Illustration av miljömålet Giftfri miljö. En person sträcker sig efter ett äpple i ett träd. Illustration av Tobias Flygar.

Giftfri miljö

Bilden visar ordet NEJ, som står för att man bedömer att miljökvalitetsmålet inte är uppnått och inte kommer kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder.
Tom cirkel, utan trendpil. Tillräckliga underlag för bedömning av utvecklingen i miljön saknas.

MÅL: Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

BEDÖMNING 2024: Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta gör att tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en Giftfri miljö. Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser, innovationer, och ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela produktions- och konsumtionskedjan.

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet. 

  • Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen Den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen via alla exponeringsvägar inte är skadlig för människor eller den biologiska mångfalden.
  • Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört.
  • Oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper Spridningen av oavsiktligt bildade ämnen med farliga egenskaper är mycket liten och uppgifter om bildning, källor, utsläpp samt spridning av de mest betydande av dessa ämnen och deras nedbrytningsprodukter är tillgängliga.
  • Förorenade områden Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön
  • Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning.
  • Information om farliga ämnen i material och produkter Information om miljö- och hälsofarliga ämnen i material, kemiska produkter och varor är tillgänglig.

Tillstånd och målbedömning för Giftfri miljö i Skåne

Nuvarande åtgärder ger förbättring men målet nås inte

Miljökvalitetsmålet kommer inte kunna nås med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder, men det finns för närvarande många åtgärder på plats som kommer att leda till en förbättring. 

Giftfri miljö är ett mål vars infriande kräver internationella överenskommelser och lång återhämtningstid. Befintliga underlag behöver sammanställas och kompletteras såväl nationellt som regionalt för att utvecklingen i miljön ska kunna bedömas. 

Befintliga underlag behöver sammanställas och kompletteras såväl nationellt som regionalt för att utvecklingen i miljön ska kunna bedömas. 

Ingen av Skånes vattenförekomster når god kemisk status

I dagsläget uppfyller ingen av Skånes vattenförekomster god kemisk status enligt miljökvalitetsnormerna, vilket främst beror på kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Båda dessa föroreningar utgör globala problem.

Utöver detta finns det ett flertal vattenförekomster i Skåne som inte bedöms uppnå god status avseende miljögifter på grund av lokala utsläppskällor.

Ekologisk produktion minskar, försäljning av bekämpningsmedel ökar

I Skåne minskar för närvarande antalet lantbrukare som söker stöd för ekologisk produktion, och försäljningen av växtskyddsmedel ökar. Dessutom ökar andelen höstsådda grödor, vilket leder till besprutning mot ogräs under hösten, vilket ger större risk för utlakning av växtskyddsmedel. 

I analyser av grundvatten som genomförts sedan 2021 noteras också växtskyddsmedel och deras metaboliter i förhöjda halter, vilket indikerar att utvecklingen rör sig åt fel håll.

Linjediagram: Antalet jordbruksföretag i Skåne som ställt om till ekologiskt jordbruk åren 2009-20223
Antalet jordbruksföretag i Skåne som ställt om till ekologiskt jordbruk ökade fram till år 2019. Efter det har antalet minskat. Det gäller för både betesmark och åkermark.
Källa: Jordbruksverkets statistikdatabas/Ekologisk produktion/Ekologiskt brukad jordbruksmark/Ekologisk areal, andel ekologisk areal och antal företag med ekologiskt brukad jordbruksmark efter län och ägoslag. År 2005-2023

Det här är viktigast för att nå målet

De viktigaste åtgärderna för att förbättra förutsättningarna att nå målet är att reducera utsläpp från industrier, införa integrerat växtskydd, öka antalet vattenskyddsområden med tillräckliga skyddsföreskrifter, minska slamspridningen, öka arealen ekologiskt odlad mark och efterbehandla fler förorenade områden.

Diagram: Antal skånska Vattentäkter med respektive utan vattenskyddsområden.
Antalet vattenskyddsområden i Skåne är drygt 140 stycken. Vissa av dessa skyddar vattentäkter som inte är i drift idag, andra skyddar flera uttagspunkter/vattentäkter. Diagrammet visar hur många yt- och grundvattentäkter i länet som har respektive saknar vattenskyddsområde. Av de 152 allmänna vattentäkter som rapporterats in från Skånes dricksvattenproducenter till vattentäktsarkivet saknar 31 täkter vattenskyddsområde.
Källa: http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/vattenskyddsomraden/skane-lan/
Skylt med information om vattenskyddsområde.
Foto: Björn Olsson

Vi vet fortfarande för lite

Kunskapen om de kemiska ämnena har ökat men är fortfarande otillräcklig. 

