Grundvatten av god kvalitet
MÅL: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
BEDÖMNING: Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet. Regeringens dricksvattensatsning under åren 2018–2022 har lett till ett förstärkt åtgärdsarbete för att skydda de allmänna dricksvattentillgångarna, få bättre koll på vattenanvändningen, förbättra vattenhushållningen och trygga dricksvattentillgången. Åtgärderna behöver fortsätta om målet ska nås till 2030.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Grundvatten av god kvalitet finns följande preciseringar:
- Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.
- God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status.
- Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
- God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status.
- Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer.
- Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för drickvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade.
Tillstånd och målbedömning för Grundvatten av god kvalitet i Skåne län
Målet bedöms vara nära att nå till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder, om de senaste årens satsningar fortsätter. Gifter i grundvattnet är tillsammans med påverkad kvantitet de största hindren för att målet ska nås, och fler åtgärder behöver genomföras. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön ännu. Åtgärdsarbete pågår även enligt vattenförvaltningen, där målet är att god kemisk och kvantitativ status ska nås till 2027.
Satsningen behöver fortsätta om arbetet ska kunna bedrivas på samma nivå.
Åtgärdsarbete behöver fortsätta
Det pågår mycket bra åtgärdsarbete som kommer att leda till bättre kvalitet och kvantitet, och på sikt kommer troligen målet att kunna uppnås om detta arbete fortsätter. Extrasatsningen under 2018–2022 har lett till ett förstärkt arbete med skydd av allmänna vattentäkter, tillsyn i vattenskyddsområden och tillsyn av vattenuttag. Satsningen behöver fortsätta om arbetet ska kunna bedrivas på samma nivå. Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden behöver påskyndas ännu mer.
Det behövs fortsatt åtgärder för att minska påverkan från pågående verksamhet, till exempel läckage av bekämpningsmedel och näringsämnen från jordbruket samt klorid från vägsalt. Det krävs även fortsatt kartläggning och åtgärdsarbete i förorenade områden som läcker farliga ämnen (exempelvis PFAS) till grundvattnet.
Regeringen har under 2018-2022 satsat extra pengar för ett förstärkt arbete med skydd av allmänna vattentäkter, tillsyn i vattenskyddsområden och tillsyn på vattenuttag.
Läs mer om satsningen i miljömålsbedömningen för Grundvatten av god kvalitet 2021.
PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en grupp organiska ämnen som alla består av en kolkedja där väteatomerna är helt eller delvis utbytta mot fluoratomer. Det är en stor och komplex grupp på mer än 4700 identifierade ämnen. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön.
Kvantitativ status
I Skåne har grundvattennivåerna i små magasin legat mycket under det normala under sensommaren och hösten 2022, men i övrigt varit normala för årstiderna. I stora magasin har grundvattennivåerna i Skåne legat mycket under det normala under hösten 2021 men sedan återhämtat sig för att under sensommaren och hösten 2022 åter igen sjunka under det normala för årstiden.
Skåne är ett tätbefolkat och jordbruksintensivt län och mycket grundvatten används för bevattning, dricksvattenproduktion och industriändamål, vilket i vissa områden leder till konkurrens om vattnet. Grundvattenanvändningen i områden med risk för överuttag behöver minska till exempel genom bättre bevattningsteknik, anläggning av bevattningsdammar, effektivare vattenanvändning i industriprocesser, återanvändning av avloppsvatten och minskat läckage i ledningsnätet, för att säkerställa en hållbar grundvattenanvändning. Dricksvattenstödet är ett viktigt led i detta arbete, men det kan behövas ytterligare incitament för att investera i teknik som sparar på vatten, framförallt inom jordbruket och industrin.
Klimatförändringarna innebär en risk för både grundvattnets kvalitet och kvantitet. Länsstyrelsen Skåne kommer därför inom ramen för tillståndsansökningarna om vattenuttag fortsätta att yrka på att tillstånden tidsbegränsas. Större vikt behöver läggas på vattenbalansberäkningar och inteckningsgrad vid tillståndsansökningarna.
Flera aktörer verkar och samverkar för att göra alla uttag av grundvatten tidsbegränsade, oavsett om det gäller bevattning inom jordbruk, industriella ändamål eller uttag för kommunal dricksvattenförsörjning. Länsstyrelsen i Skåne är en av aktörerna, med syfte att skapa en hållbar vattenanvändning när klimatet förändras.
