Begränsad klimatpåverkan
MÅL: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.
BEDÖMNING 2024: Transporter, jordbruk och industri dominerar växthusgasutsläppen i Skåne. Utsläppen minskade med 45 procent 1990–2022, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning. 2021–2022 minskade utsläppen med 6,8 procent. Utsläppen från arbetsmaskiner, transporter och industri har minskat med runt 11 procent vardera.
Minskningstakten är för låg för att nå klimatmålen. Både skärpta nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå behövs.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.
Förutsättningarna för att nå miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö är till stor del beroende av internationella insatser. Bedömning av möjligheten att nå dessa mål görs därför samlat på nationell nivå. Det innebär att bedömningssymbolen och trendpilen ovan är gemensamma för hela landet. Texten nedan är dock Länsstyrelsen Skånes beskrivning av läget.
Om utsläppsdata
Uppgifterna om utsläpp av växthusgaser är hämtade från den nationella emissionsdatabasen. Den är baserad på Sveriges officiella utsläppsstatistik, som bland annat rapporteras till klimatkonventionen och luftvårdskonventionen.
Regionala data är inte tillgängliga förrän cirka 18 månader efter utsläppsåret.
Tillstånd och målbedömning för Begränsad klimatpåverkan
Utsläppen minskar men alldeles för långsamt
De skånska växthusgasutsläppen år 2022 var 4,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar 3,3 ton per invånare. Växthusgasutsläppen i Skåne minskade med 45 procent under åren 1990–2022. Minskningstakten har återigen tagit fart efter en tillfällig uppgång kopplat till återhämtningen efter pandemin.
Mellan 2021 och 2022 minskade utsläppen med 6,8 procent: ökad biodrivmedelsinblandning och elektrifiering minskade utsläppen från vägtrafik och arbetsmaskiner, medan minskad användning av fossila bränslen bidrog till industrins minskade utsläpp.
Minskningstakten är för låg för att Skåne ska nå sitt regionala mål om 80 procent lägre växthusgasutsläpp 2030 jämfört med 1990.
Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska vara minst 80 procent lägre än år 1990.
Minskningstakten är för låg för att Skåne ska nå sitt regionala mål om 80 procent lägre växthusgasutsläpp 2030 jämfört med 1990.
Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Skåne ska vara högst 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.
Transportutsläppen måste minska mycket mer
År 2022 stod transporter för 35 procent av Skånes utsläpp. Transportutsläppen har minskat med 34 procent sedan 2010, men det är långt kvar till Skånes mål för transportsektorn om 70 procents minskning till 2030.
Utsläppen minskade med 11 procent mellan 2021 och 2022 främst tack vara ökad drivmedelsiblandning och elektrifiering men förväntas öka igen för 2024 då reduktionsplikten för drivmedel sänkts kraftigt.
Den nya nivån på reduktionsplikt innebär att biodrivmedelinblandningen minskar och att utsläppen från transporter och arbetsmaskiner ökar med i storleksordningen 24 procent och de totala utsläppen i Skåne med 10 procent.
Källa: nationellaemissionsdatabasen.smhi.se
Klimatmål för Skåne till år 2030: Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska vara minst 70 procent lägre än år 2010.
Från och med den 1 januari 2024 har reduktionsplikten för bensin och diesel sänkts till 6 procent.
I regeringens promemoria Sänkta reduktionsnivåer för bensin och diesel (regeringen.se) anges att den beräknade utsläppsökningen från inrikes transporter och arbetsmaskiner på nationell nivå är 4 miljoner ton vilket är en ökning med 24 procent från dagens klimatutsläpp från inrikes transporter och arbetsmaskiner (13,6 respektive 2,9 miljoner ton).
Enligt dessa beräkningar kommer utsläppen av växthusgaser från transporter och arbetsmaskiner i Skåne öka med ca 24 procent och de totala utsläppen i Skåne med 10 procent.
Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI
Källa: Nationella emissionsdatabasen, SMHI
Nationella emissionsdatabasen, SMHI
Kollektivtrafik ökar, gång och cykel minskar
År 2023 var andelen resor med kollektivtrafik 25 procent, vilket är en ökning med 5 procentenheter sedan 2018. Andelen resor med gång och cykel var 24 procent och har minskat med 2 procentenheter sedan 2018. Med nuvarande takt kommer målet, att 28 procent av resorna sker med kollektivtrafik, att nås till 2030, men inte målet på 30 procent för gång och cykel.
Klimatmål för Skåne till år 2030: Andelen resor som görs med cykel eller gång ska vara minst 30 procent och andelen resor som görs med kollektivtrafik ska vara minst 28 procent av det totala antalet resor i Skåne.