Målet om att minska den sammanlagda exponeringen för kemiska ämnen är beroende av fortsatta miljötekniska innovationer, en ökad ambitionsnivå i samhället med ändrade konsumtionsvanor och minskade utsläpp från industrin, minskad förekomst av långväga transporter och minskat användande av fordon med dieseldrivna motorer.

Långsam process att identifiera och bedöma ämnen

Tack vare skarpare lagstiftning kan användningen av särskilt farliga ämnen förväntas minska framöver. Nya farliga ämnen kan i framtiden identifieras till följd av nytt dataunderlag som resulterar i nya bedömningar, men processen är långsam. 

Utfasning kräver skärpt lagstiftning

Regionalt pågår mycket arbete beträffande utfasning av farliga ämnen samt hantering av kemiska produkter, och det arbetet behöver aktivt upprätthållas inom tillsynen av miljöfarlig verksamhet. Lagstiftningen behöver också skärpas ytterligare om utfasningsarbetet ska komma igång i tillräcklig utsträckning för att miljömålet ska kunna nås. 

Miljöfarlig verksamhet är all användning av mark, byggnader eller anläggningar som kan medföra störningar för människors hälsa eller miljön. Regler för miljöfarlig verksamhet finns i miljöbalken.

Miljöfarlig verksamhet, Länsstyrelsen Skåne

Farliga ämnen i växtskyddsmedel

Även verksamhetsutövare behöver i högre utsträckning ta initiativ till ytterligare utfasning. Farliga ämnen är vanligt förekommande i växtskyddsmedel, och tillämpning av integrerat växtskydd är en viktig del av att minska användningen av särskilt farliga ämnen.

Integrerat växtskydd handlar om en hållbar användning av kemiska växtskyddsmedel. Genom att kombinera olika typer av åtgärder bekämpar du ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter.

Växtskyddsåtgärder i din odling, Jordbruksverket

Saneringstakt och statliga bidrag måste öka för förorenade områden

Enligt preciseringen ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. För att uppnå detta behöver saneringstakten öka.

Enligt nya miljödomar är verksamhetsutövarens ansvar mindre än i tidigare praxis, och bidragsmedel kan därför komma att krävas i större omfattning än tidigare. Det statliga bidraget behöver därför öka. Även resurserna för regionalt och lokalt tillsynsarbete behöver stärkas för att öka antalet privatfinansierade saneringar.

Förorenade områden är platser som riskerar att skada eller skapa olägenhet för miljön eller människors hälsa. Länsstyrelsen samordnar länets arbete med förorenade områden, bedriver tillsyn och ger stöd till kommunerna.

Förorenade områden, Länsstyrelsen Skåne

Diagram: Antal pågående och avslutade efterbehandlingsåtgärder inom förorenade områden i Skåne 2012-2023
I Skåne har länsstyrelsen identifierat drygt 6 790 förorenade områden. Av dessa har 83 objekt bedömts tillhöra riskklass 1 (mycket stor risk) och 926 objekt riskklass 2 (stor risk). Diagrammet visar antalet avslutade och pågående efterbehandlingar av förorenade områden i Skåne under åren 2012-2023. Den nuvarande takten i åtgärdsarbetet behöver öka i förhållande till antalet områden med mycket stor eller stor risk.
Källa: www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/fororenade-omraden/skane-lan/

Trots informationsinsatser har berörda för lite kunskap om miljö- och hälsofarliga ämnen

Det genomförs i dagsläget många insatser för att öka informationsflödet och höja kunskapsnivån beträffande miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis omfattande arbete med behörighetsutbildningar för hantering och användning av växtskyddsmedel och information om kemikalier i skolmiljöer.

Trots det är bedömningen att den generella kunskapen om miljö- och hälsofarliga ämnen fortfarande är alltför låg, sett till hela kemikaliekedjan från kemiska produkter till kemiska ämnen i varor. Det saknas också än så länge regionalt underlag för att bedöma denna precisering i sin helhet.

Detsamma gäller information om farliga ämnen i material och produkter

Det sker mycket beträffande information om miljö- och hälsofarliga ämnen, exempelvis information om kemikalier i skolmiljöer och tidigare insatser gällande konsumenters rättigheter att ta del av information om farliga ämnen i varor som inhandlas. 

Trots det är bedömningen att informationsflödet fortfarande är alltför lågt, inte minst då kunskapsnivån hos de aktörer som borde kunna förmedla uppgifter, främst importörer och distributörer, om farliga ämnen i material och produkter är alltför låg. Det saknas också än så länge regionalt underlag för att bedöma denna precisering i sin helhet.

