Grundvatten av god kvalitet
MÅL: Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.
BEDÖMNING 2024: Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet.
Regeringens dricksvattensatsning under 2018–2024, har lett till ett förstärkt åtgärdsarbete för att skydda de allmänna dricksvattentillgångarna, få bättre kunskap om vattenanvändningen, förbättra vattenhushållningen och trygga dricksvattentillgången. Åtgärderna behöver fortsätta och förstärkas om målet ska nås till 2030.
- Sidan publicerad
Varje miljökvalitetsmål har preciseringar som förtydligar målet och används i det löpande uppföljningsarbetet av målet.
- Grundvattnets kvalitet Grundvattnet är med få undantag av sådan kvalitet att det inte begränsar användningen av grundvatten för allmän eller enskild dricksvattenförsörjning.
- God kemisk grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kemisk status.
- Kvaliteten på utströmmande grundvatten Utströmmande grundvatten har sådan kvalitet att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i källor, sjöar, våtmarker, vattendrag och hav.
- God kvantitativ grundvattenstatus Grundvattenförekomster som omfattas av förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön har god kvantitativ status.
- Grundvattennivåer Grundvattennivåerna är sådana att negativa konsekvenser för vattenförsörjning, markstabilitet eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem inte uppkommer.
- Bevarande av naturgrusavlagringar Naturgrusavlagringar av stor betydelse för dricksvattenförsörjning, energilagring, natur- och kulturlandskapet är fortsatt bevarade.
Tillstånd och målbedömning för Grundvatten av god kvalitet i Skåne
Målet bedöms inte nås till 2030 med befintliga och beslutade styrmedel och åtgärder. Nya fynd av bekämpningsmedel som analyseras sedan 2021 och som har hittats i halter över SGU:s tröskelvärde för bekämpningsmedel i många skånska vattentäkter gör det svårt att uppnå miljömålet.
Gifter i grundvattnet är tillsammans med påverkad kvantitet de största hindren för att målet ska nås, och fler åtgärder behöver genomföras. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön ännu. Åtgärdsarbete pågår enligt vattenförvaltningen, där målet är att god kemisk och kvantitativ status ska nås till 2027.
Gifter i grundvattnet är tillsammans med påverkad kvantitet de största hindren för att målet ska nås
Sveriges geologiska undersökning, SGU, är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige.
Åtgärdsarbete behöver fortsätta även efter extrasatsningen
Det pågår mycket bra åtgärdsarbete som kommer att leda till bättre kvalitet och kvantitet, och på sikt kommer troligen målet att kunna uppnås om detta arbete fortsätter.
Extrasatsningen under 2018–2024 har lett till ett förstärkt arbete med skydd av allmänna vattentäkter, tillsyn i vattenskyddsområden och tillsyn av vattenuttag. Satsningen behöver fortsätta även efter 2024 om arbetet ska kunna bedrivas på samma nivå. Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden behöver påskyndas ännu mer.
Källa: www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/vattenskyddsomraden/skane-lan/
Det behövs fortsatt åtgärder för att minska påverkan från pågående verksamhet, till exempel läckage av bekämpningsmedel och näringsämnen från jordbruket samt klorid från vägsalt.
Det krävs även fortsatt kartläggning och åtgärdsarbete i förorenade områden som läcker farliga ämnen (exempelvis PFAS) till grundvattnet.
PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en grupp organiska ämnen som alla består av en kolkedja där väteatomerna är helt eller delvis utbytta mot fluoratomer. Det är en stor och komplex grupp på mer än 4700 identifierade ämnen. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön.
Kvantitativ status 2024
I Skåne låg grundvattennivåerna i små magasin mycket över det normala i början av året men sedan under det normala i stora delar av länet i maj och juni. I de stora magasinen låg grundvattennivåerna i stora delar av länet mycket över det normala i början av året. Grundvattennivåerna i stora magasin sjönk sedan som lägst till det normala.
