Levande skogar
MÅL: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.
BEDÖMNING: Miljöarbetet för de skånska skogarna går i positiv riktning, men inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. Trenden för utvecklingen i miljön har ändrats från neutral till negativ eftersom den svagt positiva trenden har brutits för flera viktiga indikatorer. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas formellt. Målet för Levande skogar kommer inte att nås till 2030 om inte kvaliteten på miljöhänsynen blir bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser görs.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Levande skogar finns följande preciseringar:
- Skogsmarkens egenskaper och processer Skogsmarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Ekosystemtjänster Skogens ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Grön infrastruktur Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte skogens biologiska mångfald.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns.
- Friluftsliv Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna.
Tillstånd och målbedömning för Levande skogar i Skåne län
Arealen skyddad skog i Skåne behöver öka och det krävs ökad naturvårdande skötsel i såväl skyddade som oskyddade skogar med höga naturvärden. Arbetet med att långsiktigt skydda skog i Skåne fortgår. Dock skadas fortfarande värdefulla natur- och kulturmiljöer i samband med skogsbruksåtgärder. Många skogliga värdekärnor är för små och isolerade för att kunna klara den biologiska mångfalden. Kunskapsbrist råder om var värdekärnorna finns, som till exempel nyckelbiotoper. Inventeringar behöver identifiera värdekärnor för att länka samman dem i ett större landskapsperspektiv och skapa grön infrastruktur.
Det finns brister i miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder samtidigt som nuvarande bevarandeinsatser inte är tillräckliga. Skogsområden med höga naturvärden gallras eller avverkas fortfarande.
Nyckelbiotop: ett område i skogen som i och med sina höga naturvärden har en mycket stor betydelse för skogens växter och djur. I en nyckelbiotop kan det finnas hotade eller sällsynta arter som behöver området för sin överlevnad.
Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur, samt natur för människors välbefinnande.
Generationsmålet
För att klara generationsmålet behöver stora arealer trädbärande marker skyddas, vilket kräver långsiktiga medel. Detsamma gäller medel till skötsel av skyddade områden. Osäker medeltillgång medför att satsningar för friluftsliv och skötsel/restaureringar i nya naturreservat inte genomförs.
Ekosystemtjänster
Större variation i skogsproduktionen behövs för att klara den biologiska mångfalden och kunna möta hot från brand, storm, skadedjur och sjukdomar. Vi bedömer att skogens ekosystemtjänster inte har en tillräckligt god status för att kunna möta dessa hot.
Skogens ekosystemtjänster – status och påverkan Rapport 2017/13 (på Skogsstyrelsens webbplats)
En ekosystemtjänst är en nytta som naturen ger människan.
Bland skogens ekosystemtjänster finns exempelvis
- träråvara och bioenergi
- bär, svamp och kött från vilt
- att skogsträdens rötter skapar stadig och säker mark eller tar upp vatten och skyddar mot översvämningar
- biologisk mångfald
- friluftsliv, rehabilitering och upplevelser
Askåterföring, biobränsle och försurning
Trots minskning av svavelnedfall till skog är markvattnet fortfarande försurat i norra Skåne.
Ett intensivt skogsbruk med stort uttag av biobränsle bidrar till försurning och förtar effekten av minskat nedfall. De senaste fem åren har man i Skåne tagit ut biobränsle på cirka 90 procent av den avverkningsanmälda arealen.
Askåterföringen behöver bli större för att minska försurningen. Askåterföring nationellt genomförs på ungefär 5 procent av den areal som slutavverkas per år.
Biotoper och kulturmiljöer
Arbete pågår för att negativ påverkan på miljön vid avverkningar ska vara så liten möjligt.
Hänsynskrävande biotoper skadas fortfarande i samband med avverkning. Skogsstyrelsen inväntar data från en ny hänsynsuppföljning.
De nationella hänsynsinventeringar av forn- och kulturlämningar som årligen genomförs av Skogsstyrelsen visar att skador orsakade av skogsbruksåtgärder är på en fortsatt hög nivå. Resultatet för Götaland år 2021 visar att 16 procent av forn- och kulturlämningarna är skadade eller grovt skadade, vilket är i princip samma omfattning som vid uppföljningens start. De svåraste skadorna orsakas av markberedning.
