Start › Bedömningar 2022 › Levande skogar 2022
MÅL: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
BEDÖMNING: Miljöarbetet för de skånska skogarna går i positiv riktning, men kanske inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas formellt. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Levande skogar finns följande preciseringar:
Det finns brister i miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder samtidigt som nuvarande bevarandeinsatser inte är tillräckliga. Skogsområden med höga naturvärden gallras eller avverkas fortfarande.
Arealen skyddad skog i Skåne behöver öka och det krävs ökad skötsel. Skyddade skogar i Skåne är till stor del av den karaktären att de är skötselkrävande för att de ska kunna bevaras och/eller utvecklas. Arbetet med att långsiktigt skydda skog i Skåne fortgår. Dock skadas fortfarande värdefulla natur- och kulturmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder.
Många skogliga värdekärnor är för små och isolerade för att kunna klara den biologiska mångfalden. Kunskapsbrist råder var värdekärnorna finns, som till exempel nyckelbiotoper. För att skapa grön infrastruktur behövs inventeringar för att identifiera värdekärnor för att länka samman dem i ett större landskapsperspektiv.
Nyckelbiotop: ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad.
Värdekärna: ett område med höga naturvärden som bedöms ha extra stor betydelse för växter och djur. Värdekärnor kan vara nyckelbiotoper eller objekt med naturvärden.
Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur, samt natur för människors välbefinnande.
Läs mer om grön infrastruktur på Naturvårdsverkets webbplats.
För att klara generationsmålet behöver stora arealer skyddas, varvid långsiktiga medel behövs. Det gäller även medel till skötsel av skyddade områden. Osäker medeltillgång medför att satsningar för friluftsliv och skötsel/restaureringar i nya naturreservat inte genomförs.
Större variation i skogsproduktionen behövs för att klara den biologiska mångfalden och kunna möta hot från brand, storm, skadedjur och sjukdomar. Bedömningen är att statusen hos skogens ekosystemtjänster är otillräcklig för att kunna möta dessa hot.
En ekosystemtjänst är en nytta som naturen ger människan.
Bland skogens ekosystemtjänster finns exempelvis
Trots minskning av svavelnedfall till skog är markvattnet fortfarande försurat i norra Skåne. Ett intensivt skogsbruk med stort uttag av biobränsle bidrar till försurning och förtar effekten av minskat nedfall. Askåterföringen behöver bli större för att minska försurningen. De senaste 5 åren har andelen anmäld areal för biobränsleuttag i Skåne varit omkring 90 procent av den anmälda arealen för föryngringsavverkning. Askåterföring nationellt genomförs på ungefär 5 procent av den areal som slutavverkas per år.
Arbete pågår för att negativ påverkan på miljön vid avverkningar ska vara så liten möjligt. Avverkningar med negativ påverkan på hänsynskrävande biotoper i Götaland var vid senaste mätningen 44 procent. Andelen negativ påverkan på enskilda kulturlämningar i Götaland var 26 procent. Den högsta skadenivån sedan mätningarna började 2012. De vanligaste skadeorsakerna är markberedning och plantering. Otillräckliga resurser inom berörda myndigheter för tillsyn och uppföljning av kulturlämningar kan försvåra måluppfyllelsen.
Arealen gammal skog (äldre än 120 år) och äldre lövrik skog (äldre än 60 år) ökar något i Götaland. Volymen död ved (hård och nedbruten) i Skåne har ökat aningen sedan förra inventeringen. Antalet häckande fåglar i skogen har i södra Götaland ökat något under 2020 jämfört med 2019.
På grund av viltbete på tall med påföljande skador planteras ofta gran på tallmark, som är för torr och mager för gran. Det kan leda till negativ utveckling för biologisk mångfald och påtaglig förändring av landskapet. Gran på tallmark kommer troligtvis också att drabbas hårdare av barkborreskador än gran på granmark.
Fåglar står högt upp i näringskedjorna och kan därför antas spegla miljöns allmäntillstånd väl. Indikatorn Häckande fåglar i skogen i Södra Götaland baseras på populationsutvecklingen hos nio utvalda skogsarter som indikerar skogar med höga naturvärden.
