Ett rikt växt- och djurliv
MÅL: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.
BEDÖMNING 2024: Bristen på ekologisk funktionell infrastruktur i det skånska landskapet är stor och hindrar spridning av växter och djur. Habitaten saknar viktiga strukturer och funktioner, antalet hotade arter är stort och invasiva arter sprider sig.
Tillståndet för naturtyper och arter är inte gynnsamt och resurserna för skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka. Markanvändningens negativa påverkan på ekosystemen behöver minska genom ökad hänsyn och styrmedel behöver anpassas för att gynna växt- och djurlivet.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Bevarandestatusen för i Sverige naturligt förekommande naturtyper och arter är gynnsam och för hotade arter har statusen förbättrats samt att tillräcklig genetisk variation är bibehållen inom och mellan populationer.
- Påverkan av klimatförändringar Den av klimatscenarier utpekade förhöjda risken för utdöende har minskat för de arter och naturtyper som löper störst risk att påverkas negativt av klimatförändringar.
- Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.
- Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.
- Genetiskt modifierade organismer Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade.
- Främmande arter och genotyper Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden.
- Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
- Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.
Tillstånd och målbedömning för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Länsstyrelsen Skåne bedömer att målet inte kommer att nås till år 2030. Tillståndet för den biologiska mångfalden i länet är inte gynnsam och brukandet av landskapet har en negativ påverkan. Det råder brist på lämpliga livsmiljöer och spridningsmöjligheterna för arter är begränsade. Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga och invasiva arter fortsätter att sprida sig. Beslutade eller planerade styrmedel räcker inte.
Klimatförändringarna blir alltmer påtagliga och invasiva arter fortsätter att sprida sig.
För små ytor är skyddade och många arter är hotade
Viktiga livsmiljöer för arter är fragmenterade i det skånska landskapet, samtidigt som kvaliteten försämras och spridningsmöjligheter för arter saknas.
Antalet rödlistade arter i Skåne är stort, gräsmarker och skogar i kontinental region har inte gynnsam bevarandestatus samtidigt som främmande arter sprider sig i landskapet.
I Skåne är endast 4,3 procent av landytan inklusive sötvatten skyddad medan 21 procent av de marina miljöerna har någon form av områdesskydd.
Fler diagram om skogsmiljön finns på sidan om miljömålet Levande skogar.
Den svenska rödlistan är en bedömning och sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Den senaste rödlistan kom år 2020.
Det finns många olika sorters skydd av natur. Mer information om de olika skydden hittar du på Länsstyrelsens webbplats.
I Naturvårdsverkets kartverktyg för skyddad natur kan du se alla naturreservat.
Dyrt att skydda skånsk ädellövskog
Skydd av skånsk ädellövskog är prioriterad, men går långsamt och är dessutom kostsam med anledning av att det är förhållandevis dyrt att köpa in skånsk ädellövskog jämfört med ersättning till annan skogsmark i Sverige.
Behov av skydd för äldre träd är stort och mindre än 5 procent av träden i skogslandskapet är äldre än 120 år vilket dessutom är under genomsnittet för Götaland.
Källa: https://pxweb.lansstyrelsen.se/pxweb/sv/Miljotillstandet_i_skogslandskapet/
Allra sämst status för odlingslandskapets natur
Odlingslandskapets arter och naturtyper har sämst status, skyddet av dessa naturtyper är eftersatt och resurser till det gröna kulturarvet och traditionell hävd är bristfällig.
En sammanställning av tillståndet för Europas fjärilar pekar ut intensivt jordbruk som det största hotet mot gräsmarkernas fjärilar i nordvästra Europa, samtidigt som ekologisk produktion och antalet jordbruksföretag har minskat.
I Skåne har ytan ekologiskt brukad jordbruksmark minskat från 42102 hektar år 2022 till 37380 hektar år 2023. Antalet företag med ekologiskt brukad jordbruksmark har minskat från 374 till 322 mellan 2022 och 2023.
I den strategiska planen för jordbrukspolitiken 2023–2027 ersätts alla åtagandeplaner med ett fåtal frivilliga rådgivningar. Hur dessa förändringar kommer att påverka naturtyper och arter är fortfarande oklart.