Aktuella grundvattennivåer hittar du på SGU:s webbplats.
Konkurrens om vattnet
Skåne är ett tätbefolkat och jordbruksintensivt län och mycket grundvatten används för dricksvattenproduktion, bevattning och industriändamål, vilket i vissa områden leder till konkurrens om vattnet.
Användningen behöver minska
Grundvattenanvändningen i områden med risk för överuttag behöver minska till exempel genom bättre bevattningsteknik, anläggning av bevattningsdammar, effektivare vattenanvändning i industriprocesser, återanvändning av avloppsvatten och minskat läckage i ledningsnätet, för att säkerställa en hållbar grundvattenanvändning.
Investeringsstöd för bevattningsdammar 2023-2027
Du kan få stöd för att anlägga en bevattningsdamm. Syftet med stödet är att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat för att behålla eller öka produktionen, spara grundvatten och undvika uttag från vattendrag under perioder med lågt vattenflöde.
Investeringsstöd för bevattningsdammar 2023-2027, Länsstyrelsen Skåne
Ekonomiska styrmedel behövs
Nya och bättre ekonomiska styrmedel behövs för att öka åtgärdstakten för att minska förbrukningen av grundvatten på kommunal och regional nivå.
Exempelvis vore det bra med ett nytt stöd liknande det tidigare statliga stödet till åtgärder för en tryggad tillgång till dricksvatten och ett investeringsstöd för bevattningsdammar som täcker hela investeringskostnaden.
Det kan även behövas andra incitament för att investera i teknik som sparar på vatten, framförallt inom jordbruket och industrin.
Nya och bättre ekonomiska styrmedel behövs för att öka åtgärdstakten för att minska förbrukningen av grundvatten på kommunal och regional nivå.
Länsstyrelsen Skåne kommer därför inom ramen för tillståndsansökningarna om vattenuttag fortsätta att yrka på att tillstånden tidsbegränsas.
Förändrat klimat påverkar grundvattnet
Klimatförändringarna innebär en risk för både grundvattnets kvalitet och kvantitet. Länsstyrelsen Skåne kommer därför inom ramen för tillståndsansökningarna om vattenuttag fortsätta att yrka på att tillstånden tidsbegränsas. Större vikt behöver läggas på vattenbalansberäkningar och inteckningsgrad vid tillståndsansökningarna.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tagit fram rapporter och kartunderlag för hur klimatförändringar påverkar grundvattnet.
Alla tillstånd till vattenuttag (tidigare kallade vattendomar) baseras på beräkningar av hur mycket vatten som finns och återskapas inom det område tillståndsansökan avser. Är skillnaden stor mellan beräkningar och faktiska förhållanden kan det leda till ett överuttag av vatten, vilket kan bli ohållbart över tid.
Vattenbalansberäkning: sammanställning av de olika processer som tillför vatten respektive bortför vatten från ett grundvattenmagasin (eller vattendrag).
Inteckningsgrad: förhållandet mellan den beräknade mängden vatten som bildas och den mängd som det finns tillstånd till att ta ut/leda bort över samma tidsperiod. Vissa vattenuttag är undantagna krav på tillstånd, och den volym vatten som det finns tillstånd till att ta ut utnyttjas inte fullt ut varje år. Ibland används därför även begreppet ”nyttjandegrad” för att beskriva hur stor andel av den volym vatten som bedöms bildas i ett område under till exempel ett år som faktiskt tas bort från magasinet.
Grundvattenbildningen avgörs bland annat av nederbörd, vattenhalt i marken och jordart. Även tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen, medan under hösten brukar normala nederbördsmängder räcka för att det ska ske grundvattenbildning.
Krossat berg ersätter naturgrus i betong
I stort sett går nu allt naturgrus som används vid betongtillverkning att ersätta med krossat berg, vilket innebär ett mindre behov av naturgrus.
