Myllrande våtmarker
MÅL: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
BEDÖMNING: Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de våtmarker vi har, fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning. Klimatförändringar medför därtill ytterligare utmaningar, och konkurrensen om mark försvårar våtmarksanläggandet i Skåne. Kontinuitet i arbetet med både återskapande och bevarande är av största vikt för att vända trenden uppåt.
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. För miljömålet Myllrande våtmarker finns följande preciseringar:
- Våtmarkstypernas utbredning Våtmarker av alla typer finns representerade i hela landet inom sina naturliga utbredningsområden.
- Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna.
- Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter Våtmarker är återskapade, i synnerhet där aktiviteter som exempelvis dränering och torvtäkter har medfört förlust och fragmentering av våtmarker och arter knutna till våtmarker har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sitt naturliga utbredningsområde.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till våtmarkerna har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Hotade arter och återställda livsmiljöer Hotade våtmarksarter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Våtmarkernas natur- och kulturvärden i ett landskapsperspektiv är bevarade och förutsättningarna finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv och buller Våtmarkernas värde för friluftsliv är värnade och bibehållna och påverkan från buller är minimerad.
Tillstånd och målbedömning för Myllrande våtmarker - Skåne län
Länsstyrelsen bedömer att målet inte kommer nås till år 2030 samt att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. De omfattande utdikningar som gjorts historiskt i Skåne gör att vi, trots de senaste årens satsningar, fortfarande har en mycket lång väg kvar till att uppnå miljömålet.
Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de vi har, fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd och övergödning.
Klimatförändringar medför ytterligare utmaningar såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter.
För att vända trenden uppåt krävs långsiktig och kontinuerlig finansiering för både anläggande och bevarande av våtmarker.
För att vända trenden uppåt krävs långsiktig och kontinuerlig finansiering för både anläggande och bevarande av våtmarker.
Våtmarker definieras som sådana marker där vatten under en stor del av året finns nära, under, i eller strax över markytan. Även vegetationstäckta vattenområden klassas som våtmarker.
Beroende på om våtmarkerna huvudsakligen får sin vattenförsörjning från nederbörd, markvatten eller vatten från sjöar och vattendrag respektive hav delas de in i mossar, kärr, limnogena våtmarker eller marina våtmarker.
Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter
De senaste årens satsningar har inneburit en avsevärt större budget för våtmarksarbetet i länet, vilket är mycket positivt. Med hjälp av våtmarkssatsningen har Länsstyrelsen Skåne kunnat återskapa stora arealer våtmark med biologisk mångfald som huvudsyfte. Då Skåne redan har ett väl etablerat arbete med anläggning av våtmarker både bland vattenråd och konsulter har dessa aktörer snabbt kunnat komma in med ansökningar. Inom våtmarkssatsningen har ett effektivt arbetssätt nu byggts upp, och det är viktigt att det arbetet får fortsätta för att på ett kostnadseffektivt sätt nyttja den kunskapsbank som skapats.
Den största utmaningen i Skåne när det gäller återskapande av våtmarker utanför skyddade områden är konkurrensen om mark. I områden där nyanläggning av våtmarker har pågått under flera decennier återstår enbart lägen med stora andra intressen. Vi kan idag inte betala ut intrångsersättning, och därmed saknas ett ekonomiskt incitament att anlägga våtmarker på åkermark eller skogsmark som genererar intäkter. På sikt behövs troligen även lagkrav på åtgärder för att kunna nå målet.
Anläggning, restaurering och skötsel av våtmarker utanför skyddade områden bygger på frivillighet hos markägarna, och information och uppsökande verksamhet är avgörande. Det är av största vikt att det finns kontinuitet och långsiktighet i finansieringen av våtmarksåtgärder för att inte skada förtroendet från markägare.
Den största utmaningen i Skåne när det gäller återskapande av våtmarker utanför skyddade områden är konkurrensen om mark. I områden där nyanläggning av våtmarker har pågått under flera decennier återstår enbart lägen med stora andra intressen. Vi kan idag inte betala ut intrångsersättning, och därmed saknas ett ekonomiskt incitament att anlägga våtmarker på åkermark eller skogsmark som genererar intäkter. På sikt behövs troligen även lagkrav på åtgärder för att kunna nå målet.