Fördjupning om hur vattendomar tidsbegränsas för framtidens klimat (på SMHI:s webbplats).
– Jag vill ta ytvatten eller grundvatten för att bevattna grödor. Får jag det?
Huvudregeln i miljöbalken säger att det behövs tillstånd för uttag av ytvatten eller grundvatten för bevattning. Uttag som uppenbart inte skadar allmänna eller enskilda intressen är undantagna från denna huvudregel.
Det är du som gör uttaget som ska kunna visa vilken påverkan uttaget har på omgivningen.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet över vattenuttag oavsett om du har tillstånd för uttaget eller inte.
Vattenuttag för bevattning (på Länsstyrelsens webbplats).
Riktlinjer för vattenuttag för bevattning m.m. i Skåne län (pdf).
Alla tillstånd till vattenuttag (tidigare kallade vattendomar) baseras på beräkningar av hur mycket vatten som finns och återskapas inom det område tillståndsansökan avser. Är skillnaden stor mellan beräkningar och faktiska förhållanden kan det leda till ett överuttag av vatten, vilket kan bli ohållbart över tid.
Vattenbalansberäkning: sammanställning av de olika processer som tillför vatten respektive bortför vatten från ett grundvattenmagasin (eller vattendrag).
Inteckningsgrad: förhållandet mellan den beräknade mängden vatten som bildas och den mängd som det finns tillstånd till att ta ut/leda bort över samma tidsperiod. Vissa vattenuttag är undantagna krav på tillstånd, och den volym vatten som det finns tillstånd till att ta ut utnyttjas inte fullt ut varje år. Ibland används därför även begreppet ”nyttjandegrad” för att beskriva hur stor andel av den volym vatten som bedöms bildas i ett område under t.ex. ett år som faktiskt tas bort från magasinet.
Grundvattenbildningen avgörs bland annat av nederbörd, vattenhalt i marken och jordart. Även tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen, medan under hösten brukar normala nederbördsmängder räcka för att det ska ske grundvattenbildning.
Bevarande av naturgrusavlagringar
I stort sett går nu allt naturgrus som används vid betongtillverkning att ersätta med krossat berg, vilket innebär ett mindre behov av naturgrus. Restriktiv lagstiftning och praxis kring nya tillstånd för naturgrustäkter är förutsättning för att säkerställa ett mindre uttag av naturgrus och därmed skydd av grundvattnet.
Naturgrus är en ändlig resurs. Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som dricksvattenresurs och för rening av ytvatten genom konstgjord infiltration.
Ofta har naturgrusformationer stora natur- och kulturvärden. De berikar också landskapet och är värdefulla för friluftslivet.
Uttag av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän.
Behov av utökad övervakning
I den senaste statusklassningen har 13 av de 205 bedömda grundvattenförekomsterna i Skåne bedömts ha otillfredsställande kemisk status och en förekomst otillfredsställande kvantitativ status. Vid otillräckligt underlag betraktas statusen som god. Tillförlitligheten har i de flesta fall klassats som låg eller medel, vilket innebär stora osäkerheter kopplade till statusklassningen.
Kunskapsluckorna om påverkan på grundvattenberoende ekosystem är fortfarande stora. Övervakningen av både grundvattennivåer och grundvattenkemi behöver utökas och resultaten rapporteras in till SGU, som är nationell datavärd för grundvatten.
Sveriges geologiska undersökning, SGU, är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige.
En nationell datavärd har i uppdrag att ta emot och kontrollera leveranser av data samt lagra och tillhandahålla (via webben) svenska miljöövervakningsdata inom ett specifikt ämnesområde. Datavärdarna svarar också för internationell datarapportering.
Utgångspunkten är att kvalitetssäkrade data ska kunna hämtas av alla på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt.
Datavärdarna är olika svenska myndigheter och institutioner vid universitet.
Det är Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket som upprättat systemet med nationella datavärdar.
Åtgärdsarbete för Grundvatten av god kvalitet i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Länsstyrelsen Skåne har till följd av de extra medlen i dricksvattensatsningen under 2018–2021, med förlängning 2022–2024, förstärkt arbetet med att skydda dricksvattenresurser. Arbetet omfattar länsstyrelsernas åtgärd 5 i Vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram.
Vattenskyddsområden
Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetet med att inrätta vattenskyddsområden, genom samtal och information till kommuner. Länsstyrelsen Skåne har beslutat om 2 nya vattenskyddsområden, 7 ansökningar om inrättande eller revidering av befintliga skyddsområden och skyddsföreskrifter handläggs för närvarande, och arbete med ytterligare 9 områden pågår (samråd/dialogfas).