Restriktiv lagstiftning och praxis kring nya tillstånd för naturgrustäkter är förutsättningar för att säkerställa ett mindre uttag av naturgrus och därmed skydd av grundvattnet.
Källa: www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/grusanvandning/
Naturgrus är en ändlig resurs. Åsar och andra isälvsavlagringar har stor betydelse som dricksvattenresurs och för rening av ytvatten genom konstgjord infiltration.
Ofta har naturgrusformationer stora natur- och kulturvärden. De berikar också landskapet och är värdefulla för friluftslivet.
Uttag av naturgrus bör därför minimeras och ersättas med återanvänt material, krossberg och morän.
Källa: https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/grundvatten-av-god-kvalitet/grusanvandning/skane-lan/
Stora osäkerheter i statusklassning – mer övervakning behövs!
I den senaste statusklassningen har 13 av de 205 bedömda grundvattenförekomsterna i Skåne bedömts ha otillfredsställande kemisk status och en förekomst otillfredsställande kvantitativ status.
Vid otillräckligt underlag betraktas statusen som god. Tillförlitligheten har i de flesta fall klassats som låg eller medel, vilket innebär stora osäkerheter kopplade till statusklassningen.
Kunskapsluckorna om påverkan på grundvattenberoende ekosystem är fortfarande stora. Övervakningen av både grundvattennivåer och grundvattenkemi behöver utökas och resultaten rapporteras in till SGU, som är nationell datavärd för grundvatten.
Miljöövervakning
Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.
Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.
Miljöövervakning kopplad till Grundvatten av god kvalitet, Länsstyrelsen Skåne
En nationell datavärd har i uppdrag att ta emot och kontrollera leveranser av data samt lagra och tillhandahålla (via webben) svenska miljöövervakningsdata inom ett specifikt ämnesområde. Datavärdarna svarar också för internationell datarapportering.
Utgångspunkten är att kvalitetssäkrade data ska kunna hämtas av alla på ett så enkelt och smidigt sätt som möjligt.
Datavärdarna är olika svenska myndigheter och institutioner vid universitet.
Det är Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket som upprättat systemet med nationella datavärdar.
Åtgärdsarbete för Grundvatten av god kvalitet i Skåne
Här berättar vi om åtgärder som genomförts i Skåne under det senaste året, alltså från hösten 2023 till hösten 2024.
Allt som genomförts i Skåne finns inte med. Vi har prioriterat att ta med åtgärder som genomförts av statliga myndigheter eller till följd av statliga styrmedel, eftersom den regionala miljömålsuppföljningen används som underlag för nationell uppföljning.
Extrasatsning har förstärkt grundvattenskyddet
Länsstyrelsen Skåne har till följd av de extra medlen i dricksvattensatsningen under 2018–2021, med förlängning 2022–2024, förstärkt arbetet med att skydda dricksvattenresurser. Arbetet omfattar länsstyrelsernas åtgärd 5 i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Vart sjätte år tar vattenmyndigheterna fram ett åtgärdsprogram för varje vattendistrikt. Åtgärdsprogrammen beskriver de problem som behöver lösas i distriktens vatten, vilka de viktigaste källorna till problemen är och vilka åtgärder som myndigheter och kommuner ska sätta in.
Distriktens åtgärdsprogram, Vattenmyndigheterna
Åtgärdsprogram för vatten 2022-2027 Västerhavets vattendistrikt
Åtgärdsprogram för vatten 2022-2027 Södra Östersjöns vattendistrikt
Delåtgärdsprogram mot torka och vattenbrist 2022-2027 Södra Östersjön
Ett nytt vattenskyddsområde beslutat, arbete med fler pågår
Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetet med att inrätta vattenskyddsområden, genom samtal med och information till kommuner. Länsstyrelsen Skåne har beslutat om ett nytt vattenskyddsområde. Tre ansökningar om inrättande eller revidering av befintliga skyddsområden och skyddsföreskrifter handläggs för närvarande, och arbete med ytterligare tio områden pågår (samråd/dialogfas).
