God bebyggd miljö
MÅL: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas.
BEDÖMNING 2024: Kommunernas fysiska planering spelar en mycket viktig roll för att skapa bra förutsättningar för en god bebyggd miljö. De skånska kommunerna arbetar med att hålla kommunala översiktsplaner aktuella och Länsstyrelsen har en viktig rådgivande roll.
Trots att trenden för utvecklingen är positiv bedöms inte de nuvarande resurserna vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Hållbar bebyggelsestruktur En långsiktigt hållbar bebyggelsestruktur har utvecklats både vid nylokalisering av byggnader, anläggningar och verksamheter och vid användning, förvaltning och omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader är hållbart utformade.
- Hållbar samhällsplanering Städer och tätorter samt sambandet mellan tätorter och landsbygd är planerade utifrån ett sammanhållet och hållbart perspektiv på sociala, ekonomiska samt miljö- och hälsorelaterade frågor.
- Infrastruktur Infrastruktur för energisystem, transporter, avfallshantering och vatten- och avloppsförsörjning är integrerade i stadsplaneringen och i övrig fysisk planering samt att lokalisering och utformning av infrastrukturen är anpassad till människors behov, för att minska resurs och energianvändning samt klimatpåverkan, samtidigt som hänsyn är tagen till natur- och kulturmiljö, estetik, hälsa och säkerhet.
- Kollektivtrafik, gång och cykel Kollektivtrafiksystem är miljöanpassade, energieffektiva och tillgängliga och det finns attraktiva, säkra och effektiva gång- och cykelvägar.
- Natur- och grönområden Det finns natur- och grönområden och grönstråk i närhet till bebyggelsen med god kvalitet och tillgänglighet.
- Kulturvärden i bebyggd miljö Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.
- God vardagsmiljö Den bebyggda miljön utgår från och stöder människans behov, ger skönhetsupplevelser och trevnad samt har ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur.
- Hälsa och säkerhet Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, kemiska ämnen, ljudnivåer och radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.
- Hushållning med energi och naturresurser Användningen av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett effektivt, resursbesparande och miljöanpassat sätt för att på sikt minska och att främst förnybara energikällor används.
- Hållbar avfallshantering Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.
Tillstånd och målbedömning för God bebyggd miljö i Skåne
Bedömningen är att målet inte är möjligt att nå till 2030 utifrån idag beslutade styrmedel och åtgärder.
Medvetenheten om och ansvarstagandet för att hantera olika miljöutmaningar i samband med den fysiska planeringen har dock ökat. Däremot behöver samordningen mellan kommuner öka.
Resurser saknas, bland annat till klimatanpassning
Det behövs även mer resurser både hos kommunerna och hos staten för att kunna fortsätta arbetet med att klimatanpassa den bebyggda miljön. I regeringens budgetförslag för 2025 saknas fortsatt anslag till länsstyrelserna för klimatanpassning. Detta begränsar starkt myndighetens möjlighet till vägledning och åtgärdsförslag för att hantera kommande klimatförändringar som påverkar förutsättningar för god bebyggd miljö i Skånes kommuner.
Detta begränsar starkt myndighetens möjlighet till vägledning och åtgärdsförslag för att hantera kommande klimatförändringar som påverkar förutsättningar för god bebyggd miljö i Skånes kommuner.
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.
Tillräckliga medel och kompetens avgörande för översiktsplaner
Hur den kommunala översiktsplaneringen bedrivs och vilka ställningstaganden som görs i den har stor betydelse för möjligheterna att skapa en långsiktigt hållbar samhällsplanering.
Ungefär två tredjedelar av Skånes kommuner har pågående översiktsplaneprocesser. Flertalet kommuner har under 2024 beslutat om planeringsstrategier som bland annat beskriver kommunernas fokusområden framöver i översiktsplaneringen.
