Ett rikt odlingslandskap
MÅL: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.
BEDÖMNING 2024: Skånes livsmedelsproduktion är viktig för vår framtida beredskap. Hållbart nyttjande av vår jordbruksmark ger ökade ekosystemtjänster, mer biologisk mångfald och mer lönsamma företag på landsbygden.
Problem med vilda djur samt invasiva och expansiva arter kan leda till att livsmedelsproduktionen blir olönsam och att hävden på värdefulla betesmarker upphör. Minskade anslag till skötsel av värdefull natur ökar risken för att viktiga livsmiljöer försvinner och att den biologiska mångfalden minskar.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna.
- Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas.
- Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna.
- Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer.
- Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade.
- Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade.
- Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor.
Tillstånd och målbedömning för Ett rikt odlingslandskap i Skåne
Målet Ett rikt odlingslandskap bedöms inte nås till 2030 och trenden för utvecklingen i miljön är fortsatt negativ.
Lönsamhet behöver kombineras med hållbarhet
Livsmedelsproduktionen i Skåne är av stor betydelse för vår framtida beredskap. För en stabil livsmedelsproduktion behövs lönsamhet samtidigt som jordbruksmarken nyttjas på ett hållbart sätt. Större andel inhemskt odlad mat, användning av integrerat växtskydd och fler hävdade naturbetesmarker kan ge ökade ekosystemtjänster och mer biologisk mångfald.
Större andel inhemskt odlad mat, användning av integrerat växtskydd och fler hävdade naturbetesmarker kan ge ökade ekosystemtjänster och mer biologisk mångfald.
Det övergripande målet med den svenska livsmedelsstrategin är en konkurrenskraftig livsmedelskedja och ökad produktion av livsmedel i Sverige. Länsstyrelsen samarbetar med regionala aktörer för att strategin ska få genomslag i länet.
Livsmedelsstrategi, Länsstyrelsen Skåne
En livsmedelsstrategi för jobb och hållbar tillväxt i hela landet – Regeringen.se
Den totala arealen betesmarker och slåtterängar som sköts med miljöersättning ökade mellan år 2000 och 2005, men har sedan dess minskat. Samma trend ses även för marker med höga natur och kulturvärden. Arealen betesmark och slåtterängar med miljöersättning i Skåne uppgick till 48260 hektar under 2022, varav 16 732 utgjordes av marker med höga natur och kulturvärden.
Det finns många igenväxande ängsmarker i länet vars höga värden kan räddas med röjning och slåtter. Arealen slåtterängar med särskilda värden i länet låg på 1507 hektar under 2022.
Data för åren 2015 till 2017 saknas på grund av problem med tillgång till data.
Källa: Jordbrukets utveckling - Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se)
Problem med vilda djur samt invasiva och expansiva arter kan leda till att betesmarker och ängar slutar hävdas och åkermark inte längre brukas. Utebliven hävd är ett hot mot många arter då deras livsmiljöer försämras och försvinner utan betande djur.
Förordning kräver restaurering
Restaureringsförordningen innehåller bindande mål för restaurering av ekosystem, naturtyper och arter. Åtgärderna som följer ska bidra till att EU ska uppnå sina mål för klimat och biologisk mångfald och förbättra livsmedelstryggheten.
Jordbruksmarkens halt av föroreningar
Det finns ett stort intresse hos lantbrukare för att värna om miljön genom att arbeta med integrerat växtskydd. Genom att förebygga, anpassa och följa upp åtgärderna blir produktionen mer hållbar och detta kan leda till en ökning av den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.
Trenden är trots detta att försäljningen av växtskyddsmedel till jordbruket fortsätter att öka, framför allt inom kategorin ogräsmedel. Försäljningen av insektsmedel minskade mellan 2022 och 2023.
Ökande vargpopulation
Det finns en risk att den ökade vargpopulationen, tillsammans med en dålig lönsamhet inom främst får- och lammproduktion, kan leda till färre betande djur inom vargreviren och i förlängningen till att fler betesmarker inte hävdas.
Giftig stånds och konkurrenskraftiga gräs
Invasiva och expansiva arter är ett allt större problem för lantbrukare och hästägare då vissa arter, till exempel stånds, är giftiga för djuren. Arter som hönshirs och renkavle sprider sig kraftigt och kan konkurrera ut den växande grödan. Dessa arter blir ofta, på grund av det sydliga läget, ett problem i Skåne tidigare än i resten av landet. Arterna behöver bekämpas innan de blir ett nationellt problem.