Diagram: Antal och andel allergiframkallande konsumenttillgängliga produkter under perioden 1995-2021
Sedan 1995 har antalet allergimärkta konsumenttillgängliga produkter ökat från ca 310 till mer än 5 100 år 2021. Andelen av de konsumenttillgängliga produkterna som är allergimärkta i förhållande till det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkter har också ökat sett över hela perioden. År 2021 var 21,1 procent av det totala antalet konsumenttillgängliga kemiska produkterna märkta som allergiframkallande. Källa: http://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/giftfri-miljo/allergiframkallande-kemiska-produkter/
Den stora ökningen från 2014 kan till en betydande del förklaras av riktade inspektionsinsatser samt övergången till den nya förordningen om klassificering och märkning (CLP), vilket har medfört att många produkter som redan tidigare borde varit märkta som allergiframkallande nu har blivit det.

Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Miljöövervakning kopplad till Giftfri miljö, Länsstyrelsen Skåne

Exempel på miljöövervakning:
Screening av miljögifter

En förutsättning för att kunna följa utvecklingen mot en giftfri miljö är att identifiera nya ämnen som kan vara skadliga för människa och miljö. Detta kan göras inom screeningprogrammet.

En variant av screening är att göra breda undersökningar av många olika miljöföroreningar i utvalda områden, för att få en uppfattning om den totala föroreningssituationen i området och vilka ämnen som kan behöva studeras ytterligare. 

En annan variant är att studera något specifikt ämne eller en grupp av ämnen för att undersöka spridning och förekomst i miljön.

Screening av miljögifter, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna

Åtgärdsarbete för Giftfri miljö i Skåne

Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.

Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.

Kemikaliefrågan ligger i fokus i Skåne och ett flertal projekt och punktinsatser genomförs för att reducera risker från kemikalier.

Tillsyn kan ge bättre bild av läget i de vatten där utsläppen hamnar

Länsstyrelsen Skånes miljötillsyn har under 2023 haft ett fortsatt fokus på recipientkontroll och utsläpp till vatten, vilket på sikt förväntas ge bättre inblick i hur dessa kontroller fungerar i länet. Som en följdeffekt kan vi få en bättre bild av statusen i länets vattenrecipienter.

Genomskinliga flaskor i olika storlekar i en kylbox.
Vattenprovtagning. Foto: Roza Czulowska

Villkor: fasa ut farliga ämnen

Vid prövning av tillstånd enligt miljöbalken arbetar Länsstyrelsen Skåne för att farliga kemiska ämnen inte ska tillåtas förekomma inom ramen för nya tillstånd, om de inte är absolut nödvändiga. 

Länsstyrelsen Skåne arbetar också aktivt för att vid tillståndsprövningen föreskriva villkor om att fasa ut farliga ämnen.

Kurs: så gör du för att inte förorena mer än nödvändigt

Genom behörighetsutbildningarna för användning av växtskyddsmedel har Länsstyrelsen Skåne nått 970 personer under 2023-2024. 

Effekten av det är att lantbrukare i länet hålls uppdaterade om hur de ska agera för att användningen av växtskyddsmedel i länet inte ska förorena vattendragen mer än nödvändigt.

För att få använda växtskyddsmedel i klass 1L-2L behöver du ha behörighet. Genom en grundkurs på fyra dagar får du det användningstillstånd och den behörighet som krävs. Behörigheten gäller i fem år och förnyas genom att delta i en vidareutbildning.

Växtnäring och växtskydd, Länsstyrelsen Skåne

Växtskyddsmedel i alla undersökta skånska vattendrag

Länsstyrelsen Skåne har under 2023-2024 genomfört uppföljande provtagningar och analyser av förekomsten av växtskyddsmedel i åtta skånska vattendrag. 

Resultatet visar att växtskyddsmedel förekommer i alla dessa vattendrag. Halterna varierar dock mycket över tid och mellan de olika platserna.