Arbetet med att ta fram en översiktsplan är resurskrävande vilket gör det angeläget att det finns tillräckliga medel och kompetenser för att bedriva arbetet hos kommunerna. Särskilt utmanande kan det vara i mindre kommuner.
Länsstyrelsen Skåne ser att regionplaneverktyget har potential att kunna ge vägledning i svåra markanvändningskonflikter, och att detta då blir ett viktigt och samlande stöd för kommunernas översiktsplanering.
Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. Den ska spegla den politiska majoritetens uppfattning och beslutas av kommunfullmäktige. Översiktsplanen är inte bindande men ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.
Länsstyrelsen Skåne ser att regionplaneverktyget har potential att kunna ge vägledning i svåra markanvändningskonflikter, och att detta då blir ett viktigt och samlande stöd för kommunernas översiktsplanering.
Ökad förståelse för hushållning med energi och naturresurser
Den kommunala översiktsplaneringen har stor betydelse för hushållningen med energi och naturresurser. Länsstyrelsen Skåne verkar i alla planeringsskeden för att förståelsen för vikten av hushållning också ska ge utslag i kommunernas ställningstaganden för mark- och vattenanvändningen. Det finns en ökande förståelse för frågorna, där vissa kommuner vågar fatta beslut som stärker hushållningen med energi och naturresurser, men det görs inte på bred front ännu.
Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat arbetet med revidering av de statliga havsplanerna, med syftet att öka antalet områden som bedöms lämpliga för energiutvinning. Bakgrunden är behovet av ökad elproduktion för att möta de av riksdagen beslutade klimat- och energimålen samt för att stödja den elektrifiering som krävs för att möjliggöra klimatomställningen.
Nu pågår arbetet med att ändra havsplanerna för att möta behovet av ökad energiutvinning. Processen innebär samverkan och dialog med många olika aktörer från lokal till nationell nivå. Ett färdigt förslag lämnas till regeringen senast den 21 januari 2025.
Havsplanerna ändras för att möta ökat elbehov, Havs- och vattenmyndigheten
Landsbygdens kulturmiljöer hårt drabbade
Sannolikhet för att värdefulla kulturmiljöer i Skåne ska vara bevarade till år 2030 är låg. Arbetet med att säkerställa miljöerna i detaljplaner/områdesbestämmelser går långsamt. Särskilt drabbar detta landsbygdens kulturmiljöer då rivningslov inte krävs utanför planlagt område.
Flera av Skånes kommuner saknar samtidigt kulturmiljöunderlag. Även i de kommuner där det finns kulturmiljöunderlag ökar behovet av att uppdatera dessa, då inventeringarna gjorts för lång tid sedan. En positiv utveckling är att flera av de mindre kommunerna i Skåne har tagit fram kulturmiljöprogram de senaste åren.
Minskad antikvarisk kompetens i skånska kommuner
Färre kommuner i Skåne har egen antikvarisk kompetens idag än år 2015 och i stället köps tjänsten in vid punktinsatser. (2015 års miljömålsindikator i jämförelse med 2021 års miljömålsenkät. Bedömningen har tidigare förankrats med samverkansforumet Kulturmiljö Skåne samt i år kompletterats med enstaka kommunkontakter.) Det gör att kulturmiljöfrågorna kan ha svårt att hävda sig i långsiktliga planeringsprocesser.
För att Länsstyrelsen ska kunna stötta kommunerna krävs att kulturmiljöanslaget för vård, information och tillgänglighetsinsatser markant ökar fram till 2030.
Kulturlandskapet behöver stärkas i lagen
Länsstyrelsen Skånes pågående aktualisering av riksintressen för kulturmiljövården, som kommer vara färdigställd år 2030, kommer att ge tydligare och bättre beskrivna riksintressen som stöd till kommunernas planering. Samtidigt finns ett behov av att stärka kulturlandskapets roll i lagstiftningen för att övriga värdefulla landskap ska kunna utvecklas och bevaras.
