Frisk luft
MÅL: Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.
BEDÖMNING 2024: Flera av miljömålets preciseringar uppfylls och satsningar på klimatområdet bidrar till detta. Ett undantag är marknära ozon, vilket kräver riktade åtgärder för att förhindra dess uppkomst.
Även om luftkvaliteten i Skåne är god nog för att uppfylla ett flertal av våra målsättningar så överskrider vi fortfarande WHO:s rekommendationer gällande halter av PM2,5 och kvävedioxid. Det finns därför fortsatta hälsorelaterade samhällsbesparingar att göra i vårt arbete för en friskare luft.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Bensen Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bensen inte överstiger 1 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
- Bens(a)pyren Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av bens(a)pyren inte överstiger 0,0001 mikrogram per kubikmeter luft (0,1 nanogram per kubikmeter luft) beräknat som ett årsmedelvärde.
- Butadien Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av butadien inte överstiger 0,2 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde.
- Formaldehyd Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av formaldehyd inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde.
- Partiklar (PM2,5) Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM2,5) inte överstiger 10 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 25 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
- Partiklar (PM10) Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av partiklar (PM10) inte överstiger 15 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 30 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett dygnsmedelvärde.
- Marknära ozon Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av marknära ozon inte överstiger 70 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett åttatimmarsmedelvärde eller 80 mikrogram per kubikmeter luft räknat som ett timmedelvärde.
- Ozonindex Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att ozonindex inte överstiger 10 000 mikrogram per kubikmeter luft under en timme beräknat som ett AOT40-värde under perioden april–september.
- Kvävedioxid Halterna av luftföroreningar inte överskrider lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att halten av kvävedioxid inte överstiger 20 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett årsmedelvärde eller 60 mikrogram per kubikmeter luft beräknat som ett timmedelvärde (98-percentil).
- Korrosion Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till känsliga grupper och innebär att korrosion på kalksten understiger 6,5 mikrometer per år.
Tillstånd och målbedömning för Frisk luft i Skåne
Länsstyrelsen bedömer inte att målet kommer nås till 2030 med befintliga styrmedel och åtgärder.
Ozonhalter är utmaning
Majoriteten av målets preciseringar nås, men de största utmaningarna för Skånes möjligheter att nå miljömålet Frisk luft ligger fortsatt i marknära ozon och ozonindex, vars preciseringar fortfarande överskrids utan tecken på bättring. Det oförändrade läget återspeglas i den neutrala trendpilen.
Mer marknära ozon där det är lite kväveoxider
Halterna av kvävedioxid i luft används ibland som ett generellt mått på luftkvalitet, men denna förenkling gäller inte för marknära ozon.
Ozon reagerar med kväveoxider och omvandlas då till syrgas, vilket förklarar varför halter av marknära ozon är högre på de platser där kväveoxider är lägre.
Utan riktade åtgärder mot källorna till marknära ozon kommer preciseringarna för marknära ozon och ozonindex inte att kunna nås till 2030.
Fakta om marknära ozon
Nära marken bildas ozon genom reaktioner mellan solljus och luftföroreningar som kväveoxider och flyktiga organiska ämnen. Ozon finns även naturligt i luften. Kväveoxider kommer främst från fordonstrafiken, produktion av energi och värme samt från vissa industriprocesser. Flyktiga organiska ämnen frigörs från växtlighet samt från till exempel lösningsmedel vid målning och ytbehandling, från spolarvätska, tändvätska eller vedeldning.
Exponering för ozon kan leda till effekter på lungfunktionen särskilt hos astmatiker samt en påverkan på dödligheten. Skogen och växande gröda kan skadas av ozon genom att bladens åldrande påskyndas, vilket årligen orsakar stora ekonomiska förluster för såväl jordbruket som skogsbruket.
Ozon bidrar till växthuseffekten dels indirekt genom att minska skogens upptag av koldioxid med cirka 10 procent, dels direkt eftersom ozon i sig är en klimatgas.
Marknära ozon i urban och regional bakgrund (årsmedelvärden), Naturvårdsverket
I Skåne kommer mycket av luftföroreningarna från andra länder
Utmärkande för södra Sverige är den relativt höga andelen av luftföroreningar vars ursprung kan spåras utanför Sverige.
Detta understryker behovet av internationellt samarbete för en renare luft där exempelvis EU:s kommande uppdatering av luftkvalitetsdirektivet kan ha en stor påverkan på förekomsten av de föroreningar som Sverige saknar rådighet över.
Utmärkande för södra Sverige är den relativt höga andelen av luftföroreningar vars ursprung kan spåras utanför Sverige.