Källa: https://utveckling.skane.se/publikationer/publikationer/resvaneundersokning-i-skane/
Stabila utsläpp från jordbruket; minskad ekoproduktion ger ökad klimatpåverkan
Jordbrukets utsläpp var 2022, precis som 2021, knappt 1,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en minskning med 17 procent sedan 1990, främst tack vare ändrad djurhållning. Minskad efterfrågan på ekologiska produkter ger övergång till konventionell produktion med ökad klimatpåverkan.
Efterfrågan på ekologiska produkter har minskat och många ekologiska gårdar har gått över till konventionell produktion i stället. Vid konventionell drift ökar användning av handelsgödsel och växtskyddsmedel och mer ensidiga växtföljder. Detta medför en ökad klimatpåverkan.
Långt kvar till att nå mål om minskad energianvändning
Skånes totala energianvändning 2022 var 34,8 TWh (8 procent lägre än 2005 ) varav 49 procent var förnybar. Skånes mål om 20 procent lägre energianvändning och 80 procent förnybar energi år 2030 är långt ifrån att uppnås. Runt 74 procent av elanvändningen i Skåne är import.
Klimatmål för Skåne till år 2030: Energianvändningen i Skåne ska vara minst 20 procent lägre än år 2005 och utgöras av minst 80 procent förnybar energi.
Länsstyrelsen Skånes bearbetningar av SCB:s statistik där gasanvändning för hushåll och transporter adderats ger att energianvändningen var 34,8 TWh år 2022 för Skåne. Slutanvändning (MWh), efter län och kommun, förbrukarkategori samt bränsletyp. År 2009 – 2022, SCB
Länsstyrelsen Skånes rättning av SCB:s statistik för Skånes energianvändning ger att energianvändningen var 37,9 TWh år 2005.
Andel förnybart beror på vilken elmix man räknar på. Här har vi räknat på nordisk suppliermix som består av 44 procent förnybart.
Vindkraft ger hälften av skånsk el
Vindkraften står för ungefär hälften av elproduktionen i länet (1,5 TWh 2022). Just nu planeras det för havsbaserad vindkraft kring Skånes kust på motsvararande cirka 15 TWh/år. Tre projekt behöver kommunalt tillstyrkan, två projekt behöver beslut från regeringen och ett har redan fått tillstånd. Regeringens aviserade stöd till kärnkraft skapar ekonomiska osäkerheter för om projekten blir av.
På land pågår tre vindkraftprövningar motsvarande 0,27 TWh/år.
Markbaserad solkraft ökar
Solkraften står för ungefär 11 procent av elproduktionen i länet (0,34 TWh 2022). Flest solcellsanläggningar finns på tak, men intresset för markbaserade ökar.
Totalt har 330 anmälningar för markbaserade solcellsanläggningar inkommit sedan 2012, de flesta 2021–2023. Sammanlagda arealen för dessa 330 anläggningar är 5 250 hektar och det motsvarar en elproduktion på cirka 3,9 TWh per år. Hittills har 136 beviljats, 44 förbjudits, avslagits eller upphävts och 70 ärenden har avvisats eller avskrivits alternativt återkallats på sökandes begäran.
Under det senaste året har anmälningar beviljats som motsvarande en elproduktion på 0,08 TWh per år.
Det har även lämnats in 10 ansökningar om tillstånd till miljöfarlig verksamhet för markbaserade solcellsanläggningar som motsvarar 0,5 TWh/år som nu väntar på beslut.
Länsstyrelsen Skåne arbetar med att se över avvägningen för solcellsetableringar på jordbruksmark, och även Jordbruksverket har fått i uppdrag av Regeringen att se över frågan.
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram en vägledning för aktörer som vill bygga anläggningar för att producera solel på jordbruksmark i Skåne. Målet är öka möjligheterna till fossilfri elproduktion i Skåne, utan negativ påverkan på livsmedelsproduktionen.
Nyhet: Ny vägledning om solceller på jordbruksmark, Länsstyrelsen Skåne
Biogaspotential i Skåne
Skåne hade 2023 Sveriges största biogasproduktion (0,43 TWh) och är det län som har bäst potential för biogasproduktion från restprodukter.
Totalt har det i Klimatklivet beviljats 984 miljoner i stöd till ny biogasproduktion i Skåne, vilket motsvarar 0,63 TWh ny biogas. Under 2024 har fram till oktober beviljats stöd till 0,14 TWh biogas.
Under året har prövning påbörjats för två biogasanläggningar (10 GWh och 200 GWh) och två samråd genomförts (10 GWh och 130 GWh); samtliga dessa anläggningar har beviljats Klimatklivet. Tillstånd har beviljats för två samrötningsanläggningar (båda på 130 GWh/år).
Energimyndigheten har statistik som visar bland annat den årliga biogasproduktionen uppdelat på olika sorters anläggningar samt användningen av biogas.