Riksintresseanspråk är ett verktyg för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. Att ett område har identifierats som riksintresse betyder att det så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden.
Det finns tolv statliga myndigheter som kan peka ut riksintressen: Försvarsmakten, Havs- och vattenmyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Sametinget, Statens energimyndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket, och Trafikverket.
Under 2020-2025 pågår en översyn av Riksintressen för kulturmiljövården. Syftet är att få uppdaterade riksintresseområden och att förtydliga varför dessa är riksintressanta. Det ska ge bättre förutsättningar för att områdenas värden ska kunna tas till vara.
Riksintressen för kulturmiljövården pekades först ut i samband med den fysiska riksplaneringen på 1960–1970-talet. Riksintressen är anspråk på mark- och vattenområden som har beslutats av staten därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. De ska vara vägledande för platsens utveckling för att på lång sikt nå en hållbar samhällsutveckling.
Alla områden är inventerade och konsultrapporterna finns levererade för vidare intern beredning och kommundialog. Hälften av områdena har nu fått nya beslut och ett trettiotal ska ut för dialog till berörda kommuner runt årsskiftet 2024-25.
Översyn av riksintressen för kulturmiljövård, Länsstyrelsen Skåne
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till God bebyggd miljö, Länsstyrelsen Skåne
Exempel på miljöövervakning:
Exploatering av stränder i Sverige
Stränder är viktiga miljöer för många djur och växter, samtidigt som de är attraktiva för bebyggelse och friluftsliv. Inom miljöövervakningen utför vi vart femte år en kartering av alla stränder för kommuner, län och hela landet. Karteringen har hittills genomförts vid tre tillfällen, åren 2013, 2018 och 2023.
Exploatering av stränder i Sverige, Regional miljöövervakning, Länsstyrelserna
Statistik för Exploatering av stränder i Sverige i länsstyrelsernas PxWeb (PxWeb.lansstyrelsen.se)
Rapporten Exploatering av stränder i Sverige 2013-2023 (naturvardsverket.diva-portal.org)
Åtgärdsarbete för God bebyggd miljö i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Nya verktyg för klimatanpassning
En uppdatering av den regionala handlingsplanen för klimatanpassning (2020-2024) pågår.
Länsstyrelsen Skåne har under 2024 sökt och fått beviljat medel från HORIZON, inom ramen för Pathway2resilience, till ett projekt som innebär att vi ska tillämpa det verktyg EU tagit fram för att på bästa sätt uppdatera den regionala handlingsplanen för Skåne för åren 2025 – 2029.
Länsstyrelsen Skåne deltar under perioden 1 sep 2024 – 28 feb 2026 i EU-Horizonprogrammet Pathways2resilience (P2R). Skåne har blivit utvald som region där EU vill satsa på nya sätt att förbättra arbetet med klimatanpassningen. Projektet i Skåne går under namnet RECARE som står för REsilient Climate Adaptation REgionally, där projektledning och medarbetare kommer att utgå från enheten för samhällsplanering.
P2R har tagit fram ett ramverk för att stödja utvalda regioner i deras arbete med att anpassa och bygga motståndskraft mot klimatförändringar. För länsstyrelsen handlar detta om att förbättra kunskapen om hur man på bästa sätt genom denna metod och verktyg uppdaterar nuvarande handlingsplanen för den regionala klimatanpassningen för perioden 2025–2029.
Risker för kyrkor när havet stiger
Länsstyrelsen Skåne har tagit fram rapporten Riskutsatta byggnadsminnen och kyrkor vid stigande vattennivåer – ett kunskapsunderlag för Skåne, som belyser effekter av översvämning och stigande havsnivåer på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Skåne.
Underlaget ska fungera som ett stöd för statliga och andra aktörers vidare arbete avseende åtgärder med syfte att skydda och bevara kulturarvet, exempelvis för diskussioner kring utformning av förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder.