Gynnsam bevarandestatus, hotade arter och återställda livsmiljöer
Under 2019 har bevarandestatusen för våtmarker bedömts och uppdaterats för Sveriges EU-rapportering enligt art- och habitatdirektivet. Rikkärr, källkärr och högmossar bedöms ha en fortsatt dålig bevarandestatus i kontinentalregionen.
Även bevarandestatusen för groddjur har bedömts och uppdaterats, baserat på inventeringar i Skåne 2013–2018. Bevarandestatusen för klockgroda har försämrats, till icke gynnsam bevarandestatus. Bevarandestatusen för lövgroda har ändrats från god till otillfredsställande. Båda arterna är nu försvunna från många lokaler där de tidigare varit talrika. Främsta orsaken bedöms vara igenväxning och inplantering av fisk.
I projektet Miljö- och floraövervakning i Skåne (Millora) har kärlväxter inventerats 2007–2015 och jämförts med inventeringar från 1987–2005. Våtmarker är en av de vegetationstyper vars arter minskat mest.
Rikkärr är ett samlingsnamn för våra allra artrikaste våtmarker. De är näringsfattiga myrar som är rika på mineraler, vanligtvis kalk. Till rikkärren är en speciell flora och fauna knuten med många hotade arter.
Skånes rikkärr (rapport från Länsstyrelsen Skåne).
Rikkärr – Regional miljöövervakning (regionalmiljoovervakning.se)
Främmande arter
Skånes problem med invasiva, främmande arter är ett stort potentiellt hot mot den inhemska floran och faunan, inte minst i våtmarker som ofta hyser rödlistade, inhemska arter. I och runt våtmarker är det framför allt skunkkalla, jätteloka och jättebalsamin som ökat.
Medvetenheten om problemet med invasiva, främmande arter har dock ökat under senare år vilket förbättrar möjligheterna till bekämpning. De senaste årens ökade anslag till arbete med invasiva arter har gjort stor skillnad i hur intensivt vi har kunnat jobba både i skyddade områden och i omkringliggande marker.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Arbetet med att skydda våtmarker går långsamt och under väntetiden försämras statusen för många lokaler. Länsstyrelsen ser gärna att skydd av våtmarker lyfts i regleringsbrevet och att det avsätts särskilda medel för genomförandearbetet. Det är också av stor vikt att myrskyddsplanen revideras. En del myrar har ett stort behov av hydrologisk restaurering. Dikningsföretag och risk för översvämning av omgivande marker omöjliggör restaurering även när myrarna skyddats.
Myrskyddsplan för Sverige innehåller landets mest skyddsvärda myrar.
Skånes relativt höga kvävenedfall, dikesrensningar, upphörande av hävd och klimatförändringar bidrar till igenväxning i våra våtmarker. Fortlöpande slåtter eller bete är en förutsättning för många öppna våtmarker. För att bibehålla god status i de hävdberoende våtmarkerna, inte minst rikkärren, krävs långsiktiga lösningar och finansiell kontinuitet till skötsel.
Befintliga styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom jord- och skogsbruket. Skyddszoner kring våtmarker behövs i större utsträckning både inom jord- och skogsbruket, och rensning av befintliga diken försvårar åtgärder för att skydda och restaurera våtmarker.
I det skånska kulturlandskapet finns starka kulturmiljövärden knutna till äldre bevattningssystem, så kallade ängavattningar. För att miljömålet ska kunna uppnås med avseende på kulturmiljövärden knutna till våtmarker krävs utvecklad kunskap och samordning i hanteringen av miljöer av denna typ.
Slåtter är avverkning (historiskt sett med lie) av gräs och örter, i avsikt att få hö till foder.
Ängavattning är ett bevattningssystem med syfte att höja näringshalten på ängsmark för att öka foderproduktionen.
Åtgärdsarbete för Myllrande våtmarker i Skåne län
Under Åtgärdsarbete redovisas pågående eller genomförda åtgärder på regional nivå med fokus på det senaste året. Åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel har prioriterats i redogörelsen, eftersom uppföljningen används som underlag för nationell uppföljning. Redovisningen kan även omfatta förändrade eller nya styrmedel.