Nya globala riktlinjer från WHO
Sedan preciseringarna av miljömålet Frisk luft beslutades så har kunskapen om luftföroreningarnas samhällskostnader ökat, vilket återspeglas i WHO:s globala riktlinjer från 2021. Det är därför intressant att förhålla sig till dessa redan nu, inte minst eftersom riktlinjerna kommer ligga till grund för en kommande uppdatering av EU:s luftkvalitetsdirektiv.
Ett tidigt strävande efter uppfyllandet av riktlinjerna ger oss mer tid att att genomföra nödvändiga åtgärder och ju tidigare vi är i vårt genomförande desto större samhällskostnader och fler förtida dödsfall går att undvika.
Efter många års intensiv forskning och överväganden bland forskare världen över uppdaterade WHO riktlinjerna för luftkvalitet 2021.
Forskningsresultat under de senaste decennierna har påvisat allvarliga hälsoeffekter av luftföroreningar där nästan alla organsystem i kroppen påverkas. Luftföroreningar rankas idag som den fjärde viktigaste riskfaktorn för sjukdomar och dödlighet globalt (efter högt blodtryck, rökning och kostfaktorer).
Negativa effekter av luftföroreningar kan ses vid mycket låga nivåer och det inte verkar finnas någon undre gräns. Ett huvudbudskap i de nya riktlinjerna är därför att varje minskning av halten av de viktigaste luftföroreningarna ger hälsovinster för befolkningen, även i områden med låga halter.
Nya luftkvalitetsriktlinjer från WHO, Karolinska institutet
New WHO Global Air Quality Guidelines aim to save millions of lives from air pollution, WHO
Ett tidigt strävande efter uppfyllandet av riktlinjerna ger oss mer tid att att genomföra nödvändiga åtgärder och ju tidigare vi är i vårt genomförande desto större samhällskostnader och fler förtida dödsfall går att undvika.
Små partiklar (PM2,5) över WHO:s riktvärde
Årsmedelvärdet för lufthalter av PM2,5 låg under miljömålspreciseringen på 10 mikrogram per kubikmeter (µg/m³) för samtliga mätstationer under 2023, se Figur 1, men halterna överstiger WHO:s riktvärde på 5 µg/m³.
För PM2,5 finns även en precisering att dygnsmedelvärdet inte får överskrida 25 µg/m³ mer än tre dygn per år. Under 2023 förekom sådana överskridanden vid mer än tre dygn för en av Skånes urbana mätplatser, Helsingborg Drottninggatan, se Figur 2.
Fakta om partiklar i luft
I stadsluft mäts halten av partiklar som är mindre än 2,5 respektive 10 mikrometer (µm) i diameter, även kallade PM2,5 respektive PM10. När dessa partiklar andas in kan de nå ner i andningsorganen och orsaka negativa hälsoeffekter både på kort och lång sikt.
Korttidsexponering för relativt höga halter kan orsaka andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar samt förtida dödsfall. Långtidsexponering för redan låga halter av partiklar orsakar bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och lungcancer. Partiklar har särskilt stora negativa effekter på barns hälsa, såsom astma och försämrad lungutveckling.
Partiklar uppstår såväl naturligt (havsvågor och ökendamm) som på grund av mänsklig aktivitet (vedeldning, industriprocesser och dubbdäcksslitage).
Vid Malmö Dalaplan och Helsingborg Drottninggatan mäts halter i gaturum i tätort. Vid Malmö Rådhus och Burlövs församlingshem mäts bakgrundshalt i tätort. Vid Hallahus mäts bakgrundshalt utanför tätort sedan 2018.
Källa: https://datavardluft.smhi.se/portal/yearly-statistics
Källa: https://datavardluft.smhi.se/portal/yearly-statistics
Stora partiklar (PM10) mestadels under WHO:s riktlinjer
Det uppmätta årsmedelvärdet för lufthalterna av PM10 under 2023 låg under miljömålets precisering och WHO:s riktlinjer på samtliga av länets mätplatser, med undantag för Trelleborg Hamngatan, se Figur 3.
Vid Malmö Dalaplan, Helsingborg Drottninggatan, Landskrona Eriksgatan, Lund Trollebergsvägen och Trelleborg Hamngatan mäts halter i gaturum i tätort. Vid Malmö Rådhus mäts bakgrundshalt i tätort. Vid de två näraliggande stationerna Vavihill (fram till 2017) och Hallahus (från och med 2018) mäts bakgrundshalt utanför tätort.
Källa: https://datavardluft.smhi.se/portal/yearly-statistics.
Marknära ozon utbrett problem i Skåne
Mätdata från 2023 visar att miljömålspreciseringarna för Marknära ozon, uttryckta som 70 µg/m³ som ett åttatimmarsmedelvärde samt 80 µg/m³ som ett timmedelvärde, överskreds vid samtliga av länets mätstationer. Exponering för marknära ozon är således ett utbrett problem i hela länet.