Diagram: Förekomsten av växtskyddsmedel i ett skånskt vattendrag i jordbrukslandskap under åren 2009-2022.
Växtskyddsmedel i vatten är en lämplig indikator för förekomsten av farliga ämnen i miljön. Baserat på mätningar i avrinningsområden i jordbruksmark har man tagit fram ett toxicitetsindex som visar trenden för de sammanlagda förekomsterna av växtskyddsmedelsrester i förhållande till riktvärden för substanserna. En närmare beskrivning av metoden finns på www.sverigesmiljomal.se
Under perioden 2009–2022 har indexet varierat mellan åren utan någon tydlig trend. Mellanårsvariationen i indexet kan påverkas av väderlek och hög förekomst av vissa enstaka substanser. Exempelvis år 2014 och 2015, då insektsmedlet gamma/lambda-cyhalotrin stod för den övervägande majoriteten av det totala indexet; 95 % år 2014 och 75 % år 2015. Lambda-cyhalotrin är i dagsläget inte godkänd medan den snarlika gamma-cyhalotrin är godkänd mot insektsangrepp i spannmål, raps och ärtor. Diagrammet visar ingen statistiskt signifikant trend för växtskyddsmedel i ytvatten, det vill säga risken för att vattenlevande organismer påverkas av växtskyddsmedel har inte förändrats sedan 2009.

32 vattentäkter provtagna för PFAS

Länsstyrelsen Skåne har inom ramen för den regionala miljöövervakningen av grundvatten provtagit 32 vattentäkter i 19 olika grundvattenförekomster med avseende på PFAS, bekämpningsmedel, metaller och basparametrar för att höja kunskapen om föroreningar i dessa förekomster. Resultaten rapporteras till nationell datavärd för grundvatten.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är nationell datavärd för grundvattendata. Läs mer om datavärdskap för grundvatten på SGU:s webbplats.

Datavärdskap för grundvatten, SGU

Sanering av gasverksområdet i Landskrona påbörjad

Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Landskrona stad särskilt drivit på arbetet med sanering av det före detta gasverksområdet i staden.

Naturvårdsverket har under året fattat beslut om tilldelning av finanseringsbidrag, och åtgärdsarbetet har också påbörjats under året.

Effekten av saneringen förväntas bli ett lägre föroreningstryck i samhället.

Phylatterion-området i Trelleborg har börjat saneras

Länsstyrelsen Skåne har tillsammans med Trelleborgs kommun särskilt drivit på arbetet med sanering av Phylatterion-området, en plats som är förorenad av kreosotolja från industriell tillverkning av produkter från bland annat stenkolstjära. Produktion pågick under åren 1889-1934.

Naturvårdsverket har under året fattat beslut om tilldelning av finanseringsbidrag, och åtgärdsarbetet har också påbörjats under året.

Effekten av saneringen förväntas bli ett lägre föroreningstryck i samhället.

Området i Trelleborg, där det tidigare låg ett företag som tillverkade takpapp, är kraftigt förorenat av kreosotolja, och det finns risk att föroreningarna sprids till grundvattnet om ingen åtgärd görs.

Nyhet: 185 miljoner till sanering av ett förorenat område i Trelleborg, Länsstyrelsen Skåne

Kommuner har tillsynat kemikalier i varor

Flera skånska kommuner har deltagit i nationella tillsynsprojekt, särskilt gällande kemikalier i varor, vilket förväntas få effekten att varor som finns på den svenska marknaden blir säkrare.

Bättre kemikaliehantering vid massage och klippning i Klippan, Perstorp, Svalöv och Örkelljunga

Söderåsens Miljöförbund (som representerar Klippans kommun, Perstorps kommun, Svalövs kommun och Örkelljunga kommun) har fokuserat sin tillsyn på kemikaliehantering och kemikalieregistrering bland hälsoskyddsverksamheter. 

Detta innefattar företag vars verksamhet innebär att privatpersoner blir exponerade för kemikalier, till exempel frisörsalonger, massagesalonger och liknande.

Effekten blir att företagen i fråga får bättre koll på vad de har för kemikalier och vad dessa kemikalier har för egenskaper, och förhoppningen är att de i förlängningen väljer mildare kemikalier.

Frisörskylt
Foto: Björn Olsson

Sköter Helsingborg sina konstgräsplaner enligt policyn?

Helsingborgs stad har genomfört riktad tillsyn på konstgräsplaner i kommunen, för att undersöka om skötsel och liknande sker i enlighet med den kommunala policyn för konstgräs.

Policyn har som syfte att säkerställa att negativ miljöpåverkan från konstgräsplaner minimeras, och kommuner förväntar sig att tillsynen ska leda till att policyns syfte infrias.

Hörn av fotbollsplan i konstgräs.
Fotbollsplan, konstgräs. Foto: Mostphotos.

Reningsverk försöker minska kemikalieanvändning

Reningsverk inom länet arbetar aktivt med att optimera användningen av reningskemikalier och vid behov byta typ av kemikalier för att minska mängden kemikalier som används.