Länsstyrelsen Skåne har besökt Östra Göinge kommun för att ge tillsynsvägledning om tillsyn av vattenskyddsområden.
För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.
Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning och kan vara indelade i olika zoner. Kopplat till vattenskyddsområdet finns olika föreskrifter till skydd för vattnet. Det kan innebära begränsningar av hur marken får användas och av hur till exempel kemikaliska produkter och avfall får hanteras. För en verksamhet eller åtgärd kan det gälla förbud, tillstånd eller anmälningsplikt. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten.
Bevattningsuttag
Länsstyrelsen Skåne har bedrivit egeninitierad tillsyn på tillståndsgivna grundvattenuttag främst omkring Kristianstadsslätten och Österlen, där det finns risk för vattenbrist, för att kontrollera att tillstånden följs.
Länsstyrelsen Skåne har under 2022 beviljat stöd för bättre vattenhushållning från anslag 1:11 med drygt 8 miljoner kronor till 23 nya projekt som ska leda till bättre vattenhushållning och/eller tryggad dricksvattenförsörjning.
Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetet med att uppdatera den regionala vattenförsörjningsplanen.
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram en plan för hur tillsyn av länets bevattningsuttag ska genomföras på ett strukturerat sätt.
Bidrag till åtgärder för en tryggad tillgång till dricksvatten
Bidrag kan sökas hos länsstyrelsen. Bidraget ska avse åtgärder i fråga om vattenskyddsområden, vattenbesparing, framtagande av kunskaps- eller planeringsunderlag, investering i ny teknik eller andra åtgärder.
Materialförsörjning och naturgrus
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett förslag till materialförsörjningsplan Skåne 2022, där bland annat motstående intressen till materialtäkter för berg och naturgrus, särskilt grundvattenförekomster och dricksvattenförsörjning, lyfts. Ett delmål med planen är att det utbrutna materialet ska användas till de ändamål de passar bäst till utifrån ett resurshushållningsperspektiv.
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram en redovisningstabell som bolagen kan använda som underlag i behovsutredningen vid tillståndsprövning av naturgrustäkter. Redovisningstabellen underlättar bedömningen huruvida naturgrus går att ersätta med till exempel krossat berg.
Inga nya täkttillstånd för naturgrus har beviljats i Skåne under 2021–2022.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
I de skånska kommunerna pågår mycket arbete med att skydda oskyddade vattentäkter samt revidera gamla vattenskyddsområden och föreskrifter, vilket framgår av svaren på Länsstyrelsen Skånes skrivelse till kommunledningarna. Kristianstads kommun har under 2022 fastställt vattenskyddsområde för Åhus vattentäkt.
En del skånska kommuner har utökat sina provtagningspaket för råvattenanalyser med metaboliter till bekämpningsmedel, som hittats i höga halter inom den regionala miljöövervakningen 2021, för att få en bättre bild av föroreningshalten.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning av grundvatten (på Länsstyrelsen Skånes webbplats)
Följande åtgärder medfinansieras med stöd för bättre vattenhushållning från anslag 1:11:
- Sydvatten AB genomför en ny informationskampanj till allmänheten, en seminarieserie riktad till kommuner samt ett pilotförsök för att implementera vattensnåla munstycken i flerbostadshushåll. Samtliga insatser förväntas leda till en minskad vattenförbrukning.
- Österlen VA AB har ett pågående projekt om återanvändning av renat avloppsvatten för att ersätta dricksvatten.
- VA SYD har pågående projekt för att öka återanvändning av avloppsvatten hos industrier som är storförbrukare av dricksvatten och om återanvändning av avloppsvatten i industriell symbios mellan VA SYD och Sysav. Projekten syftar till att minska användningen av dricksvatten.
- Kristianstads kommun utökar sin övervakning av grundvattennivåer.
- Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB och Skurups kommun har pågående projekt om läcksökning i dricksvattenledningar.
VA = förkortning för vatten och avlopp.
Sydvatten AB är ett kommunägt företag som producerar dricksvatten till 17 kommuner i västra Skåne.
VA SYD är en regional VA-organisation som verkar i sydvästra Skåne och som även har hand om avfallshanteringen i Burlövs kommun och Malmö stad.
Sysav står för Sydskånes avfallsaktiebolag och ägs av 14 skånska kommuner: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad.