Läs mer om tillståndet för Europas gräsmarksfjärilar i rapporten
European Grassland Butterfly Indicator 1990-2020 (vlinderstichting.nl)
Statistiken omfattar arealer jordbruksmark som brukas med ekologiska produktionsmetoder och som uppfyller kraven enligt Europaparlamentets och rådets förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.
Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027
År 2023 förnyades jordbrukspolitiken i Sverige och resten av EU. Varje land har nu en strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik. EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har mat på borden.
Varje land i EU ska ta fram en så kallad strategisk plan som beskriver landets jordbrukspolitik under åren 2023–2027. I den strategiska planen står det till exempel vilka mål vi ska uppnå och vad du kan få stöd och ersättningar för.
Strategiska planen för EU:s jordbrukspolitik 2023‑2027, Jordbruksverket
Stor påverkan på havens ekosystem
Kunskapen om havsmiljöerna är fortsatt dålig och den mänskliga påverkan på de marina ekosystemen stor. Belastningen av näringsämnen är hög och effekterna förstärks av svaga rovfiskbestånd, trycket efter kustnära boende är högt och rensning av alger, som utgör viktiga livsmiljöer för småkryp, på sandstränder är utbredd.
Det är viktigt att komma ihåg att effekterna av det strandnära byggandet ackumuleras över åren. Man bör således inte bara analysera de årliga siffrorna utan även studera de mer långsiktiga perspektiven.
Källa: Statistiska centralbyrån
EU:s LIFE räddning när anslag dras ner
Restaurering av habitat fortsätter genom EU:s LIFE-program och den nationella våtmarkssatsningen, men de kraftigt minskade anslagen till restaurering och skötsel av natur och arter samt för bekämpning av invasiva arter under 2024 har lett till markant minskad skötsel av natur.
Medel från LONA, LOVA och ÅGP är viktiga för anläggning av dammar, restaurering av vattendrag, våtmarker, ängs- och betesmarker, sandmarker och röjning av skyddsvärda träd och dessa bidrag behöver öka.
Besök Länsstyrelsens webbplats för att läsa mer om naturvårdsprojekt i Skåne.
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är ett statligt bidrag för lokala vattenvårdsprojekt. Syftet är att genomföra kostnadseffektiva åtgärder som minskar transporten av kväve och fosfor till vattendrag, sjöar och hav samt minskar spridningen av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar.
LOVA – Anslag, bidrag och utlysningar, Havs- och vattenmyndigheten
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) ska främja ett långsiktigt lokalt naturvårdsengagemang och ge kommunerna möjlighet att satsa lite extra på naturvård och friluftsliv.
Kommunerna ansöker om bidrag. Länsstyrelsen beslutar vilka projekt som ska beviljas. Pengarna kommer från Naturvårdsverket.
I dagsläget kan LONA enbart sökas för våtmarker.
Vissa arter är så hotade att de fått speciella åtgärdsprogram (ÅGP). Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Åtgärdsprogrammen rör upp emot 150 arter som förekommer i Skåne.
Klimatförändringar, ekosystemtjänster och resiliens
Klimatförändringar med torra somrar och kraftiga skyfall, tillsammans med fortsatt dikning av skogs- och jordbruksmark, har långtgående effekter i många skånska våtmarker och vattendrag samt för länets vilda pollinatörer och planering av livsmedelsproduktion samtidigt som dessa effekter förstärks av fortsatt påverkan från pågående markanvändning.
Det finns idag många hot mot våra vilda pollinatörer. Bland annat har insekternas livsmiljöer, såsom blomrika ängar och hagar, blivit färre. Pollinering är viktig, den bidrar till produktion av livsmedel och till ett fungerande ekosystem.
Sammanfattningsvis: stora förändringar krävs
Utöver behov av nya styrmedel, kraftigt ökade anslag till skydd, skötsel och återskapande av naturmiljöer och åtgärder som gynnar hotade arter, samt förändring av lagar som till exempel reglerar dikningsföretagen, är det nödvändigt att verksamheter som påverkar den biologiska mångfalden negativt (jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna samt exploateringar) påtagligt ökar sin generella hänsyn.