Läs mer om miljömålsindikatorn Häckande fåglar i skogen på sverigesmiljomal.se.
Grenar och toppar av ädellöv, som lagras under vår och försommar i väntan på flisning, innehåller stora mängder insekter. Flisning vid fel tidpunkt är ett allvarligt hot mot många insektsarter.
Ädellövskog Ädla lövträd är alm, ask, bok, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn.
Läs mer om ädellövskogens värden på Skogsstyrelsens webbplats.
Läs mer om hur du sköter en ädellövskog på Skogsstyrelsens webbplats.
Skogarna i den kontinentala regionen, där Skåne ligger, har ingen gynnsam bevarandestatus. Avverkning har stor negativ påverkan på arter som kräver eller gynnas av skoglig kontinuitet. En stor del av Sveriges rödlistade arter är knutna till skogar med lång kontinuitet av ädla lövträd.
Viktiga livsmiljöer är små och ofta fragmenterade. Den gröna infrastrukturen behöver bli bättre för att naturvärden ska kunna bevaras. Övergripande landskapsperspektiv och helhetssyn behövs för att bevara och förstärka mångfalden i skogen.
Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Under år 2020 skyddade Länsstyrelsen Skåne 419 hektar skogsmark med höga naturvärden genom att bilda 5 nya naturreservat och utöka 6 naturreservat.
Länsstyrelsen bildade två biotopskydd med arealen 0,6 hektar produktiv skog.
Länsstyrelsen tecknade ett naturvårdsavtal med arealen 6,9 hektar produktiv skog.
240 hektar produktiv skog är under reservatsbildning (Klåveröd, Öved, Åkeboda).
Du som skogsägare kan själv ta initiativ till formellt skydd av dina skogsområden med höga naturvärden. Arbetssättet kallas Nya Komet. Du som skogsägare kan välja ut och föreslå skogsområden med höga naturvärden att bevara och få ersättning för det.
Det finns många olika sätt att skydda värdefull natur. Naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal är några av dem. På Länsstyrelsens webbplats förklarar vi de olika sorternas naturskydd.
Foderskapande åtgärder sker inom projektet Vild och bortskämd, som arbetar för en viltstam i balans.
Naturligt växande foder bidrar till en viltstam i balans. Projektet Vild och Bortskämd ger kunskap och inspiration om foderskapande åtgärder i skog och mark.
Skogsstyrelsen bildade två biotopskydd med arealen 7,0 hektar produktiv skog.
Det genomfördes naturvårdande skötsel i 20 av Skogsstyrelsen skyddade områden.
Inom Åtgärdsprogram för hotade arter har Länsstyrelsen röjt kring 135 skyddsvärda träd.
Länsstyrelsen har inom skyddade områden genomfört flera naturvårdande åtgärder som att bekämpa invasiva växtarter, satt igen diken, friställt grova träd och skapat flerskiktning.
Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.
Läs mer om åtgärdsprogram för hotade arter på Länsstyrelsens webbplats.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Flerskiktning: Skogar med träd i varierad höjd till skillnad mot en enskiktad skog där alla träd är ungefär lika höga. I flerskiktade skogar finns större förutsättning för många olika arter, det vill säga större biologisk mångfald.
För stöden Natur- och kulturmiljöer i skog och Ädellövskogsbruk har det i Skåne utbetalats 10,6 miljoner kronor för åtgärder i 2 100 hektar skog. Omkring 30 rådgivningar till skogsbrukare kopplade till stödet har genomförts.
För stödet Skogens miljövärden har det i Skåne utbetalats nästan 1,3 miljoner kronor för åtgärder i 140 hektar skog. Omkring 30 rådgivningar kopplade till stödet har genomförts.
Vill du utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du söka Nokås-stöd.
Skogens miljövärden riktar sig till dig som vill bevara eller utveckla natur- och kulturvärden i frivilliga avsättningar på skogsmark. Du som äger skogsmark eller har markägarens tillstånd kan söka.
Läs mer om stöden Skogens miljövärden på Skogsstyrelsens webbplats.
I Skåne deltog mer än 150 lärare och lärarstudenter i aktiviteter i Skogen i skolan om hur skogen kan ingå i undervisningen.
