första 10 året ökade antalet häckande fåglar, för att sedan 2012 minska. Även om det skett en ökning mellan åren 2019 och 2020 är skillnaden mellan 2002 och 2020 inte statistiskt signifikant.

Fåglar står högt upp i näringskedjorna och kan därför antas spegla miljöns allmäntillstånd väl. Indikatorn Häckande fåglar i skogen i Södra Götaland baseras på populationsutvecklingen hos nio utvalda skogsarter som indikerar skogar med höga naturvärden.

Läs mer om miljömålsindikatorn Häckande fåglar i skogen på sverigesmiljomal.se.

Grenar och toppar av ädellöv, som lagras under vår och försommar i väntan på flisning, innehåller stora mängder insekter. Flisning vid fel tidpunkt är ett allvarligt hot mot många insektsarter.

Skogarna i den kontinentala regionen, där Skåne ligger, har ingen gynnsam bevarandestatus. Avverkning har stor negativ påverkan på arter som kräver eller gynnas av skoglig kontinuitet. En stor del av Sveriges rödlistade arter är knutna till skogar med lång kontinuitet av ädla lövträd.

Viktiga livsmiljöer är små och ofta fragmenterade. Den gröna infrastrukturen behöver bli bättre för att naturvärden ska kunna bevaras. Övergripande landskapsperspektiv och helhetssyn behövs för att bevara och förstärka mångfalden i skogen.

Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.

Länk till Rödlistan 2020 (pdf).

Läs mer om rödlistning på Artdatabankens webbplats.

Åtgärdsarbete för Levande skogar i Skåne län

Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.

Åtgärder på regional nivå – myndigheter

Under år 2020 skyddade Länsstyrelsen Skåne 419 hektar skogsmark med höga naturvärden genom att bilda 5 nya naturreservat och utöka 6 naturreservat.

Länsstyrelsen bildade två biotopskydd med arealen 0,6 hektar produktiv skog.

Länsstyrelsen tecknade ett naturvårdsavtal med arealen 6,9 hektar produktiv skog.

240 hektar produktiv skog är under reservatsbildning (Klåveröd, Öved, Åkeboda).

Föreslå skydd av din skog 

Du som skogsägare kan själv ta initiativ till formellt skydd av dina skogsområden med höga naturvärden. Arbetssättet kallas Nya Komet. Du som skogsägare kan välja ut och föreslå skogsområden med höga naturvärden att bevara och få ersättning för det.

Läs mer om hur du kan föreslå skydd av din skog.

Det finns många olika sätt att skydda värdefull natur. Naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal är några av dem. På Länsstyrelsens webbplats förklarar vi de olika sorternas naturskydd.

Foderskapande åtgärder sker inom projektet Vild och bortskämd, som arbetar för en viltstam i balans.

Naturligt växande foder bidrar till en viltstam i balans. Projektet Vild och Bortskämd ger kunskap och inspiration om foderskapande åtgärder i skog och mark.

Läs mer om projektet Vild och Bortskämd. Här finns bland annat filmer, broschyrer och exkursionsmaterial.

Följ Vild och Bortskämd på Facebook.

Skogsstyrelsen bildade två biotopskydd med arealen 7,0 hektar produktiv skog.

Det genomfördes naturvårdande skötsel i 20 av Skogsstyrelsen skyddade områden.

Inom Åtgärdsprogram för hotade arter har Länsstyrelsen röjt kring 135 skyddsvärda träd.

Länsstyrelsen har inom skyddade områden genomfört flera naturvårdande åtgärder som att bekämpa invasiva växtarter, satt igen diken, friställt grova träd och skapat flerskiktning.

Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.

Läs mer om åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsens webbplats.

Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.

De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.

Läs mer om invasiva arter på Länsstyrelsens webbplats.

Flerskiktning: Skogar med träd i varierad höjd till skillnad mot en enskiktad skog där alla träd är ungefär lika höga. I flerskiktade skogar finns större förutsättning för många olika arter, det vill säga större biologisk mångfald.

För stöden Natur- och kulturmiljöer i skog och Ädellövskogsbruk har det i Skåne utbetalats 10,6 miljoner kronor för åtgärder i 2 100 hektar skog. Omkring 30 rådgivningar till skogsbrukare kopplade till stödet har genomförts.

För stödet Skogens miljövärden har det i Skåne utbetalats nästan 1,3 miljoner kronor för åtgärder i 140 hektar skog. Omkring 30 rådgivningar kopplade till stödet har genomförts.

Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Vill du utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du söka Nokås-stöd. 

Läs mer om Nokås-stödet på Skogsstyrelsens webbplats.

Stöd till Skogens miljövärden 

Skogens miljövärden riktar sig till dig som vill bevara eller utveckla natur- och kulturvärden i frivilliga avsättningar på skogsmark. Du som äger skogsmark eller har markägarens tillstånd kan söka.