Det är positivt att EU-parlamentet och rådet beslutat om en förordning om restaurering av natur under 2024 med bindande mål för restaurering av ekosystem, naturtyper och arter, med etappmål för 2030, 2040 och 2050.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Ett rikt växt- och djurliv, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Svenska fenologinätverket
Svenska fenologinätverket, även kallat Naturens kalender, är ett samarbete mellan universitet, miljöövervakande myndigheter och frivilliga. Syftet är att samla in data på växters respons på årstidsväxlingar, till exempel lövsprickning, blomning och höstlövinträde.
Genom att jämföra data från år till år samt med resultat från motsvarande undersökningar kring sekelskiftet 1900 får man kunskap om hur träd och kärlväxters växtsäsong förändras till följd av klimatförändringar.
Åtgärdsarbete för Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Nya statliga naturreservat
Länsstyrelsen Skåne har sedan hösten 2023 beslutat om 13 nya statliga naturreservat på totalt 1 694 hektar med fokus på skogsmark.
Exempel: 185 hektar lövskog på Fulltofta gård i Hörby kommun och 137 hektar granplantering som bland annat ska restaureras till öppen ljunghed i Severtorp i Båstads kommun.
Naturreservat i Skåne
I Skåne finns 300 statliga och ca 60 kommunala naturreservat. Dessutom finns det två kulturreservat. Besök Länsstyrelsens webbplats för att se vilka reservaten är och hur du tar dig dit.
Helsingborg, Trelleborg och Ängelholm: Nya kommunala naturreservat
De tre kommunerna Helsingborg, Trelleborg och Ängelholm har bildat vardera ett kommunalt naturreservat för friluftsliv (Björka skog), betesmark (Dalköpingeån) respektive ädlelövskog (Hjärnarps prästaskog).
Björka skog är ett kommunalt naturreservat vid Ödåkra strax nordost om Helsingborg. Naturen är omväxlande, från öppen ängsmark till fuktig lövskog och äldre ek- och bokskog. Höjdskillnaderna är stora här på den så kallade Helsingborgsryggens nordsluttning. De högsta naturvärdena finns i de äldre och grova lövträden och i de sandiga ängarna. 25 rödlistade arter har hittats här. Med sitt tätortsnära läge är det lätt att ta sig hit.
Dalköpingeån är ett kommunalt naturreservat och ligger som en grön oas mellan industriområdena i Trelleborgs östra delar. Ån slingrar sig genom reservatets gräsmarker och skogspartier innan den mynnar i Östersjön. Nio av landets 19 fladdermusarter finns i området och åns fina lekbottnar uppskattas av havsöringen. Det tätortsnära läget gör det lätt att ta sig hit.
Hjärnarps prästaskog är ett kommunalt naturreservat som ligger vid foten av Hallandsåsen. Marken ägs av Lunds stift. Historiskt har skogen brukats för att avlöna prästen. Här möts du av bokskog med utegym och motionsspår.
Uppdatering för Grön Infrastruktur
Under 2024 har Länsstyrelsen Skåne fortsatt att uppdatera handlingsplanen för Grön Infrastruktur som innehåller 67 åtgärder för 8 olika insatsområden under perioden 2024-2030.
Precis som vi människor behöver växter och djur livsutrymmen av tillräcklig yta och kvalitet för att må bra. För att finnas kvar på lång sikt behöver de också möjlighet till spridning i landskapet. Begreppet grön infrastruktur förklarar att naturen hänger ihop genom ekologiska processer i hela landskapet.
Mindre pengar gav minskad naturskötsel …
Budget till förvaltning av skyddade områden var fortsatt låg, Länsstyrelsen Skånes skötsel av naturmiljöer minskade markant under året och fokuserade framförallt på skötsel av betes- och slåttermarker medan restaureringar uteblev helt.
… och minskade insatser för hotade arter
Anslaget för Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper (ÅGP) minskade med drygt en tredjedel jämfört med anslaget 2022. Under 2024 har Länsstyrelsen Skåne framförallt skött 21 rikkärr (även finansierat av våtmarkssatsningen), anlagt vinterfält för kornsparv, samt markstört för att gynna vildbin och sandödla inom 5 områden samt övervakat mal och inventerat havsnejonöga. Cirka 225 träd har hamlats och friställts finansierat av ÅGP, Jordbruksverket och EU.