Skånsk skogsstrategi beslutades 2020. Ett verktyg att utveckla och förvalta den skånska skogen.
Den skånska skogsstrategin ska utveckla och aktivt förvalta det skånska gröna guldet, nu och i framtiden, samt bidra till att målen i det nationella skogsprogrammet uppfylls.
Under 2020 bildades två kommunala naturreservat där 9 hektar skog ingår.
Minst 10 kommuner jobbar med LONA-projekt för att stärka natur- och kulturvärden eller friluftslivet i tätortsnära skogar.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
Arealen frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark i Skåne är 24 100 hektar. Det är cirka 6 procent av den produktiva skogen i Skåne. Riktvärdet är att de avsatta områdena inte ska understiga 5 procent av skogsfastigheten.
En frivillig avsättning är enligt Skogsstyrelsens definition ett område som markägaren frivilligt och utan ekonomisk ersättning undantar från vanlig skogsproduktion.
Läs mer om frivilliga avsättningar på Skogsstyrelsens webbplats.
Inom skogsbruket fortgår utbildning av tjänstemän och entreprenörer rörande målbilder, vilket är vägledningar för hur bra hänsyn bör se ut i det skogsbruket. Målbilder för god miljöhänsyn bedöms vara på väg att bli norm i skogsbruket.
Vad är en hänsynskrävande biotop? Vilka naturvärden kan finnas där du planerar att avverka? Hur bör hänsynen tas när du utför en föryngringsavverkning? I faktabladen om målbilder för god miljöhänsyn får du hjälp att hitta svaren.
Läs mer om målbilder för god miljöhänsyn på Skogsstyrelsens webbplats.
Ett mer variationsrikt skogsbruk och En nationell strategi för natur- och kulturvårdande skötsel av trädbärande marker som brukas med naturvårdsmål är två miljömålsåtgärder inom programområdet Grön infrastuktur som genomförs i samverkan med skogsbrukets aktörer.
Läs mer om naturvård i skogsbruk på Skogsstyrelsens webbplats.
Projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk syftar till att öka intresse, kunskap och engagemang för ett mer variationsrikt skogsbruk. Det handlar om ökade inslag av lövträd/lövskogar, mer hyggesfria metoder och skapa mer natur- och kulturvärden i brukad skog. Då utvecklas förutsättningarna för en grön infrastruktur där naturvärden även finns utanför formella och frivilliga avsättningar.
Med kulturvärden menas i projektet främst kulturarvstjänster i form av kvalitetsvirke för byggnadsvård och material från skogen till slöjd.
Läs mer om projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk på Skogsstyrelsens webbplats.
Friluftslivets år 2021 hade som mål att 10 procent av Sveriges befolkning ska vara ute mer under 2021 än tidigare. Friluftslivets år 2021 handlar om att lyfta friluftslivet, att få många nya människor att vara ute och att visa upp alla de värden som friluftslivet har.
Läs mer om Friluftslivets år 2021 på Naturvårdsverkets webbplats.
Frivilliga avsättningar och certifierad areal 2020. Statistiska meddelanden Skogsstyrelsen 2021. Ladda ner från Skogsstyrelsens statistikdatabas
Försurning och övergödning i Skåne län. IVL Svenska Miljöinstitutet 2020
Skogsstyrelsens statistikdatabas. Skogsstyrelsen 2021.
Rapport 2018:6. Skogsstyrelsen 2018
Skogsstyrelsens statistikdatabas. Skogsstyrelsen 2021 (Miljöhänsyn – databas 6c)
Hänsynsuppföljning kulturmiljö 2020. Skogsstyrelsen 2021
Skogsdata 2021. SLU Riksskogstaxeringen 2021. Ladda ner rapporten från SLU:s webbplats
Lunds universitet. Svensk Fågeltaxering. 2020. Läs mer på sverigesmiljomal.se
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Naturvårdsverket 2020. Ladda ner rapporten från Naturvårdsverkets webbplats.
SLU Artdatabanken (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala. Ladda ner rödlistan från artdatabankens webbplats
Att sköta ädellövskog. Skogsstyrelsen 2021