Vidare har i Götaland endast 5 procent av kulturlämningarna korrekt placerade stolpmarkeringar. I Götaland saknar 67 procent av lämningarna utmärkning och av dessa skadas ungefär en femtedel.
En fornlämning är en lämning efter äldre tiders bruk innan år 1850 och den omgivande miljö som lämningarna behöver för att bevaras (fornlämningsområdet).
Övriga kulturhistoriska lämningar är lämningar efter äldre tiders bruk från 1850 eller senare.
Biologisk mångfald
Arealen gammal skog (äldre än 120 år) och äldre lövrik skog (äldre än 60 år) ökar något i Götaland. Volymen död ved (hård och nedbruten) i Skåne ligger i stort sett på samma nivå som under tidigare år.
På grund av viltbete på tall, med påföljande skador har det tidigare ofta planterats gran på torra och magra marker som är lämpligare för tall. Det kan leda till negativ utveckling för biologisk mångfald och påtaglig förändring av landskapet. Gran på tallmark kommer troligtvis också att drabbas hårdare av barkborreskador än gran på granmark.
I mars 2022 beslutade Skogsstyrelsen om nya föreskrifter som innebär ett förbud mot plantering av gran på marker där tall passar bättre. Den senaste statistiken visar att andelen tall har dubblerats i föryngringar i Götaland.
Grenar och toppar av ädellöv, som lagras under vår och försommar i väntan på flisning, innehåller stora mängder insekter. Flisning vid fel tidpunkt är ett allvarligt hot mot många insektsarter.
Ädellövskog Ädla lövträd är alm, ask, bok, avenbok, ek, fågelbär, lind och lönn.
Ädellövskogens värden (på Skogsstyrelsens webbplats).
Hur du sköter en ädellövskog (på Skogsstyrelsens webbplats).
Antalet häckande fåglar i skogen har i södra Götaland minskat något under 2021 jämfört med 2020.
Fåglar står högt upp i näringskedjorna och kan därför antas spegla miljöns allmäntillstånd väl. Indikatorn Häckande fåglar i skogen i Södra Götaland baseras på populationsutvecklingen hos nio utvalda skogsarter som indikerar skogar med höga naturvärden.
Miljömålsindikatorn Häckande fåglar i skogen (på sverigesmiljomal.se).
Skogarna i den kontinentala regionen, där Skåne ligger, har inte gynnsam bevarandestatus. Avverkning har stor negativ påverkan på arter som kräver eller gynnas av skoglig kontinuitet. En stor del av Sveriges rödlistade arter är knutna till skogar med lång kontinuitet av ädla lövträd.
Viktiga livsmiljöer är små och ofta fragmenterade. Den gröna infrastrukturen behöver bli bättre för att naturvärden ska kunna bevaras. Övergripande landskapsperspektiv och helhetssyn behövs för att bevara och förstärka mångfalden i skogen.
Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.
Åtgärdsarbete för Levande skogar i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Under år 2021 skyddade Länsstyrelsen Skåne 130 hektar skogsmark med höga naturvärden genom att bilda 2 nya naturreservat och utöka 2.
Länsstyrelsen tecknade ett naturvårdsavtal med arealen 3,2 hektar produktiv skog.
Skogsstyrelsen bildade åtta biotopskyddsområden som totalt omfattar 30,9 hektar produktiv skog. Dessutom tecknades ett naturvårdsavtal på 1 hektar.
Det finns många olika sätt att skydda värdefull natur. Naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal är några av dem. På Länsstyrelsens webbplats förklarar vi de olika sorternas naturskydd.
Föreslå skydd av din skog
Du som skogsägare kan själv ta initiativ till formellt skydd av dina skogsområden med höga naturvärden. Arbetssättet kallas Nya Komet. Du som skogsägare kan välja ut och föreslå skogsområden med höga naturvärden att bevara och få ersättning för det.
Naturvårdande skötsel genomfördes i 41 av Skogsstyrelsens skyddade områden. Totalt åtgärdades 83,4 hektar.
Inom Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) har Länsstyrelsen under 2021 genomfört åtgärder för att gynna 180 ekar och det arbetet har fortsatt under 2022. Vidare har Länsstyrelsen under året inventerat drygt 2 400 särskilt skyddsvärda träd.
Länsstyrelsen har inom skyddade områden genomfört flera naturvårdande åtgärder som att bekämpa invasiva växtarter, satt igen diken, friställt grova träd och skapat flerskiktning.
Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.
Åtgärdsprogram för hotade arter (på Länsstyrelsens webbplats).
Flerskiktning: Skogar med träd i varierad höjd till skillnad mot en enskiktad skog där alla träd är ungefär lika höga. I flerskiktade skogar finns större förutsättning för många olika arter, det vill säga större biologisk mångfald.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Inom arbetet med Grön infrastruktur har nya värdetrakter avgränsats. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har genomfört en fördjupad skoglig inventering i samverkan.
Inom Länsstyrelsens pollineringsuppdrag har behovet av att gynna vilda pollinatörer även i skogsmiljöer lyfts. I samverkan med Skogsstyrelsen har en folder tagit fram som visar värdefulla bryn.
Inom stöden Natur- och kulturmiljöer i skog och Ädellövskogsbruk har 6,5 miljoner kronor utbetalats i Skåne för åtgärder i 850 hektar skog.
Inom stödet Skogens miljövärden har drygt 1,3 miljoner kronor utbetalats i Skåne för åtgärder i 125 hektar skog.
Stödet Skogens miljövärden riktar sig till dig som vill bevara eller utveckla natur- och kulturvärden i frivilliga avsättningar på skogsmark. Du som äger skogsmark eller har markägarens tillstånd kan söka.
Stöd till natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)
Vill du utföra åtgärder i skogen som främjar naturvärden, äldre kulturmiljöer, landskapsbilden eller rekreation och friluftsliv? Då kan du söka Nokås-stöd.
Under år 2022 har Länsstyrelsen avsatt medel för att lämningar som inte registrerade i Fornsök ska kvalitetssäkras och registreras.
Inom projektet Skogen i Skolan har Skogsstyrelsen haft utbildningar för framför allt lärare och lärarstudenter.
Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige, både på land och i vatten.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Under år 2021 bildades tre kommunala naturreservat där 70,2 hektar skog ingår.
Flera kommuner jobbar med LONA-projekt för att stärka natur- och kulturvärden eller friluftslivet i tätortsnära skogar.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
Åtgärder inom näringslivet
Arealen frivilliga avsättningar av produktiv skogsmark i Skåne är 22 900 hektar, vilket motsvarar 5,4 procent av den produktiva skogen.
Inom skogsbruket fortgår utbildning av tjänstemän och entreprenörer rörande målbilder för god miljöhänsyn.
En frivillig avsättning är enligt Skogsstyrelsens definition ett område som markägaren frivilligt och utan ekonomisk ersättning undantar från vanlig skogsproduktion.
Vad är en hänsynskrävande biotop? Vilka naturvärden kan finnas där du planerar att avverka? Hur bör hänsynen tas när du utför en föryngringsavverkning? I faktabladen om målbilder för god miljöhänsyn får du hjälp att hitta svaren.
Målbilder för god miljöhänsyn (på Skogsstyrelsens webbplats).
Övriga åtgärder
Ett mer variationsrikt skogsbruk och En nationell strategi för natur- och kulturvårdande skötsel av trädbärande marker som brukas med naturvårdsmål är två miljömålsåtgärder inom programområdet Grön infrastruktur som genomförs i samverkan med skogsbrukets aktörer.
Bruka skog med naturvårdande skötsel (på Skogsstyrelsens webbplats)
Grön infrastruktur (på Naturvårdsverkets webbplats)
Länsstyrelsen har tillsammans med Friluftsfrämjandet tagit fram skogsmullekartor för några reservat för att lyfta fram skyddade områden, allemansrätten och reservatsregler samt om tips på aktiveter.
Länsstyrelsen har gemensamt med Skånes aktörer tagit fram förslag till Skånes Friluftslivsplan.
Projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk syftar till att öka intresse, kunskap och engagemang för ett mer variationsrikt skogsbruk. Det handlar om ökade inslag av lövträd/lövskogar, mer hyggesfria metoder och skapa mer natur- och kulturvärden i brukad skog. Då utvecklas förutsättningarna för en grön infrastruktur där naturvärden även finns utanför formella och frivilliga avsättningar.
Med kulturvärden menas i projektet främst kulturarvstjänster i form av kvalitetsvirke för byggnadsvård och material från skogen till slöjd.
Projektet Ett mer variationsrikt skogsbruk (på Skogsstyrelsens webbplats).