Hässleholm: Sandödlor och vildbin gynnas
Länsstyrelsen Skåne, Hässleholms kommun och Göingebygdens Biologiska Förening har beviljats medel från Jordbruksverket/EU för att anlägga småbiotoper i Hässleholmstrakten för att gynna sandödla och vildbin under 2024-2025.
Projekt ”Småbiotoper för vildbin och sandödla i Hässleholms kommun”, Facebook
Kristianstad: Avgörande strukturer för insekter
Kristianstads kommun har gjort sandblottor, hak, sandbäddar, jordhögar och veteranisering av tall inom naturreservatet Horna sandar. En inventering från 2022 visar att strukturerna är helt avgörande för sandmarkernas insekter.
Många arter är beroende av gammal eller död ved – men gamla och döda träd är numera ofta en bristvara.
Veteranisering innebär att man avsiktligt skadar unga träd för att skapa eller efterlikna de miljöer som finns i gamla eller döda träd.
Stora insatser tack vare LIFE-projekt med EU-pengar
Länsstyrelsen Skåne har restaurerat vattendrag samt ängs- och betesmarker inom EU-projekten LIFE CONNECTS och LIFE RestoRED, samt beviljats medel för att restaurera ytterligare vattendrag i Improve aquatic LIFE och bokskog i LIFEs a Beech.
Exempel: i RestoRED har 0,8 hektar matjord avbanats för att återställa rikkärr i Dagstorps mosse i Kävlinge kommun, och 5,8 hektar buskar har röjts längs Tostebergakusten i Kristianstads kommun.
LIFE CONNECTS syftar till att förbättra ekosystemsfunktioner och ekosystemsservicen i sju sydsvenska vattendrag och Östersjön på sikt. Projektet kommer under sex år att arbeta med bland annat nedmontering av vattenkraftverk och dammar, återställning av vandringsvägar, återskapande av forsmiljöer, innovativa lösningar om möjliggör både elproduktion och fiskvandring, samt förbättringar i livsmiljöer och återintroduktion av arter.
Projektet Life RestoRED säkerställer att viktiga livsmiljöer för vilda växter och djur finns kvar även i framtiden.
Foto: Johan Johnmark
Våtmarker har anlagts och restaurerats
Länsstyrelsen Skåne beviljades 11,5 miljoner kronor för våtmarksinsatser, 17 nya våtmarksytor har anlagts och restaurerats inom skyddade områden och ÅGP.
Exempel: röjning av sly och förna på drygt 3 600 kvadratmeter av den sällsynta naturtypen dynvåtmark vid Mälarhusen i Simrishamns kommun samt återställning av 5,5 hektar betad våtmark genom fräsning av sly vid Rinkaby/Horna i Kristianstads kommun.
Stenar och grus tillbaka i flera vattendrag
Länsstyrelsen Skåne har åtgärdat två vandringshinder i Verkeån och Julebodaån, samt återfört block, stenar och grus till vattendragsfårorna i Klammersbäck, Skärån, Hallabäcken, Råån, Vege å, Lilla Torpsbäcken och Bäljane å.
Svalöv: Insatser som reglerar vattenflödet
Svalövs kommun har i samarbete med Saxån-Braåns vattenråd anlagt våtmark, svackdike och groddamm i anslutning till tätorten för flödesreglering, näringsreduktion och för att öka biologisk mångfald.
Finansiering LONA.
Tomelilla: Restaurering av Holmabäcken
Tomelilla kommun har i samarbete med Österlens vattenråd restaurerat Holmabäcken. Stora ytor svämplan återskapades vilket ger ökad näringsretention, ökad biologisk mångfald, större plats för åvattnet vilket förhindrar nedströms översvämningar.
Finansiering LONA.
Trelleborg: damm som fördröjer vattenflöde är klar
Trelleborgs kommun restaurerar Ståstorpsån, i samverkan med Ståstorps ekonomiska förening, och har under året färdigställt Lysedammen som ska fördröja upp till 70 000 kubikmeter vatten och ge bäcken en ny sträckning.