Åtgärder på regional nivå – myndigheter
Sedan förra redovisningen har 15,5 hektar våtmark skyddats som statligt naturreservat och tre rikkärr (tillsammans 3,1 hektar) har skyddats som biotopskyddsområden. Arealerna är framräknade av Naturvårdsregistret genom satellitbildtolkning (NMD, nationell marktäckedata).
Under samma period har Länsstyrelsen Skåne anlagt eller hydrologiskt restaurerat 24 våtmarkslokaler (10,7 hektar) med finansiering från våtmarkssatsningen. Flertalet våtmarker har haft som huvudsyfte att gynna groddjur.
Länsstyrelsen Skåne har utfört restaurerings- och skötselinsatser på totalt 37 våtmarkslokaler (16 hektar) finansierat dels med medel från våtmarkssatsningen, dels med pengar från Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP). Åtgärderna innefattar:
- slåtter- och röjningsarbeten på 24 rikkärrslokaler,
- en rad åtgärder för att gynna rikkärrsarterna gulyxne, svarttåg, större agatssnäcka och kalkkärrgrynsnäcka,
- grävningsåtgärder på en lokal för att gynna kärrnocka,
- slåtter på fyra lokaler för att gynna stor ögontröst,
- röjningsarbeten på två grodlokaler för att gynna långbensgroda och lökgroda,
- åtgärder för att gynna vadarfåglar på strandängar (skyddsjakt på predatorer och dämning i skonor).
Länsstyrelsen Skåne har löpande arbetat med informationsinsatser inom ramen för ÅGP kopplat till miljömålet Myllrande våtmarker.
predator: rovdjur
skonor: sänkor som periodvis är fyllda med saltvatten
Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.
Åtgärdsprogram för hotade arter (på Länsstyrelsens webbplats).
Arbetet med den invasiva arten gul skunkkalla har fortsatt. På områden där större insatser gjordes 2021 syns redan en tydlig skillnad. Metodutveckling har fortsatt i Länsstyrelsens regi. Arbetet med gul skunkkalla måste fortsätta att följas kontinuerligt och noggrant under lång tid för att säkerställa att åtgärder genomförs och bestånden fortsätter att minska. Skånes mål är att på lång sikt utrota skunkkallan ut länet.
Inom ramarna för Grön Infrastruktur har Länsstyrelsen tagit fram värdetrakter för våtmarker, sumpskogar och småvatten. Materialet i form av GIS-skikt finns tillgängligt både internt och externt och ska fungera som underlag för det fortsatta våtmarksarbetet.
GIS-skikt för Grön Infrastruktur (på Länsstyrelsens geoportal)
Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur, samt natur för människors välbefinnande.
Åtgärder på kommunal nivå och inom regioner
Sedan förra redovisningen har kommuner, vattenråd och privata initiativtagare anlagt ytterligare 92 hektar våtmark med finansiering från Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA), Våtmarkssatsningen (via Lokala naturvårdssatsningen, LONA) och Landsbygdsprogrammet (LBP).
Utöver de nyskapade våtmarkerna har även 6,7 hektar våtmarker restaurerats med finansiering från LOVA.
Lunds kommun har skyddat Höjeådalen, där 3,1 hektar är öppen våtmark, som naturreservat.
Tre kommunala projekt vid våtmarker har påbörjats under året med stöd av ordinarie LONA-bidrag. Alla syftar till att öka biologisk mångfald och tillgängliggöra våtmarkerna för rekreation.
- ”Renovering Bulls Måse” (Helsingborg)
- ”Ökad kunskap, rekreation och biologisk mångfald vid tätortsnära våtmark” (Lund)
- ”Kågeröds vattenrike – Åtgärder för friluftslivet runt en nyanlagd våtmark” (Svalöv)
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
Landsbygdsprogrammet finns för att utveckla landsbygden i Sverige. Programmet innehåller mål som styr utvecklingen. För att nå målen finns det olika stöd och ersättningar för miljö, hållbarhet och innovation.