Projekt för kommuners klimatanpassningsplaner
Under 2024 har projektet ”Vägen till klimatanpassningsplan” avslutats. Totalt deltog 9 kommuner från Skåne och 2 kommuner från Hallands län.
Syftet med studiecirklarna har varit att underlätta samverkan och rådgivning kring kommunernas klimatanpassningsplaner. Slutkonferens genomfördes den 13 mars 2024 och en slutrapport publicerades i slutet av 2024.
Fysisk planering, kommuner och havsnivåhöjning
Länsstyrelsen Skåne genomför inom ramen för Regional Kustsamverkan kommunmöten där runt 20 tjänstepersoner och politiska representanter deltar från varje kommun. Totalt har 10 kommuner visat intresse.
Det är Statens geologiska institut (SGI) och Länsstyrelsen som på mötena informerar och för dialog angående problematiken med havsnivåhöjningen kopplat till fysisk planering.
EU-projekt säkrar kusten
I arbetet med EU-finansierade projekt, såsom Life Coast Adapt (slutkonferens 2024) och pågående Interreg-projekt Manabas (pågår 2023 – 2027), arbetar Länsstyrelsen Skåne för att minska förekomsten av invasiva arter och se till att den skånska kusten kan säkras.
Projektet LIFE Coast Adapt testar olika metoder mot kusterosionens negativa effekter.
Länsstyrelsen Skåne deltar tillsammans med projektkoordinator Region Skåne, Lunds Universitet, Skånes Kommuner, Helsingborgs kommun, Lomma kommun och Ystads kommun – för att synliggöra, testa och utvärdera natur- och ekosystembaserade anpassningsåtgärder i kustzonen.
Syftet är att bevara, förbättra och återställa land- och kustnära havsekosystem, vilket i förlängningen ökar motståndskraften och skyddar mot kusterosion och höjda havsnivåer.
Målsättningarna är att samhällets sårbarhet för kusterosion begränsas samtidigt som biologisk mångfald och ekosystemtjänster gynnas.
Projektet genomförs via Europeiska unionens LIFE-program med bidrag från Havs- och Vattenmyndigheten.
MANABAS COAST står för MAinstreaming NAture BAsed Solutions through COASTal systems.
Länsstyrelsen Skåne är partner i ett femårigt projekt inom EU programmet Interreg för Nordsjön. Övriga svenska partners är SGI och Länsstyrelsen Västra Götaland. Den nederländska myndigheten Rijkswaterstaat är projektledare. Andra länder som deltar är Danmark, Tyskland, Belgien och Frankrike.
För Skåne har ett pilotområde längs kusten söder om Öresundsbron inklusive Falsterbonäset valts ut för studier av hur skyddade områden ska kunna hanteras i ett förändrat klimat. Tanken är att se om det går att genomföra naturbaserade åtgärder genom att förstärka befintliga naturliga biotoper såsom sanddyner och ålgräsängar så att de bättre kan stå emot effekter av klimatförändringar.
I projektet tittar Länsstyrelsen Skåne på skötselplaner för skyddade områden och påbörjar en revidering av dessa med utgångspunkt från stigande havsnivå. Vi kommer också att undersöka olika strategier för att bevara strandängar när havet stiger. En strategi är att tillåta att strandlinjen drar sig tillbaka och undersöka möjligheten att ändra markanvändningen bakom strandängen genom att omvandla åkermark till strandängar.
Projektet kommer att resultera i kunskapsunderlag och vägledningar som ska kunna användas av staten, kommuner, konsulter och fastighetsägare.
Bidrag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse viktigt – men räcker inte
Länsstyrelsen Skåne kommer under 2024 att ha fördelat 12,8 miljoner kronor i bidrag till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Stödet går både till fastighetsägarens (föreningar, företag, kommuner, privatpersoner med flera) direkta kostnader och till värdefull antikvarisk rådgivning som leder till långsiktig förvaltning. Utöver detta har 260 000 kronor avsatts till underlag inför åtgärder på kulturhistorisk värdefull bebyggelse.