Finansiering LONA.
Invasiva arter: fokus på att begränsa skadorna
Länsstyrelsen Skåne har pågående insatser med positiva resultat mot invasiva arter, såsom jätteloka, jättebalsamin, gul skunkkalla, sjögull och solabborre.
I värdefulla naturområden har även praktkungsljus, robinia, armeniskt björnbär och blomsterlupin bekämpats.
Ytterligare 11 arter har noterats vid inventeringar och insatser planeras efter behov och resurser.
I limniska miljöer har fokus legat på bekämpning av sjögull i 5 av de 10 sjöar som har känd förekomst.
Eftersom Skåne har en hög förekomst av invasiva arter ligger fokus på att begränsa skadorna.
Bekämpning i vägkanten
Trafikverket arbetar löpande med att bekämpa invasiva arter längs de statliga vägarna.
Lomma: Bekämpning av invasiva arter
Lomma kommun bekämpar invasiva växtarter i hela kommunen och har sett en tydlig förbättring under det senaste året.
Främmande arter är djur, växter eller svampar som tagit sig till Sverige med hjälp av människan. Några av dessa främmande arter trivs för bra i sin nya miljö. De kan öka kraftigt och på så sätt påverka den biologiska mångfalden. Sådana arter brukar kallas invasiva främmande arter eller invasiva arter.
De kan skada arter och ekosystemet och ha negativa effekter på jord- och skogsbruk. Invasiva främmande arter kan även orsaka ekonomisk skada eller påverka hälsan hos djur och människor negativt.
I den här filmen berättar Cajza Eriksson på Länsstyrelsen Skåne om invasiva arter.
Ökad kunskap och rådgivning hos intresserade lantbrukare
Inom kompetensutveckling för ett rikt odlingslandskap har Länsstyrelsen Skåne under året erbjudit kurser och rådgivningar inom bland annat jordhälsa, lieslåtter och att skapa biologisk mångfald med hjälp av betesdjur. Cirka 50 rådgivningar har getts till intresserade lantbrukare som ersättning för slopade åtagandeplaner.
Viktiga jordbruksmiljöer i kulturreservat
Länsstyrelsen Skåne har utvecklat länets två kulturreservat med värdefulla agrara miljöer, biologiskt kulturarv och hävdgynnade naturvärden. Under året har bland annat vildbin inventerats på Kulturens Östarp.
Årlig röjning viktig insats!
Lantbrukarnas arbete med årliga röjningsinsatser som håller betesmarker och slåtterängar öppna är en viktig insats för den biologiska mångfalden i odlingslandskapet.
Finansiering miljöersättning, Jordbruksverket.
Miljöersättning för skötsel av betesmarker och slåtterängar 2024, Jordbruksverket
SwedeSeed: Mer kunskap om odling av vilda växter
Naturskyddsföreningen Skåne har tillsammans med Länsstyrelsen Skåne, Nordgen, Hushållningssällskapet och Helsingborgs kommun beviljats medel från Jordbruksverket/EU för projektet SwedeSeed som syftar till att öka kunskapen om odling av vilda växter under 2024-2027.
SwedeSeed: Landets första fröbank för vilda ängsblommor
Samarbetsprojektet SwedeSeed ska utveckla ett system för produktion av fröer från vilda växter av lokalt ursprung för användning inom naturvården. Detta för att det finns brist på regionala fröer och plantor av vilda växter i hela landet och samtidigt ett stort behov av ett anpassat material för exempelvis restaurering av natur.
Swede seed – Naturskyddsföreningen i Skåne (naturskyddsforeningen.se)
Källor och fördjupning
Ett rikt växt- och djurliv – Fördjupad utvärdering av miljömålen 2023 (naturvardsverket.se)
Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv, Naturvårdsverket
European Grassland Butterfly Indicator 1990-2020 Technical report (vlinderstichting.nl)
Östman et al (2016), Journal of applied ecology: Top-down control as important as nutrient enrichment for eutrophication effects in North Atlantic coastal ecosystems, British Ecological Society
