Ingen övergödning
MÅL: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.
BEDÖMNING: I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning och reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar, men tyvärr ses inte samma trend i havet.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Ingen övergödning finns följande preciseringar:
- Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande av underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.
- Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark inte leder till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige.
- Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.
- Tillstånd i havet Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134).
Tillstånd och målbedömning för Ingen övergödning i Skåne län
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Det går inte heller att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Utsläppen ökar inte längre. Men trots att halterna i sjöar och vattendrag över lag minskar så ses inte samma trend i havet. Problemet är komplext, det krävs betydligt fler och mer kraftfulla åtgärder och styrmedel både på nationell och internationell nivå.
Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når havet.
Påverkan på havs- och landmiljö
Övergödning är ett av länets största miljöproblem och påverkar en stor del av Skånes vatten kraftigt. Totalt står jordbruket för den största delen av näringstillförseln, men även avloppsreningsverk och enskilda avlopp bidrar. Prioriterade åtgärder är att få in näringsämnena i ett kretslopp och att minska läckaget till våra vatten.
Skåne är ett jordbruksintensivt län och har störst andel jordbruksmark i landet. Många åtgärder genomförs för att minska näringsämnesläckage men det är omöjligt att odla mark helt utan utsläpp.
Övergödningen är även starkt knuten till den fysiska påverkan på våra vatten. Historiska åtgärder som sänkta sjöar, uträtade vattendrag och dikade våtmarker har försämrat naturens förmåga att fånga upp näring innan den når havet. Åtgärder för att fördröja vattnets väg ut mot havet och att skapa större vattenmagasin i landskapet är viktiga.
Trots att utsläpp av oorganiskt kväve till luft och via nederbörden har minskat de senaste 20 åren är belastningen på skogsmark fortfarande högre än vad skogen tål. Den lokala påverkan från djurhållande verksamheter på kvävekänsliga naturmarker kan vara betydande. Länsstyrelsen Skåne ser ett behov av utveckling av svenska modelleringsverktyg som underlättar för verksamhetsutövare att kostnadseffektivt bedöma och beskriva sin miljöpåverkan. Verktygen skulle hjälpa miljöhandläggare och prövningsmyndigheter att mer korrekt bedöma verksamheters påverkan på Natura 2000-områden och andra områden som är viktiga för den biologiska mångfalden.
Länsstyrelsen Skåne ser ett behov av utveckling av svenska modelleringsverktyg som underlättar för verksamhetsutövare att kostnadseffektivt bedöma och beskriva sin miljöpåverkan.
Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden.
Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten
Sedan 2001 har påverkan från övergödande ämnen minskat i flera sjöar och vattendrag. I vissa avrinningsområden har fosforhalterna minskat med så mycket som 30 mikrogram totalfosfor per liter mellan 2001 och 2019. I andra avrinningsområden har halterna dock ökat. I de avrinningsområden där koncentrationen av fosfor har minskat har det ofta funnits aktörer (vattenråd, kommuner, föreningar) som aktivt arbetat med åtgärder.
Organisationer och privatpersoner inom ett eller flera avrinningsområden kan tillsammans bilda ett vattenråd. I ett vattenråd diskuterar man sig fram till ett gemensamt sätt att förvalta de lokala vattenresurserna.
Vattenrådet ska sträva efter att ha en helhetssyn över frågor som rör grundvatten, ytvatten och kustvatten, men rådet ska även skräddarsys efter områdets lokala behov. Ett vattenråd skall involvera alla berörda och ge dem lika möjligheter att komma till tals.
Vattenråd och andra vattenorganisationer (på Länsstyrelsens webbplats).
Den långa uppehållstiden för vattnet i Östersjön, upp till 30 år, gör att näringsämnen som belastar havet stannar kvar under lång tid. Ett annat problem i Östersjön, och även i många sjöar, är att fosforutsläpp lagrats under lång tid och bottnarna därefter läcker fosfor, så kallad interngödning.
Goda bestånd av stora rovfiskar är viktiga för att balansera ekosystemen och motverka övergödningseffekter.
Dessvärre har främst fiskeförvaltningen utarmat dessa bestånd i såväl västra som östra Östersjön och därmed även fiskbeståndens viktiga ekosystemfunktioner.
Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en studie ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Även det skånska grundvattnet är påverkat av mänsklig aktivitet såsom jordbruk och avlopp. Kvalitetsproblemen i grundvatten hänger ihop med en stor näringsbelastning men även stor sårbarhet med delvis genomsläppliga jordar och otillfredsställande vattenskydd.