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter. Inledningsvis får du veta hur vi definierar invasiva arter och varför de är problematiska. Därefter får du veta hur situationen ser ut här i Skåne och hur Länsstyrelsen Skåne arbetar mot invasiva arter. Och slutligen får du tips på vad Du kan göra.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
Invasiva arter, Länsstyrelsen Skåne
Invasiva främmande arter på EU:s förteckning – växter, Narurvårdsverket
Inhemska arter som sprider sig snabbt kallas istället för expansiva arter.
Samarbete för att stärka beredskapsförmåga och trygga inhemsk livsmedelsförsörjning
Vi behöver öka vår inhemska livsmedelsproduktion för att ha en god beredskap. Det behövs fler betande djur på naturbetesmarker så att vi bibehåller ett variationsrikt odlingslandskap och ökar den biologiska mångfalden.
De nya samarbetsprojekten som syftar till att stärka beredskapsförmågan och trygga försörjningen av inhemska livsmedel har som mål att gynna lokal livsmedelsförsörjning och småskalig livsmedelsförsörjning kopplat till betande djur.
Myndigheter, kommuner, företag och andra organisationer kan söka stöd för att samarbeta och utbyta erfarenheter och kunskap inom till exempel konkurrenskraft, djurvälfärd, miljö, klimat, livsmedel och besöksnäring.
Gräsmarkers arter hotas när hävd uteblir
Det är i odlingslandskapets gräsmarker som flest hotade arter och naturtyper finns. När ängar och naturbetesmarker slutar hävdas försvinner viktiga livsmiljöer och den biologiska mångfalden minskar.
Hårda prioriteringar när anslagen krymper
På grund av neddragningar på anslaget för vård och förvaltning av skyddad natur har Länsstyrelsen Skåne fått prioritera hårt gällande åtgärder för skapande och bevarande av biologisk mångfald.
Återvätning av stora ytor
Det ökade anslaget för våtmarksrestaurering har gjort stor nytta. Stora ytor i landskapet har kunnat återvätas till förmån för miljön, vattenhushållningen i jordbrukslandskapet och den biologiska mångfalden.
Det finns olika stöd och ersättningar att söka för olika våtmarksprojekt. Flera stöd kan användas till både förstudier och arbete ute i fält.
Bidrag för att anlägga, återväta eller restaurera våtmarker, Naturvårdsverket
Kompetensutveckling ska vända förlust av biologisk mångfald
Enskilda åtagandeplaner med specificerade skötselvillkor har i den Strategiska planen 2023–2027 ersatts med generella skötselvillkor och frivillig rådgivning. Den utökade satsningen på kompetensutveckling till verksamma inom lantbruksföretag har som mål att bidra till att stoppa och vända förlust av biologisk mångfald, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap.
Hur dessa förändringar kommer att påverka naturtyper och arter är fortfarande oklart.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027, Jordbruksverket
Stöd för samarbeten (inom Strategiska planen), Länsstyrelsen Skåne
Samlad information om vad vi på Länsstyrelsen erbjuder för rådgivning och kompetensutveckling till lantbrukare och företagare på landsbygden:
Statistiken omfattar arealer jordbruksmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.
Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.
I genomsnitt ger ekologisk odling drygt 30 procent fler arter av växter, insekter och andra djur jämfört med konventionell odling.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Ett rikt odlingslandskap, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Småbiotoper i åkerlandskapet
Småbiotoper, som till exempel småvatten, märgelgravar, diken, blommande träd och buskar, stenmurar och alléer, fyller en viktig funktion för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet samtidigt som de är en del av vårt kulturarv.
Inom programmet Regional miljöövervakning i landskapsrutor följs förändringar i småbiotopernas antal, yta och längd samt skötsel och ekologisk funktion i landskapet.
Övervakning av småbiotoper i landskapet, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Åtgärdsarbete för Ett rikt odlingslandskap i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Landsbygdsutveckling med Skånebönan
Livsmedelsakademin har inom samarbetsinitiativet Skånebönan bland annat anordnat en fältvandring på Körslätts gård. Arbetet finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom projektet Skånska bönor.