Skåne hade 2023 Sveriges största biogasproduktion (0,43 TWh) och är det län som har bäst potential för biogasproduktion från restprodukter.
Fakta om biogas och naturgas
Både naturgas och biogas består huvudsakligen av metan.
Naturgas är ett fossilt bränsle, precis som olja och kol. Biogas framställs genom rötning av organiskt material som matavfall, slam från reningsverk eller annan biomassa.
Arbete med koldioxidinfångning
Tre förbränningsanläggningar har påbörjat arbetet med koldioxidinfångning. Om alla driftsätts kan upp till 1 000 000 ton koldioxid avskiljas per år.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Begränsad klimatpåverkan, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Svenska fenologinätverket
Svenska fenologinätverket, även kallat Naturens kalender, är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga. Syftet är att samla in data på växters respons på årstidsväxlingar, till exempel lövsprickning, blomning och höstlövinträde.
Genom att jämföra data från år till år samt med resultat från motsvarande undersökningar kring sekelskiftet 1900 får man kunskap om hur träd och kärlväxters växtsäsong förändras till följd av klimatförändringar.
Åtgärdsarbete för Begränsad klimatpåverkan i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Regional samverkan kring ny strategi
Länsstyrelsen Skåne, Region Skåne och Energikontoret Syd samverkar i klimatarbetet. Under 2024 har vi, i dialog med länets aktörer, påbörjat arbetet med att ta fram en ny regional Klimat- och energistrategi.
Skånes effektkommission skapar förutsättningar för elektrifieringen
Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, kommuner, privata energibolag och näringslivsrepresentanter medverkar i Skånes effektkommission, som är en regional samverkansplattform för att gemensamt skapa rätt förutsättningar för den elektrifiering som krävs för klimatet, hållbar tillväxt och elektrifiering i Skåne.
Inom effektkommissionen har forumet NET (Nätutbyggnad Effektivt Tillsammans), som är en avsiktsförklaring mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Affärsverket Svenska kraftnät och E.ON Energidistribution AB, initierats.
Syftet med NET är att säkerställa utbyggnaden av elnätet i Skåne för att möta framtida behov genom effektivare planering, tillståndshantering och genomförande av nätutbyggnaden i Skåne. Länsstyrelsen Skåne fokuserar särskilt på effektiverare myndighetsprocesser.
Skånes elförsörjning står inför en omfattande utbyggnad.
Klimatklivet: beviljanden 2023 ger utsläppsminskningar på 36478 ton per år
Under 2023 inkom 154 Klimatklivetansökningar om totalt 1,26 miljarder kronor till Länsstyrelsen Skåne, och 45 investeringar i Skåne beviljades stöd, varav 29 var laddinfrastruktur. De beviljade ansökningarna förväntas totalt minska utsläppen med 36 478 ton per år under deras tekniska livslängd.
Länsstyrelsen arbetar proaktivt för att få igång miljötillståndsprocessen snabbt för de åtgärder som kräver miljötillstånd.
Det huvudsakliga syftet med satsningen Klimatklivet är att minska utsläppen som påverkar klimatet. Varje investerad krona ska ge största möjliga klimatnytta.
Resultat för Klimatklivet, Naturvårdsverket
Har du en idé som kan bidra till att minska samhällets klimatpåverkan? Då kan du söka en rad olika ekonomiska stöd.
Laddstationer för tung trafik
Regionala Elektrifieringspiloter: I Skåne har 14 laddstationer för tung trafik beviljats och tre laddstationer väntar på beslut.
Flaskhalsar i järnvägen byggs bort
Under 2024 har Trafikverket påbörjat lokaliseringsutredningsarbetet för fyrspårsutbyggnad på sträckan Lund-Hässleholm och dubbelspår mellan Helsingborg och Maria station i norra Helsingborg. Sträckorna är idag flaskhalsar och kapacitetsökningen bidrar vid genomförande till fler hållbara transporter.
Mer information om järnvägsprojekten finns på Trafikverkets webbplats.
Fyrspåret Malmö–Lund, Trafikverket
Västkustbanan, Ängelholm-Maria, dubbelspårsutbyggnad, Trafikverket
Energiutvinning i havet
Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram förslag till ändrade havsplaner för Sverige. Syftet är att skapa utrymme för mer energiutvinning i havet. Havsplanerna kan få betydelse för mängden förnybar energiproduktion som etableras i Skånes närområde.
Regionplan vägleder i energifrågor
Länsstyrelsen verkar för tydligare vägledning i energifrågorna i kommande regionplan. Arbetet sker i samverkan med Region Skåne. Ett mål är att synliggöra hur regionplanen kan användas av andra aktörer inom energiområdet.
Regionplan för Skåne 2022–2040 finns både som webbplats och som pdf.