Kontinuitet är viktigt i åtgärdsarbetet och det är mycket positivt att anslag 1:11 varit just så varaktigt under snart ett decennium. En organisation för åtgärder har hunnit byggas upp i länet med flera åtgärdssamordnare och en erfarenhet av att genomföra åtgärder. Det är därför viktigt att det även framöver sätts av pengar till åtgärder inom anslag 1:11 så att åtgärdstakten inte minskar. Förstärkningarna inom anslag 1:3 och våtmarkssatsningen har också varit positiva, men ett anslag med stöd för våtmarker hade varit mer effektivt.
Det är positivt att Landsbygdsprogrammet 2023 ser ut att kunna börja i tid. Glapp i programmet har historiskt visat sig ha mycket negativa effekter på åtgärdstakten.
Det är därför viktigt att det även framöver sätts av pengar till åtgärder inom anslag 1:11 så att åtgärdstakten inte minskar.
Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.
Vad är anslag 1:3 och 1:11?
En stor del av myndigheters verksamhet finansieras genom anslag från statens budget. Regeringen tilldelar myndigheter ett visst anslagsbelopp för ett bestämt ändamål.
Genom anslag 1:3, även kallat anslag för åtgärder för värdefull natur, fördelas medel till Länsstyrelserna för bland annat skötsel av skyddad natur, Naturum och åtgärder för hotade arter.
Anslag 1:3 på Naturvårdsverkets webbplats.
Anslag 1:11, även kallat Havs- och vattenmiljöanslaget, är ett viktigt verktyg för genomförandet av regeringens sammanhållna politik för sjöar, vattendrag och hav. Genom anslaget stöds det nationella genomförandet av flera EU-direktiv såsom vattendirektivet, havsmiljödirektivet, habitatdirektivet och havsplaneringsdirektivet samt EU:s Östersjöstrategi, Helcoms Baltic Sea Action Plan, Det svenska miljömålsarbetet och FN:s hållbarhetsmål.
Fram till 2030 är det viktigt att Länsstyrelsen samarbetar med åtgärdssamordnarna och vattenvårdsorganisationerna i länet för att systematiskt arbeta med de åtgärder som finns upptagna i vattenförvaltningens åtgärdsprogram.
Vattenförvaltning är ett samlingsord för det arbete som görs med vatten av svenska myndigheter och kommuner. EU:s vattendirektiv ligger till grund för arbetet som syftar till att vi ska förbättra våra vatten och skapa en hållbar förvaltning av dem. I Sverige har de fem vattenmyndigheterna ansvaret för vattenförvaltning i varsitt distrikt.
Vart sjätte år görs en bedömning av hur ett vatten mår, en så kallad statusklassificering. För ytvatten finns två typer av status: ekologisk och kemisk status. Den ekologiska statusen i ytvatten görs genom bedömning av biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varje grupp bedöms i en femgradig skala: hög status, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Den kemiska statusen kan antingen sättas till god eller uppnår ej god och det finns gränsvärden för totalt 45 ämnen som är fastställda i EU:s vattendirektiv.
Vart sjätte år tar vattenmyndigheterna fram ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen beskriver de problem som behöver lösas i distriktens vatten, vilka de viktigaste källorna till problemen är och vilka åtgärder som myndigheter och kommuner ska sätta in.
Åtgärdsprogrammen är verktyg för att uppnå de miljökvalitetsnormer som vattenmyndigheterna beslutat om. De är juridiskt bindande för myndigheter och kommuner och ska därför genomföras. Åtgärderna ska vara kostnadseffektiva och deras konsekvenser ska vara analyserade.
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (på Vattenmyndigheternas webbplats).
Åtgärdsarbete för Ingen övergödning i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten riktar sig till myndigheter och kommuner och anger de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas.
Länsstyrelsen Skåne ställer krav vid tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter så att miljökvalitetsnormerna följs, samt prioriterar åtgärder och rådgivning inom lantbruket.
Länsstyrelsen Skåne vägleder och stöttar kommunerna inom olika områden, till exempel deras tillsynsarbete och i översikts- och detaljplanering.
Vattenmyndigheterna, Distriktens åtgärdsprogram (Vattenmyndigheternas webbplats)
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk.
Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.