Kurser och rådgivningar till lantbrukare
Länsstyrelsen Skåne har under 2023–2024, inom kompetensutveckling för Ett rikt odlingslandskap, anordnat 25 kurser och cirka 120 rådgivningar inom bland annat jordhälsa, signalarter, regenerativt lantbruk och skötsel av betesmarker och slåtterängar.
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram ett faktablad om växtodling och jordhälsa. Faktabladet ger vägledning för att planera markanvändningen i jordbrukslandskapet.
Mindre pengar till skötsel av skyddad natur
Länsstyrelsen Skåne har under 2024 fått minskade anslag för vård och förvaltning av skyddad natur. Insatser som har prioriterats är skötsel av naturreservatet Kungsmarken där arealen efterbete efter slåtter har utvidgats.
Behörighet för bekämpningsmedel
Genom behörighetsutbildningarna har Länsstyrelsen Skåne nått 970 personer under 2023–2024. Risker för pollinerande insekter och vikten av att praktisera integrerat växtskydd är områden som lyfts fram som särskilt viktiga.
Villkor för hävdad mark
Jordbruksverket har påbörjat en utredning av effekter av förändrade villkor för skötsel av betesmarker och slåtterängar.
Betesdjur och köttproduktion
Länsstyrelsen Skåne har anordnat två webbinarier om betesdjurens roll i hållbar svensk nötköttsproduktion. Projektet finansieras av Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet (RUS) och Länsstyrelsernas energi- och klimatsamordning (LEKS).
Pengar till att anlägga blommande ytor …
Under 2024 utlyste Länsstyrelsen Skåne, med medel från Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik, 4,5 miljoner kronor för samarbetsprojekt, som syftar till att förstärka förutsättningarna för biologisk mångfald genom att anlägga blommande ytor och andra småbiotoper i odlingslandskapet.
… och till småskalig livsmedelsförsörjning
Under 2024 utlyste Länsstyrelsen Skåne, med medel från Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik, 3 miljoner kronor för samarbetsprojekt, med målet att gynna lokal livsmedelsförsörjning och småskalig livsmedelsförsörjning kopplat till betande djur.
Löpande information om vargar
Vargpopulationen i Skåne består idag av tre vargrevir, vilket motsvarar ungefär 30 vargar. Länsstyrelsen Skåne gör löpande informationsinsatser för djurhållare och har sedan 2022 genomfört över 100 träffar.
Länsstyrelsen ansvarar för förvaltningen av stora rovdjur: björn, järv, kungsörn, lodjur och varg.
Röjning av Bjärekusten
Inom projektet LIFE RestoRED har Länsstyrelsen arbetat med att restaurera buskrika och trädklädda betesmarker. Stora områden har röjts i Natura2000-området Bjärekusten.
Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.
Både invasiva och expansiva arter
Länsstyrelsen Skåne ser en fortsatt hög förekomst av invasiva arter i odlingslandskapet. Länet har även en ökad förekomst av expansiva arter såsom stånds, hönshirs och renkavle. Länsstyrelsen Skåne och LRF Skåne har startat en arbetsgrupp med inriktning på problematiken med expansiva arter.
Skydd av 249 hektar
Länsstyrelsen Skåne har beslutat om 249 hektar naturreservat i odlingslandskapet.
Nytt reservat: Dalköpingeån
Trelleborgs kommun har med hjälp av LONA-medel bildat Dalköpingeåns naturreservat på 25 hektar.
Dalköpingeån är ett kommunalt naturreservat och ligger som en grön oas mellan industriområdena i Trelleborgs östra delar. Ån slingrar sig genom reservatets gräsmarker och skogspartier innan den mynnar i Östersjön. Nio av landets 19 fladdermusarter finns i området och åns fina lekbottnar uppskattas av havsöringen. Det tätortsnära läget gör det lätt att ta sig hit.
Våtmarker har återställts
Länsstyrelsen Skåne har med medel från våtmarkssatsningen arbetat på 19 lokaler på 59 hektar i syfte att återställa och restaurera naturligheten i våtmarksmiljöerna.
Våtmarker i Spannarp utanför Ängelholm
Ängelholms kommun har genom LONA färdigställt ett våtmarksområde i Spannarp på 11 hektar.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
I dagsläget kan LONA enbart sökas för våtmarker.
Stråk längs Gessiebäcken i Vellinge kommun
Vellinge kommun har påbörjat ett LEADER-projekt för att skapa ett stråk längs med Gessiebäcken som bland annat syftar till att främja rekreation, biologisk mångfald och hållbarhet.