För att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar finns möjlighet att bilda vattenskyddsområden. Både Länsstyrelsen och kommunen kan fatta beslut om att inrätta ett vattenskyddsområde.
Vattenskyddsområden har en geografisk avgränsning och kan vara indelade i olika zoner. Kopplat till vattenskyddsområdet finns olika föreskrifter till skydd för vattnet. Det kan innebära begränsningar av hur marken får användas och hur till exempel kemiska produkter och avfall får hanteras. För en verksamhet eller åtgärd kan det gälla förbud, tillstånd eller anmälningsplikt. Vattenskyddsområden kan bildas för att skydda både grundvatten och ytvatten.
Dispens, tillstånd och anmälan för åtgärder inom vattenskyddsområden, Länsstyrelsen Skåne
Vägledning om kommunal tillsyn av vattenskyddsområden
Länsstyrelsen Skåne har besökt Ystad-Österlens miljöförbund i Tomelilla för att ge tillsynsvägledning om tillsyn av vattenskyddsområden.
Länsstyrelsen ger stöd, råd, samordnar, följer upp och utvärderar kommunernas tillsyn. Detta kallas för tillsynsvägledning.
… och samverkan kring länsstyrelsernas tillsyn av vattenskyddsområden
Länsstyrelsen Skåne deltar i Miljösamverkan Sveriges projekt ”Tillsyn av vattenskyddsområden” som syftar till att ta fram vägledning, arbetssätt och kunskapsunderlag för att bedriva effektiv tillsyn för alla länsstyrelser i Sverige. Projektet slutredovisas 2025.
Länsstyrelsen ska i sin tillsyn av vattenskyddsområden följa upp att föreskrifterna följs.
Syftet med Miljösamverkan Sveriges projekt är i förlängningen att skydda råvattentäkter så att vi har dricksvatten av god kvalitet även i framtiden.
Tillsyn av vattenuttag
Länsstyrelsen Skåne har, utifrån den tidigare framtagna strategiska planen för tillsyn av länets vattenuttag, fortsatt eller påbörjat följande aktiviteter:
- Deltagande i ett nationellt länsstyrelseövergripande projekt för att utveckla rutiner och praktiska arbetssätt för ett effektivare tillsynsarbete.
- Uppföljning av att verksamheter som fått nytt tillstånd för bortledande av vatten har lämnat in kontrollprogram.
- Tillsyn av grundvattenuttag på Bjärehalvön med målet att kartlägga vattenuttag i området.
- Framtagande av en vägledning om bevattningsdammar.
Ett handläggarstöd för tillsyn av vattenuttag färdigställdes i slutet av oktober 2024, inom ramen för Miljösamverkan Sverige. Det innehåller stöd för inventering, registrering, prioritering och urval av tillsynsobjekt. Dessutom finns det stöddokument om praktisk tillsyn tillsammans med exempel på checklistor.
Ny vattenförsörjningsplan på gång
Länsstyrelsen Skåne har fortsatt arbetet med att uppdatera den regionala vattenförsörjningsplanen. Vi har presenterat delar av innehållet för kommuner vid utbildningsdagar, i samband med regleringsbrevsuppdrag om dricksvattenförsörjning under höjd beredskap. Den regionala vattenförsörjningsplanen skickades ut på extern remiss hösten 2024.
Provtagning av PFAS i vattentäkter
Länsstyrelsen Skåne har inom ramen för den regionala miljöövervakningen av grundvatten provtagit 32 vattentäkter i 19 olika grundvattenförekomster med avseende på PFAS, bekämpningsmedel, metaller och basparametrar för att höja kunskapen om föroreningar i dessa förekomster. Resultaten rapporteras till nationell datavärd för grundvatten.
Sveriges geologiska undersökning (SGU) är nationell datavärd för grundvattendata. Läs mer om datavärdskap för grundvatten på SGU:s webbplats.