Länsstyrelsen ser att kulturmiljövårdsanslaget är angeläget i arbetet med kulturhistorisk värdefull bebyggelse och för att nå fastighetsägare. Efterfrågan är stor, med långt fler ansökningar än det finns medel att tilldela.
Vårdar du en kulturmiljö så att den bevaras för framtiden? Eller arbetar du för att göra en kulturmiljö mer tillgänglig och användbar? Du kan söka bidrag för det hos Länsstyrelsen.
Uppdatering av och ny kunskap om riksintressen för kulturmiljövård
Länsstyrelsen Skåne har med hjälp av kulturmiljövårdanslaget tagit fram fördjupade kunskapsunderlag för samtliga 100 områden av riksintresse för kulturmiljövården, varav de sista 32 under 2024.
Länsstyrelsen har i dagsläget skickat begäran om ändring av 65 anspråk till Riksantikvarieämbetet. Det har hittills resulterat i 45 aktualiserade riksintresseanspråk.
Arbetet görs i dialog med berörda kommuner. Syftet är att få tydliga och uppdaterade riksintresseanspråk samt aktuella kunskapsunderlag som kan underlätta kommunernas hantering av riksintressena.
Ny samordning på chefsnivå
Från och med hösten 2024 sker viss samordning mellan Länstyrelsen Skånes samhällsbyggnadschefsnätverk och Region Skånes motsvarande nybildade chefsnätverk. Detta ökar möjligheten att lyfta frågor av regional karaktär inom fysisk planering i dialog med de skånska kommunerna.
Bred rådgivning till planarkitekter och översiktsplanerare i Plan 33 …
Länsstyrelsen Skåne bjuder sedan fler år in kommunala planarkitekter och översiktsplanerare till Plan 33 – ett tematiskt forum för planfrågor i dialog mellan stat och Skånes 33 kommuner. Målsättningen är 2 – 3 möten (fysiskt och/eller digitalt) per år och att dessa genomförs i olika konstellationer (sammansättning av deltagare) utifrån aktuella behov.
Inga ärendespecifika frågor lyfts vid dessa tillfällen. Fokus ligger i stället på bred rådgivning i aktuella sakfrågor eller när Länsstyrelsen Skåne ser tendenser till bristande tillämpning av PBL. Finansieringen av dialogmötena sker inom Länsstyrelsens ordinarie verksamhet.
Den 19 mars 2024 genomfördes ett digitalt Plan 33-möte på tema Art- och biotopskydd i detaljplan.
Träffarna har haft god uppslutning och har resulterat i en ökad förståelse för frågorna hos både kommunerna och Länsstyrelsen.
… och forum för dialog för samhällsbyggnadschefer
Länsstyrelsen Skåne bjuder, inom ramen för Samhällschefsforum, in till dialog med samhällsbyggnadscheferna i länets 33 kommuner.
Syftet med mötena är att etablera ett forum för dialog på chefsnivå mellan kommuner och Länsstyrelsen om aktuella samhällsbyggnadsfrågor, för att lära känna varandra och utbyta information över organisatoriska gränser och därigenom stödja och hantera gemensamma utmaningar i Skåne.
Målgruppen är samhällsbyggnadschefer, eller motsvarade roll, i Skånes kommuner samt länsarkitekt och chefer inom samhällsbyggnadsområdet vid Länsstyrelsen Skåne.
Seminarium om PBL och kulturmiljö
Länsstyrelsen Skåne och nätverket Kulturmiljö Skåne har tillsammans med Eslövs kommun genomfört seminariet ”PBL och kulturvärden”, i syfte att öka kunskapsnivån i länet hos bland andra planarkitekter, bygglovshandläggare och byggnadsinspektörer.
Seminariet var fullsatt med strax över 50 deltagare. Enligt utvärderingen upplevdes utbildningstillfället som relevant.