Läs mer om stöden Skogens miljövärden på Skogsstyrelsens webbplats.

I Skåne deltog mer än 150 lärare och lärarstudenter i aktiviteter i Skogen i skolan om hur skogen kan ingå i undervisningen.

Skånsk skogsstrategi beslutades 2020. Ett verktyg att utveckla och förvalta den skånska skogen.

Den skånska skogsstrategin ska utveckla och aktivt förvalta det skånska gröna guldet, nu och i framtiden, samt bidra till att målen i det nationella skogsprogrammet uppfylls.

Läs mer på den skånska skogsstrategins webbplats.

Följ Skånsk Skogsstrategi på Facebook.

Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner

Under 2020 bildades två kommunala naturreservat där 9 hektar skog ingår.

Minst 10 kommuner jobbar med LONA-projekt för att stärka natur- och kulturvärden eller friluftslivet i tätortsnära skogar.

Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.

Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.

Läs mer om LONA.

Åtgärder inom näringslivet

Arealen frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark i Skåne är 24 100 hektar. Det är cirka 6 procent av den produktiva skogen i Skåne. Riktvärdet är att de avsatta områdena inte ska understiga 5 procent av skogsfastigheten.

En frivillig avsättning är enligt Skogsstyrelsens definition ett område som markägaren frivilligt och utan ekonomisk ersättning undantar från vanlig skogsproduktion.

Läs mer om frivilliga avsättningar på Skogsstyrelsens webbplats.

Inom skogsbruket fortgår utbildning av tjänstemän och entreprenörer rörande målbilder, vilket är vägledningar för hur bra hänsyn bör se ut i det skogsbruket. Målbilder för god miljöhänsyn bedöms vara på väg att bli norm i skogsbruket.

Målbilder för god miljöhänsyn

Vad är en hänsynskrävande biotop? Vilka naturvärden kan finnas där du planerar att avverka? Hur bör hänsynen tas när du utför en föryngringsavverkning? I faktabladen om målbilder för god miljöhänsyn får du hjälp att hitta svaren.

Läs mer om målbilder för god miljöhänsyn på Skogsstyrelsens webbplats.

Övriga åtgärder

Ett mer variationsrikt skogsbruk och En nationell strategi för natur- och kulturvårdande skötsel av trädbärande marker som brukas med naturvårdsmål är två miljömålsåtgärder inom programområdet Grön infrastuktur som genomförs i samverkan med skogsbrukets aktörer.

Läs mer om naturvård i skogsbruk på Skogsstyrelsens webbplats.

Projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk syftar till att öka intresse, kunskap och engagemang för ett mer variationsrikt skogsbruk. Det handlar om ökade inslag av lövträd/lövskogar, mer hyggesfria metoder och skapa mer natur- och kulturvärden i brukad skog. Då utvecklas förutsättningarna för en grön infrastruktur där naturvärden även finns utanför formella och frivilliga avsättningar. 

Med kulturvärden menas i projektet främst kulturarvstjänster i form av kvalitetsvirke för byggnadsvård och material från skogen till slöjd.

Läs mer om projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk på Skogsstyrelsens webbplats.

Friluftslivets år 2021 – Luften är fri var en satsning på friluftsliv, naturen och allemansrätten med syftet att få fler människor att prova friluftsliv.

Friluftslivets år 2021 hade som mål att 10 procent av Sveriges befolkning ska vara ute mer under 2021 än tidigare. Friluftslivets år 2021 handlar om att lyfta friluftslivet, att få många nya människor att vara ute och att visa upp alla de värden som friluftslivet har.

Läs mer om Friluftslivets år 2021 på Naturvårdsverkets webbplats.

Texten Luften är fri, Friluftslivets år 2021 på rosa bakgrund

Källor och fördjupning

Frivilliga avsättningar och certifierad areal 2020. Statistiska meddelanden Skogsstyrelsen 2021. Ladda ner från Skogsstyrelsens statistikdatabas

Försurning och övergödning i Skåne län. IVL Svenska Miljöinstitutet 2020

Skogsstyrelsens statistikdatabas. Skogsstyrelsen 2021.

Rapport 2018:6. Skogsstyrelsen 2018

Skogsstyrelsens statistikdatabas. Skogsstyrelsen 2021 (Miljöhänsyn – databas 6c)

Hänsynsuppföljning kulturmiljö 2020. Skogsstyrelsen 2021

Skogsdata 2021. SLU Riksskogstaxeringen 2021. Ladda ner rapporten från SLU:s webbplats

Lunds universitet. Svensk Fågeltaxering. 2020. Läs mer på sverigesmiljomal.se

Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Naturvårdsverket 2020. Ladda ner rapporten från Naturvårdsverkets webbplats.

SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala. Ladda ner rödlistan från artdatabankens webbplats

Att sköta ädellövskog. Skogsstyrelsen 2021

Print Friendly, PDF & EmailSkriv ut sidan som pdf