Tillsyn av energihushållning
Länsstyrelsen Skåne bedrev under 2022 och 2023 riktad tillsyn av verksamhetsutövares energihushållning, och under 2024 utvärderade vi arbetet.
Syftet är energieffektivisering samt minskad användning av fossila bränslen genom att ta fram energihushållningsplaner där även energikartläggning ingår.
Energihushållning ska ingå som en naturlig del i verksamhetsutövarens egenkontroll. Tillsynen ska därför fokusera på det systematiska energiarbetet i verksamheten.
Återvätning för att minska läckage
Satsningar på återvätning av dikade våtmarker har stor betydelse för att minska läckage av växthusgaser. Se miljömålet Myllrande våtmarker.
Vätgasprojekt för att fram vägledningar
Länsstyrelsen Skåne deltar i två vätgasprojekt, ett med Miljösamverkan Sverige och ett tillsammans med myndigheter i Nederländerna och Tyskland, för att ta fram vägledning till handläggare respektive verksamhetsutövare.
Kommuner lever inte upp till krav på aktuell energiplan
Länsstyrelsen Skånes kartläggning våren 2024 visar att endast 16 av 33 skånska kommuner har en aktuell energiplan, och det är bara ett fåtal kommuner som lever upp till lagen om kommunal energiplanering.
Länsstyrelsen utvecklar just nu en plan för hur den regionala stöttningen kan bli bättre, så att tillämpningen av lagen blir ett effektivt verktyg för regional och kommunal energiomställning.
Projekt stöttar kommuners energi- och klimatplanering
Energikontoret Syd driver projektet Plan4CET, som syftar till att stötta kommuner och främja samverkan på lokal och regional nivå i energi- och klimatplanering.
Finansiering: Region Skåne och EU via Life Clean Energy Transition.
Plan4CETs övergripande mål är att stödja europeiska regioner och städer i att utforma, utveckla och genomföra planer för ren energi. Projektet är ett samarbete mellan tre europeiska regioner där Skåne är en av regionerna. Det innebär ett direkt stöd till fyra kommuner i Skåne i form av seminarier och workshops.
Plan4CET, Strategiskt stöd för kommunala energiplaner, Energikontor Syd
Erfarenhetsutbyte i Laddsamverkan Syd
Under 2024 har Energikontoret Syd och Länsstyrelsen Skåne tillsammans med ett antal skånska kommuner samverkat för att öka erfarenhetsutbytet om laddinfrastruktur under nätverksnamnet Laddsamverkan Syd.
E! – Nätverk där företag sänker energikostnader
Energismarta Företag i Skåne (E!) består av två nätverk där 25 skånska företag utbyter erfarenheter av att minska sina energikostnader.
E! drivs av Länsstyrelsen Skåne och Energikontoret Syd. Målet är att till år 2025 reducera energianvändningen med 15 procent och drastiskt reducera användningen av fossila bränslen.
Finansiering: Region Skåne/Länsstyrelsen Skåne/Energikontoret Syd.
Nätverk stöttar biogasinitiativ
Nätverket Biogas Syd drivs av Energikontoret Syd i samverkan med bland annat Länsstyrelsen Skåne. Målet är bland annat att stötta och initiera biogasinitiativ. Finansiering: Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, fem kommuner och drygt 10 företag.
Biogas Syd arbetar för att främja produktion, distribution och användning av biogas.
Projekt för fossilfri mat
Länsstyrelsen Skåne, Livsmedelsakademin och nyckelaktörer inom skånsk livsmedelsindustri har genomfört projektet Fossilfri mat. Genom dialog och workshop har vi sökt framgångsfaktorer för en fossilfri livsmedelsvärdekedja, och under våren 2025 lanseras nya produkter. Finansiering: Region Skåne och Länsstyrelsen Skåne.
Solbruk: kombinera livsmedel och solkraft
Region Skåne äger projektet Solbruk. Målet är att kunna kombinera livsmedelsproduktion och solkraft på ett kostnadseffektivt sätt genom bland annat fältförsök.
Under 2024 har vägledning gällande regelverk tagits fram och arbete pågår för att projektera och designa pilotanläggningen tillsammans med markägaren/lantbrukaren.
SLU, Länsstyrelsen Skåne, Energikontoret Syd, RISE och Mälardalens universitet deltar och målgruppen är solentreprenörer och lantbrukare i Skåne samt teknikleverantörer. Finansiering: Region Skåne och ERUF.
Region Skåne har beviljats EU-medel för att genomföra ett utvecklingsprojekt om solbruk – kombinationen av solelproduktion och jordbruk.
Optimerad produktion ger minskad klimatpåverkan
Länsstyrelsen har under 2024 bidragit till lantbrukets minskade klimatpåverkan genom kompetensutveckling till lantbrukare. Kunskap om hur man balanserar och optimerar sin produktion leder till ökad resursanvändning och minskad klimatpåverkan.