Gessiebäcken är Vellinge kommuns största vattendrag. I videon kan du se en intervju med miljöstrateg Camilla Wadlund som berättar vad som utmärker Gessiebäcken, hur kommunen arbetar för att förbättra vattenkvaliteten och den ekologiska statusen, och vad tanken är med Gessiestråket..
Vattenkvalitet och ekologisk status i fokus — Vellinge kommun
Hjälp till gulyxne och kalkkärrsgrynsnäcka
Länsstyrelsen Skåne har med medel från Åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och våtmarkssatsningen utfört restaurerings- och skötselåtgärder i 21 rikkärr på cirka 10 hektar. Några av skötselåtgärderna har gjorts i syfte att gynna gulyxne, stor ögontröst och kalkkärrsgrynsnäcka.
Ungefär 2 000 av Sveriges djur och växtarter är hotade. Åtgärdsprogrammen för hotade arter och naturtyper (ÅGP) är Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens verktyg för att tillsammans med länsstyrelserna och andra berörda aktörer arbeta för att rädda hotade arter och deras livsmiljöer.
Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper, Naturvårdsverket
Nya maskiner och metoder i Kristianstad Vattenrike
Kristianstad Vattenrike har testat nya maskiner och metoder och har restaurerat 6,5 hektar slåtteräng och 4 hektar betesmark. Med hjälp av LONA-medel har 8 diken på Fjällmossen pluggats igen vilket gynnar klimatet samt skapar miljöer för fladdermöss, fåglar och arter som trivs i fuktiga skogsmiljöer.
Genom att återväta torvmarker kan vi minska utsläppen koldioxid. Nu har Vattenriket genomfört sitt första våtmarksprojekt för klimatet. Åtta diken har pluggats igen på Fjällmossen. Därmed har 2,5 hektar våtmark återställts.
Igenlagda diken på Fjällmossen ska gynna klimatet – Biosfärområde Kristianstads Vattenrike
Hamlade träd i Östra Göinge och Osby
Länsstyrelsen Skåne har genom restaureringsstöd från Naturvårdsverket hamlat 224 träd i Östra Göinge och Osby kommuner. Hamling och nyhamling har utförts på bland annat ask, lind och avenbok.
Regeringen har beslutat att ersättning för vissa miljöåtgärder ska finansieras nationellt i stället för genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det nationella ersättningsprogrammet ska bidra till att bevara och återställa biologisk mångfald i odlingslandskapet.
Regeringen har beslutat om en stödförordning som reglerar ersättning för följande åtgärder:
- Restaurering av ängsmark och betesmark.
- Restaurering av hamlade träd.
Ersättningar till åtgärder i odlingslandskapet, Naturvårdsverket
Riktlinjer för biologisk mångfald i Svalöv
Svalövs kommun har antagit riktlinjer för biologisk mångfald och ekosystemtjänster som blir ett stöd i utvecklingen av kommunens arbete med att spara och utveckla biologisk mångfald.
Pollinering i Lomma
Lomma kommun har med medel från Region Skåne startat ett pollinatörsprojekt.
– Vi har identifierat flera platser längs vägar, gång- och cykelstråk samt i parker där skötseln kommer att utvecklas. Vi hoppas kunna binda ihop våra större naturområden genom ekologiska korridorer av ängar där insekter och växter kan spridas, berättar Maja Holmgren, miljöstrategisk projektledare på Lomma kommun.
Projekt för att främja livsmiljöer för pollinatörer, Lomma kommun
Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer blivit färre, såsom blomrika ängar och hagar. Pollinering är viktigt, det bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem. Länsstyrelsen samordnar arbetet med att förbättra livsmiljöerna i länet för vilda pollinatörer.
Hässleholm: Småbiotoper för sandödla och vildbin
Göingebygdens Biologiska Förening, Länsstyrelsen Skåne och Hässleholms kommun har beviljats medel från Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik för ett samarbetsprojekt för att anlägga småbiotoper i Hässleholm för att gynna sandödla och vildbin under 2024–2025.
EU-förordning: Skadad natur ska restaureras
Restaureringsförordningen trädde i kraft i augusti 2024. Den innebär att skadad natur ska restaureras och innehåller bindande mål för restaurering av ekosystem, naturtyper och arter.