Störst förekomst observerades vid de stationer där mätning av urbana och regionala bakgrundshalter utförs. Förklaringen till detta är förmodligen att dessa platser även har låga halter av kvävedioxid, vilket i sin tur fördröjer nedbrytningen av ozon.
Ozonindex överskrids där det mäts
Preciseringen för ozon och växtlighet (AOT40 under april-september 10 000 µg/m3 timmar) överskreds vid samtliga mätplatser i Skåne län under 2023.
WHO:s riktvärde för kvävedioxid överskreds
Samtliga Skånes mätplatser visade att årsmedelvärdet för lufthalterna av kvävedioxid för 2023 låg under miljömålets precisering om 20 μg/m3, se Figur 4. På flera håll överskrids dock WHO:s riktvärde satt vid 10 μg/m3. De högsta halterna hittas i stadsnära miljö.
För kvävedioxid finns även en precisering för lufthalterna uttryckt som 98-percentilt timmedelvärde på 60 μg/m3. Även här uppfyllde samtliga mätplatser målvärdet under 2023.
Vid Malmö Dalaplan, Helsingborg Drottninggatan, Helsingborg Stenbocksgatan, Landskrona Eriksgatan, Lund Trollebergsvägen, Trelleborg Hamngatan och Burlöv mäts halter i gaturum i tätort. Vid Malmö Rådhus, Landskrona Storgatan, Helsingborg norr och Staffanstorp mäts bakgrundshalt i tätort. Vid de två näraliggande stationerna Vavihill (fram till 2017) och Hallahus (från och med 2018) mäts bakgrundshalt utanför tätort.
Källa: https://datavardluft.smhi.se/portal/yearly-statistics.
Fakta om kväveoxider i luft
Kväveoxider är giftiga och irriterar luftvägarna och slemhinnor. Kväveoxider är samlingsnamn för kväveoxid och kvävedioxid som bildas då luftens syre och kväve reagerar vid höga temperaturer. Eftersom det krävs höga temperaturer för att bilda kväveoxider, sker de största utsläppen vid förbränningsprocesser. Biltrafiken är den största källan i de flesta tätorter, men även energiproduktion, arbetsmaskiner och sjöfart ger betydande bidrag av kväveoxider. Tillsammans med organiska föreningar och solljus medverkar kväveoxider till bildandet av marknära ozon. Nedfall av kväveföroreningar, både kväveoxider och ammoniak, leder till försurning och övergödning av mark och vatten.
Om luftdata
Uppgifterna om halterna av olika ämnen i luft är hämtade från Skånes luftvårdsförbund och SMHI. Länkar till de olika källorna finns längst ner på sidan.SMHI är nationell datavärd för luftkvalitetsdata. Detta innebär att SMHI lagrar, sammanställer och tillgängliggör vi svenska luftmiljödata från exempelvis kommuner, myndigheter och luftvårdsförbund.
Skånes Luftvårdsförbund är en ideell förening som sedan bildandet år 1987 bedriver övervakning av luftkvaliteten i Skåne. Förbundets medlemmar representerar både privat och offentlig sektor i länet och består av representanter från industrin, kommunerna, Region Skåne, skogs- och lantbruksorganisationer med flera.
Miljökvalitetsnormer (MKN) är ett svenskt juridiskt styrmedel som infördes i och med tillkomsten av miljöbalken 1999. Miljökvalitetsnormer infördes för att komma till rätta med miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som till exempel trafik och jordbruk.
Utgångspunkten när man fastställer en miljökvalitetsnorm är kunskap om vad människan och naturen tål utan hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Normen ska därför avspegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten eller det önskade miljötillståndet, men tar vanligtvis inte sikte på hur mänsklig verksamhet ska utformas.
För nästan samtliga miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns det en övre utvärderingströskel (ÖUT) och en nedre utvärderingströskel (NUT). Dessa är nivåer som anger omfattningen av kontrollen för en miljökvalitetsnorm, till exempel om kontrollen ska ske genom mätning, modellberäkning eller objektiv skattning.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Frisk luft, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning: Krondroppsnätet
Nedfall av luftföroreningar och markvattenkvalitet i skog
Nedfallsmätningar genomförs över öppet fält samt under krontaken i brukade skogsytor (krondropp). Utöver nedfallsmätningarna utförs även markvattenkemiska mätningar och mätningar av lufthalter på lokalerna.
Krondroppsnätets övervakning omfattar ett sextiotal provytor i brukad skog och på öppet fält över hela landet.
Syftet är att beskriva tillstånd, utveckling, samt effekter av bland annat försurning, övergödning och marknära ozon.
Åtgärdsarbete för Frisk luft i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Synergier med klimatområdet
Många förbättringar av luftkvaliteten idag sker tack vare åtgärder kopplade till klimatområdet. Synergin mellan dessa miljöområden är tydlig då förbränning av fossila bränslen inte bara leder till utsläpp av växthusgaser utan även till ett flertal luftföroreningar.