Screening av läkemedel, PFAS och bekämpningsmedel
Länsstyrelsen Skåne har med medel från vattenmyndigheten Södra Östersjön genomfört en screening av fyra allmänna dricksvattentäkter med avseende på läkemedel, PFAS och bekämningsmedel för att höja kunskapen om dessa föroreningar.
Kartläggning och provtagning av PFAS i förorenade områden
Länsstyrelsen Skåne har påbörjat en kartläggning av PFAS i förorenade och potentiellt förorenade områden som del i regeringsuppdraget RUPFO för att kunna prioritera inventering av objekt som ligger inom eller i närheten av vattenskyddsområden.
Länsstyrelsen Skåne genomför med medel från Naturvårdsverket provtagning av PFAS i förorenade och potentiellt förorenade områden för att se var PFAS finns i mark, grundvatten eller ytvatten. Syftet är att bidra till bättre underlag gällande PFAS-risk i branscher där kunskapen om PFAS-användning i dagsläget är begränsad.
Naturvårdsverket arbetar 2022–2025 för att utveckla och stärka den nationella samordningen och vägledning kring problemen med PFAS-förorenade områden. Arbetet sker i samarbete med bland annat Försvarsmakten, Trafikverket, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Statens geotekniska institut (SGI).
Länsstyrelsernas roll är att bidra med bättre kartläggning och helhetsbild av det totala antalet PFAS-förorenade områden i Sverige.
Länsstyrelsen kan som tillsynsmyndighet ställa krav på miljöfarliga verksamheter att undersöka om de spridit PFAS till omgivningen, och om en PFAS-förorening konstateras, kräva åtgärd. Vi kan ställa krav på rening av PFAS i processavloppsvatten och kontroll av PFAS i livsmedel. Länsstyrelsen arbetar även med att kartlägga verksamheter som kan ha bidragit till spridning av PFAS.
Naturgrustäkter och grundvattenpåverkan
Länsstyrelsen Skåne har bevakat grundvattenintresset vid ett flertal ärenden där ansökan om tillstånd till naturgrustäkt har prövats av Mark- och miljödomstolen, och har yrkat att tillstånd inte ska beviljas i de fall där täkt av naturgrus riskerar att medföra påverkan på grundvattnet och en försämrad dricksvattenförsörjning.
Spidning av resultat om vatteneffektivisering
Region Skåne har tillsammans med RISE (Research Institutes of Sweden) spridit resultaten från sin genomförda studie om hur skånska företag kan arbeta med vatteneffektivisering.
Alla aktörer i Skåne behöver se över och effektivisera sin vattenanvändning och en bra början är att göra en vattenkartläggning.
Som en följd av klimatförändringar kommer tillgången på vatten att fortsätta minska på många platser, inte minst i Skåne. Med en växande befolkning behöver alla nu se över hur vi på bästa sätt kan hushålla med vår gemensamma och mycket värdefulla vattenresurs.
Hur arbetet med vatteneffektivisering kan genomföras i skånska företag förklaras i en omfattande studie genomförd av Region Skåne tillsammans med RISE, Research Institutes of Sweden.
Ett resultat från en av rapportens fyra fallstudier tar upp en metod för vattenkartläggning som tagits fram och testats på Skånemejerier. En vattenkartläggning görs för att förstå nuläget kring en verksamhets vattenanvändning, med målet att ta fram åtgärdsförslag för att minska användningen.
Kommunernas arbete ger viktig kunskap
Kommunerna arbetar vidare med att säkerställa att de har erforderliga tillstånd för att tillgodogöra sig grundvatten vid sina kommunala vattentäkter. Under det senaste året har kommunerna genomfört samråd eller genomgått prövning i Mark- och miljödomstolen för åtta av dessa grundvattenuttag. Underlagen för ansökningarna ger viktig kunskap om de geografiska förutsättningarna, såväl som vattenbehovet.