Länsstyrelsen Skåne är aktiv i tillståndsprövningar vid Miljöprövningsdelegationen och Mark- och miljödomstolen för att minimera utsläpp och nedfall av ammoniak och kväve från djurhållande verksamheter och andra tillståndspliktiga verksamheter. Vi ställer krav på att verksamhetsutövare ska utreda och redovisa vilka tekniska lösningar som finns för att minska utsläppen, bland annat:
- förse flytgödselbrunnar med fasta tak och stallbyggnader med system för reduktion av ammoniak i ventilationsluften. I ett tillstånd från Miljöprövningsdelegationen 2022 fastställdes villkor avseende luftreningssystem som förväntas reducera ammoniakutsläppen med 50 procent från en stor slaktsvinsanläggning.
- installation av kollektorslangar i gödselkulvertar som kyler gödseln och reducerar ammoniakavgången med 30–50 procent.
- det arbetas aktivt med anpassade skyddszoner utifrån den ekologiska statusen i recipienten vid tillståndsprövningar av djurhållande verksamheter med egen växtodling. Till exempel har de ogödslade skyddszonerna vid starkt näringspåverkade vattendrag utökats från 6 till 10 meter i ett par tillståndsprövningar.
Miljöfarlig verksamhet är all användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra störningar för människors hälsa eller miljön. Regler för miljöfarlig verksamhet finns i miljöbalken.
Miljöfarlig verksamhet (på Länsstyrelsens webbplats)
Länsstyrelsen hanterar ansökningar om tillstånd för miljöfarlig verksamhet. Det är sedan miljöprövningsdelegationen som fattar beslut i ärendena. På Länsstyrelsens webbplats kan du läsa mer om hur prövning av miljöfarlig verksamhet går till.
Prövning av miljöfarlig verksamhet (på Länsstyrelsens webbplats).
Länsstyrelsen Skåne har beviljat tillstånd till fyra fiskodlingar där bolagen använder sig av ett recirkulerande akvatiskt system för odling av fisk. Systemet innebär att vattnet renas för att sedan recirkulera tillbaka till fiskodlingen. Avsikten är att både flytgödsel och restvatten som produceras i verksamheten ska användas som gödsel och bevattning på åkermark.
Finjasjöprojektet är avslutat och en stor del av övergödningsproblematiken visar sig härröra från internbelastning. Nu ska en studie belysa vilka resultat man skulle kunna vänta sig av att göra en sedimentbehandling i sjön och därmed låsa fosfor vid botten.
Problemen i Finjasjön härstammar från den kraftiga föroreningen av sjön under 1900-talet då avloppsvatten länge gick orenat direkt ut i sjön. Stora delar ligger kvar i sedimentet. När det blir syrebrist i sjön under sommarens höga vattentemperaturer, läcker fosfor ut och bidrar till algblomningar, som försämrar vattenkvaliteten.
Den viktigaste insatsen för att minska övergödningen i Finjasjön utanför Hässleholm är att binda sedimentet som läcker fosfor. Slutrapporten i Finjasjöprojektet visar att en rad andra insatser också krävs.
Inom landsbygdsprogrammet (LBP) kommer ytterligare några få våtmarker att få stöd under 2022 för de återstående pengarna. Det nya LBP är under uppbyggnad och kommer troligen starta enligt plan i början av 2023. Även fortsättningsvis innehåller programmet satsningar på våtmarker och andra vattenåtgärder för att minska näringsläckaget. LBP ger en viktig kontinuitet i finansieringen fram till 2027.
Totalt har 50,6 hektar våtmarker med näringsrening som huvudsyfte anlagts i Skåne sedan förra årets uppföljning. Finansieringen kommer främst från LBP och LOVA-medel (lokala vattenvårdsprojekt).
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Inom LOVA har under 2021 totalt 28,8 miljoner kronor beviljats till olika projekt för att minska övergödningen, till exempel för anläggande av våtmarker, höjning av en sjös vattennivå sommartid, samt strukturkalkning.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Strukturkalkning. Genom att använda särskild strukturkalk i lerjordar kan man förbättra markstrukturen, underlätta bearbetningen av jorden och minska fosforförlusterna.
Rådgivning och kurser inom landsbygdsprogrammet har trots pandemin fortlöpt, om än i något minskad omfattning.
Inom Greppa Näringen jobbar man bland annat med planering av våtmarker och strategier för att minska näringsläckage.
Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Inom Landsbygdsprogrammets målområden Ekologisk produktion och Ett rikt odlingslandskap har Länsstyrelsen Skåne bland annat jobbat med rådgivning för att öka jordens hälsa och därmed minska övergödning. Arbetet finanserias via Jordbruksverket.
Knappt 1000 lantbrukare sökte stöd för minskat kväveläckage och bland företagsstöden har medel beviljats för bland annat byggnation av gödselbrunnar och biogasanläggningar.