Transportåtgärder väsentliga
Förändringar i resande och transporter har stor inverkan på miljömålet Frisk luft då förbränning av fossila bränslen ger upphov till flera luftföroreningar, varför det är den största kategorin av åtgärder som genomförs i dagsläget i Skåne.
Kapaciteten höjs på järnvägen
Trafikverket genomför ett antal åtgärder på järnvägsnätet i Skåne. Däribland förlängning av mötesspår i Attarp, ett nytt spår för persontåg på Malmö C, samt signalåtgärder och hastighetshöjning på Skånebanan Åstorp-Hässleholm.
Dessa åtgärder höjer kapaciteten på jänvägsnätet, vilket bidrar till att fler kan resa hållbart.
Mer information om de olika järnvägsprojekten finns på Trafikverkets webbplats.
Skånebanan, Attarp, förlängning av mötesspår – trafikverket.se
Malmö C Övre, nytt spår – trafikverket.se
Skånebanan, Åstorp–Hässleholm, signalåtgärder och hastighetshöjning – trafikverket.se
Nya gång- och cykelvägar
Trafikverket bygger ett antal nya gång- och cykelvägar i Skåne. Däribland en längs med väg 1029 från Sjöbo till Marielundsvägen och en längs med väg 113, mellan Stabbarp och Bosarp. Dessa byggs för att öka säkerheten för gående och cyklister, vilket ger personer möjlighet att cykla och gå istället för att resa med bil.
Mer information om de olika gång- och cykelvägsprojekten finns på Trafikverkets webbplats.
Väg 113, Stabbarp–Bosarp, gång- och cykelväg – trafikverket.se
Bättre förutsättningar för gång, cykel, kollektivtrafik och mikromobilitet
Från parkeringshus till mobilitetsnoder: affärsmodeller, beteendeförändringar och fysisk omdaning: Malmö stad och Parkering Malmö genomför med hjälp av finansiering från Energimyndigheten ett projekt som ska skapa förutsättningar för att öka andelen energieffektiva transportslag såsom gång, cykel, kollektivtrafik och mikromobilitet, samt öka attraktiviteten av delningstjänster för bil och cykel. Projektet har pågått sedan 2021 och avslutas i slutet av 2024.
Sänkt hastighet i Malmö
Tekniska nämnden i Malmö stad beslutade den 12 juni 2024 att införa hastighetsbegränsning om 30 kilometer per timme (km/h) inom ett område i centrala Malmö och ska utreda behov av att sänka hastigheten till 30 km/h i andra delar av staden. Nämnden fattade också beslut att utreda möjligheten att införa en miljözon 3 i staden under vissa tider på dygnet.
Kommuner kan besluta om att vissa fordon stängs ute från särskilt miljökänsliga områden, dessa områden kallas miljözoner och finns i klass 1, 2 och 3. I miljözon klass 3 ställs högst krav. Där får endast elfordon, bränslecellsfordon och gasfordon köra, och detta gäller såväl lätta som tunga fordon.
Lådcyklar för uthyrning
Malmö stad har i samarbete med Pedalink placerat ut fyra lådcyklar till uthyrning i Malmö. Detta är en del av Malmö stads arbete med att erbjuda flera transportalternativ och om testet med cyklarna faller väl ut kan en större satsning komma.
Mindre bussar utan tidtabell
Skånetrafiken har lanserat ett pilotprojekt, SkåneFlex, i tre orter i Skåne. Med SkåneFlex testas en ny form av kollektivtrafik, där mindre bussar körs på beställning och utan tidtabell eller bestämd körväg.
Påverkan från trafik på klimat och hälsa ska minska i Ystad
Ystad kommun antog 2019 en trafikstrategi. Den tar sikte på 2030 och beskriver vilket förhållningssätt som ska gälla för trafikrelaterade frågor och trafiksystemet i Ystads kommun.
Ett av de uttalade målen är att de klimat- och hälsopåverkande utsläppen från trafik i kommunen ska minska.
Varje år tas ett trafikbokslut fram, vilket bland annat redovisar åtgärder som genomförts för att nå målen. Exempel på åtgärder från 2023 års trafikbokslut är nybyggnationer av gång- och cykelvägar samt att göra befintliga passager för gående och cyklister säkrare.
Hållbara företagsresor i Lund och Helsingborg
Energikontoret Skåne, Lunds Universitet, Lunds kommun och Helsingborgs Stad genomför projektet HÅLLBARA FÖRETAGSRESOR 2.0 som är finansierat av Energimyndigheten.
Projektet, som pågår tilll slutet av 2024, stöttar och coachar ett antal företag i Helsingborgs stad och Lunds kommun med att ställa om till att resa mer hållbart och öka andelen digitala möten.
